Författare: annamarialindgren

Idag fattade hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om att återstarta och bedriva förlossningen i Lycksele med egen personal. Till en början hyr man in personal på de vakanta tjänsterna men målsättningen är att verksamheten ska bedrivas med egen personal.

– Det här känns väldigt bra. Vi har stort förtroende för de som jobbar i Lycksele och att de kommer bygga upp en trygg barnmorskeledd förlossning, säger Eva Arvidsson (V), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Under dagens extrainsatta hälso- och sjukvårdsnämnd skulle man fatta beslut om tilldelning i den upphandling av ett konsultbolag som skulle bedriva förlossningen i Lycksele. Bolaget skulle fungera som komplement till den nuvarande personalstaben för att man sedan successivt skulle kunna växla över till bemanning i egen regi. I stället för beslut om tilldelning fattade nämnden beslut om att återstarta och bedriva förlossningen i egen regi.

– Lycksele är Sveriges minsta förlossningsenhet med i snitt 300 födslar per år. Det är otroligt bra att Lycksele nu blir den förlossning i Västerbotten där vi kommer att kunna erbjuda vattenförlossningar. Det hoppas vi ska locka även blivande föräldrar från kusten att vilja förlösas i Lycksele, säger Eva.

De rödgröna, S, V och MP, i hälso- och sjukvårdsnämnden är eniga om behovet av en långsiktigt säkrad drift av en förlossningsenhet i Lycksele. Det är en förutsättning för att blivande föräldrar ska känna trygghet inför sina kommande förlossningar. Att behöva åka långa sträckor för att förlösas är en risk som inte är önskvärd. Med en förlossningsenhet liksom gynekologi och akutgynekologi vid Lycksele lasarett säkerställs nu en jämlik kvinnosjukvård i länet. Man säkrar också att den tillsvidareanställda personalen stannar kvar och arbetar vid CFOG i Lycksele.

Mer information:

Eva Arvidsson (V)
Andre vice ordförande, hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Västerbotten
[email protected]
070-541 10 19

Anna Maria Lindgren
Politisk sekreterare (V)
[email protected]
073-059 88 64

Över hela landet är det uppenbart att sjukvården behöver mer resurser och att marknadsvården inte löser några problem, varken i storstäder eller i glesbygd. Det uppmärksammar Vänsterpartiet under vecka 43 då man kraftsamlar över hela Sverige med gemensamma kampanjdagar. Den 26–27 oktober besöker Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson, Karin Rågsjö, Västerbottens inland.

– Även där de privata alternativen inte finns märks marknadsvården. De negativa effekterna är att glesbygden riskerar att utarmas. Om det inte finns tillräckligt med resurser, personal etc. så är det regioner med stora avstånd där vården riskerar att dräneras på sjukvård, säger Karin Rågsjö, Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson.

Med besparingar, privatiseringar och privata sjukvårdsförsäkringar förändras vår sjukvård. Marknadsvården är idag ett faktum.

Marknadsutsättningen av vården är en anledning till att hälsoskillnaderna ökar. Privatiseringarna har skapat en marknad som är svår att överblicka, där det är upp till den som behöver vård att försöka navigera i en uppsjö av vårdgivare.

Vårdinrättningar har till stor del försvunnit från platser där framföra allt resurssvaga och vårdkrävande grupper bor, för att ha överetablerat sig på andra platser där rika och friska människor bor. Detta ger sämre vård för de som behöver det mest, de ofta gamla och kroniskt sjuka, och de enda som gynnas är vårdföretagen.

– Man kan inte påstå att vården idag är jämlik. Med ordet ”valfrihet” som snuttefilt har vårdbolagen gjort sjukvården ojämlik. Vården har blivit en fråga om konsumtion och maximal tillgänglighet, säger Karin.

Vänsterpartiet vill ha en sjukvård som jobbar förebyggande och hälsofrämjande och utgår från en social helhetssyn. Skillnader i hälsa mellan grupper med olika utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. Alla stora dödsorsaker i befolkningen – hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser – är vanligare bland dem med kort utbildning.

– För att alla ska få tillgång till en jämlik vård krävs därför ett stopp för vinstintresset i vården. Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf stipulerar att vård ska ges efter behov. Så blir det inte när vårdcentraler prioriterar resursstarka grupper med lindriga sjukdomar i stället för mer vårdtunga patienter. Hela Sverige måste hänga ihop. Jämlik vård från norr till söder oavsett plånbok, säger Karin.

Program för besöket:

Torsdag 26/10
10.30 Besök på ambulanshelikoptern, om de är inne.
12.00 Besök på lasarettet i Lycksele med rundvandring samt besök i verksamheter.

Fredag 27/10
09.00 Besök på sjukstugan i Malå.
12.00–13.30 Lunch med Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman där de berättar om sin verksamhet.
13.45–14.45 Besök på sjukstugan i Storuman inklusive psykiatrin.
16.15 Eventuellt besök på BB i Lycksele

I dag lade den rödgröna majoriteten i Region Västerbotten fram sitt budgetförslag för 2024 och regionplan för 2024–2027. Detta sker i en osäker tid kantad av en ekonomisk kris. Därför föreslår den politiska ledningen flera kraftfulla och träffsäkra åtgärder för att stärka årets budgetresultat, vända krisen och stötta vanligt folk.

Det är ett allvarligt ekonomiskt läge i landet. Sveriges 21 regioner går mot ett totalt underskott på drygt 20 miljarder, varav Region Västerbotten står för ett underskott på 700 miljoner kronor 2024.

– Regionerna i Sverige genomgår den svåraste ekonomiska krisen någonsin samtidigt som svårigheterna med brist på personal och kompetenser blir alltmer påtagliga. I en sådan tid behöver vi lägga en budget som tar ansvar både för det närmsta året likväl som för framtiden, säger Peter Olofsson (S).

Regionplanen för 2024–2027 utgörs av två målområden: Ett attraktivt och hållbart Västerbotten samt Robust verksamhet och service. Regionplanen består av sju mål i stället för tidigare 12 mål, vilket gör det möjligt att kunna prioritera och utveckla regionen. Fokus ligger på var vi vill att Västerbotten ska vara 2027. Som grund för arbetet finns de fyra vägledande principerna jämställdhet, jämlikhet, social hållbarhet och ett regionalt fokus på hela länet som ska genomsyra verksamheten och alla beslut.

– Oavsett hur ekonomin ser ut och vilka konsekvenser den ger oss här i Västerbotten, så ska Region Västerbotten fortsätta arbeta för att vara en jämställd, jämlik och hållbar region. Region Västerbotten ska bidra till att människor känner sig välkomna och vill leva, bo och verka här. De principerna har vi med både i de enkla och svåra val som kan komma, säger Jonas Karlberg (V).

Den största utgiften i budgeten för 2024 är de ökade pensionskostnaderna, en kostnad som väntas vara lägre i framtiden. För att stärka årets resultat vidtas åtgärder som pausade investeringar och höjning av patientavgift och tandvårdstaxa. Inom regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden görs budgetreduceringar till följd av minskad administration, dessa pengar förs sedan tillbaka till respektive nämnd för riktade satsningar på Lycksele BB, kollektivtrafiken och det nya vårdinformationssystemet. Vi har förslag på uppdrag som bland annat ska minska beroendet av hyrpersonal, förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården, och minska tjänsteresandet.

– Klimatförändringarna och dess konsekvenser, som hotar människors hälsa och liv, är något vi i regionen arbetar aktivt med. Vårt mål är att vara en föregångare i det arbetet. Vi fortsätter att prioritera utsläppsminskande åtgärder samt att anpassa våra fastigheter och vår verksamhet efter klimatförändringarnas konsekvenser, säger Emma Lindqvist (MP).

Beslut om budget för 2024 och regionplanen för 2024–2027 tas på regionfullmäktige i november.

Mer information:

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet
[email protected], 070-725 49 19

Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande
[email protected], 070-250 05 41

Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för klimat, miljö och hållbarhet
[email protected], 073-914 04 19

Många politiker har idag inkomster som de flesta bara kan drömma om. Vänsterpartiet vill att klyftan mellan folkvalda och folket inte ska öka än mer och söker därför sänka arvoden på alla politiska nivåer, även i regionerna.

– Det är inte rimligt med de arvoden vi har nu, menar Jonas Karlberg (V), andre vice ordförande i regionstyrelsen, samt regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet i Västerbotten.

Riksdagsledamöter har idag ett arvode på cirka 73 000 kronor i månaden om de inte är ordförande eller vice ordförande i ett utskott. Kostnaderna som används som index för regionarvoden har ökat mer än andra kostnader och därför har regionpolitikernas arvoden de senaste åren ökat snabbare än riksdagsarvodena och är nu cirka 74 000 kr per månad.

Vänsterpartiet vill att regionens arvoden som ett minimum och för jämförbarhet, följer riksdagsarvodenas utveckling. Vänsterpartiet vill också att nivån på riksdagsarvodet sänks till ett prisbasbelopp, i år 52 500, för att klyftan mellan de folkvalda och folket de representerar inte ska öka än mer. Samma skulle då gälla för regionpolitiker.

Idag har vissa regionpolitiker i Västerbotten dessutom ett arvode som är högre än 1,0, det vill säga mer än ersättning för en heltid.

– Om vi skulle kapa alla arvoden som överstiger 1,0 skulle det innebära en besparing på uppskattningsvis 1,8 miljoner kronor per år. Och skulle vi dessutom sänka alla arvoden till riksdagens nuvarande arvodesnivå skulle vi spara cirka 800 000 kr, framhåller Jonas.

Arvodesreglerna tas av regionfullmäktige innan valet och praxis är att inte ändra dem förrän inför nästa val, när det har skett har det varit med konsensus.

Vänsterpartiet vill se en allmän sänkning av arvodena och yrkade när arvodesreglerna togs att Region Västerbottens arvode skulle följa arvodet för riksdagsledamöter, att det ska finnas en konsekvens och jämförbarhet mellan olika politiska organisationer.

Man stämmer in i Vänsterpartiets riksdagsgrupp linje att arvodet skulle kunna sänkas betydligt, till ett prisbasbelopp. Vänsterpartiet yrkade också på att högsta möjliga sammanlagda arvode skulle sättas till 1,0 i årsarvode samt att arvodet i Beredningen för samverkan och regional utveckling skulle sättas till maximalt 0,1 av årsarvode för samtliga ledamöter. Vänsterpartiet blev nedröstade och reserverade sig mot beslutet.

Trots att Vänsterpartiet anser att de fasta arvodena är för höga, tycker man ändå att det är viktigt med fasta arvoden, framför allt för att det ger oppositionen tid och möjlighet att bedriva ett bra arbete. Något som är viktigt för en fungerande demokrati.

– Självklart ska man som politiker ha lön för det arbete man utför, men vi i Vänsterpartiet anser inte att politiker ska leva i en verklighet långt ifrån vanliga medborgare, säger Jonas.

När det gäller arvoden är majoriteten av ledamöterna i riksdag, regionfullmäktigen och kommunfullmäktige inte med på Vänsterpartiets linje.

– I Vänsterpartiet försöker vi lösa det genom att de som har fasta arvoden betalar allt som överstiger en viss nivå till partiet. Lagen tillåter oss, helt riktigt, inte att tacka nej till arvoden. Det ska inte gå att argumentera för att bli vald till ett uppdrag genom att man är rik nog att inte behöva ta ut ersättning, säger Jonas.

Han fortsätter:

– Det är dock viktigt att komma ihåg att de allra flesta politikerna i Sverige inte tjänar några stora pengar på sitt engagemang, utan ställer upp ideellt eller för låga ersättningar. De har vanliga jobb och är aktiva i politiken på sin fritid, de gör det för att de brinner för att göra samhället bättre, avslutar Jonas.

Mer information:

Jonas Karlberg
Regionråd, Vänsterpartiet i Region Västerbotten
[email protected]
070-725 49 19

Anna Maria Lindgren
Politisk sekreterare, Vänsterpartiet i Region Västerbotten
[email protected]
073-059 88 64

Från och med oktober tar Eva Arvidsson från Umeå plats i Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium som andre vice ordförande för Vänsterpartiets räkning.

– Jag är stolt och glad över att ha fått förtroendet, säger Eva Arvidsson.

Som svar på vilka frågor som är viktiga och som hon vill jobba med svarar hon:

– Det finns många frågor som är viktiga, men det jag framför allt kommer att vilja lyfta är kvinnosjukdomar, vård efter behov och behandling för våldsutsatta.

Eva Arvidsson har sedan tidigare suttit som ordinarie ledamot i nämnden men har nu utsetts till andre vice ordförande av Vänsterpartiet Västerbottens distriktsstyrelse. Hon tar över platsen efter Kjell Bäckman som lämnar sin plats i nämnden från och med 1 oktober.

Eva är en rutinerad politiker och har haft såväl regionala som kommunala uppdrag, bland annat som gruppledare för Vänsterpartiet i Umeå kommun.

Hälso- och sjukvårdsnämnden är den nämnd som till största del ansvarar för majoriteten av all hälso- och sjukvård inom Region Västerbotten. Som så många andra regioner står även det rödgrönt styrda Region Västerbotten inför en tuff ekonomisk situation.

– Med en regering som medvetet väljer att prioritera skattesänkningar för de redan rika, framför en väl fungerande offentlig välfärd, kommer vi att stå inför svåra beslut. Vi har framför oss ett arbete att se till att de som behöver vården mest inte knuffas undan och stängs ute från nödvändig hälso- och sjukvård, och att vård ges jämställt och jämlikt, säger Eva.

Valet av Eva Arvidsson till andre vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden klubbas av regionfullmäktige idag, tisdag.

Fakta:

• Hälso- och sjukvårdsnämnden är verksamhetsansvarig nämnd för den verksamhet som bedrivs inom verksamhetsområdena Sjukhusvård, Primärvård, Tandvård och Funktionshinder och habilitering.
• Hälso- och sjukvårdsnämnden har en budget på cirka 5 miljarder årligen.
• Nämnden har 13 ledamöter och ett presidium som består av ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande.

Mer information:

Eva Arvidsson
Andre vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden, Vänsterpartiet i Region Västerbotten
[email protected]
070-541 10 19

Anna Maria Lindgren
Politisk sekreterare, Vänsterpartiet i Region Västerbotten
[email protected]
073-059 88 64