KD och partiledaren Ebba Busch, energi- och näringsminister i Tidö-regeringen, har gått ut med att partiet vill utreda rennäringens status som riksintresse. Med syfte att minska renstammen och öka möjligheterna till exploatering av norra Sveriges naturresurser.

– Detta är ett typexempel på den koloniala behandlingen av Norrland och att slå in en direkt kil mellan Norrlands befolkning. Svaret från oss är att det måste till lösningar som förenar samhället i stället att splittra det, säger Birger Lahti, landsbygds- och energipolitisk talesperson Vänsterpartiet.

Medan Kristdemokraternas utspel vill öka möjligheterna att exploatera våra naturtillgångar genom att skapa en ökad splittring och polarisering av befolkningen i norra Sverige, så har Vänsterpartiet de verkliga svaren på hur ”låsningarna” i norr möts.

Förutom att KD:s utspel rent konkret är ett lagbrott i flera led ser Vänsterpartiet detta som ett tydligt exempel på sittande regerings önskemål om att låta ekonomiska intressen gå före befolkningens, och allt annat är rökridåer.

Det är ett farligt spel att ställa granne mot granne.

Norrland måste sluta behandlas som en råvarukoloni
Norrland har historiskt fungerat som en råvarukoloni åt resten av Sverige. Under århundraden har den svenska staten exploaterat de norra delarna av landet. Skog, vattenkraft och malm har använts och förädlats för att bygga upp välstånd i de södra delarna av landet, ofta utan att vinsterna kommit lokalbefolkningen till del.

Regeringens fokus i den gröna industriella omställningen ligger i huvudsak på̊ en handfull kommuner, främst i Norrbotten och Västerbotten. Men utvecklingen finns i hela Norrland och Sápmi. Nyindustrialiseringen är en möjlighet att göra om och göra rätt, men då gäller det att inte historiska misstag upprepas. KD:s senaste utspel fiskar i grumliga vatten för att undanröja hinder för exploatering i Sápmi och Norrland.

Norrlands framtid måste formas av och med de människor som lever där
Medan kommuner och regioner kämpar med begränsade medel, gör stora, många gånger multinationella bolag, miljardvinster utan att återinvestera lokalt. Värdet av vad som skapas i Norra Sverige måste i högre utsträckning komma invånarna till del. Det är så norra Sveriges uppoffringar kan ersättas och öka acceptansen för naturresursutvinning.

– En politik för Norrlands och Sápmis framtid måste formas av och med de människor som lever där. De som bäst känner konsekvenserna av långa avstånd till både makt och inflytande måste vara de som formulerar förändringen, säger Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet och gruppledare Vänsterpartiet Region Västerbotten.

Att ta bort eller urholka det kommunala vetot och riksintressena kommer leda till ökad exploatering på lokalbefolkningens bekostnad. Det handlar i grund om att ha förutsättningar för en hållbar livsmiljö oberoende av konjunkturläge och råvarupriser.

– När KD anser att regeringen varit för feg håller vi med, men med utgångspunkten att regeringen snarare varit feg just när det kommer till att säkerställa att Norrlands kommuner ska få ta del av det kapital de själva genererar, säger Jonas.

Sälj inte ut Norrland för ingenting
Vänsterpartiet tog 2025 fram rapporten “Norrland i centrum” där vi presenterar konkreta och tydliga förslag på lösningar för hur “låsningarna” i norr i stället kan mötas. Som ett exempel – skulle Vänsterpartiets förslag att fem öre av energiskatten stannar där elen produceras bli verklighet skulle det ge 6,9 miljarder tillbaka, varav 4,2 miljarder till Norrlandskommunerna, höjd mineralavgift på 5 procent, skulle ge 0,5 miljarder till Norrland.

Att flytta vinsten på beskattning av enskilda skogsägares (inte aktiebolags) försäljning dit där skogen stod, inte där ägaren bor, skulle ge 0,4 miljarder till lokalsamhället, säger Birger Lahti landsbygds- och energipolitisk talesperson Vänsterpartiet Norrbotten.

– Så nej, Ebba, att väga två riksintressen mot varandra genom att rent konkret ta bort det ena är inte att öka rättvisa, avslutar Birger.

Mer information:
Birger Lahti
[email protected]
072-538 29 63

Jonas Karlberg
[email protected]
070-725 49 19

– Vi har en offentlig sjukvård som är pressad av köer, dålig ekonomi, personalbrist och stora behov. Då är det fullständigt orimligt att låta ett system fortsätta som suger resurser ur vården. Det här måste stoppas på riktigt, säger Jonas Karlberg, regionråd i Västerbotten och Vänsterpartiets ledamot i SKR:s sjukvårdsdelegation.

SKR:s styrelse har nu beslutat om nya rekommendationer för gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården. För Vänsterpartiet är det uppenbart att det krävs lagändring om nätläkarsystemet verkligen ska stoppas.

– Det är bra att det äntligen kommer striktare rekommendationer. Det är ett steg i rätt riktning. Men det går inte att komma ifrån att det här har tagit alldeles för lång tid, säger Jonas Karlberg, regionråd i Västerbotten och Vänsterpartiets ledamot i SKR:s sjukvårdsdelegation.

Samtidigt riktar han hård kritik mot Moderaterna för hur processen har sett ut inom SKR.

– Moderaterna har förhalat den här frågan gång på gång. Det gör mig förbannad. Problemen har varit uppenbara länge, men ändå har man dragit ut på det. När man sitter nära frågan och ser hur resurser försvinner från den gemensamma vården, då är det svårt att reagera med något annat än ilska.

Vid SKR:s styrelse den 22 april beslutade man om nya rekommendationer för gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården. Rekommendationen sätter fasta ersättningsnivåer för digital läkarkontakt och andra digitala vårdkontakter. Den slår också fast att digitala kontakter bara ska ge ersättning om de föregås av stark id-kontroll, medicinsk triagering och en faktisk medicinsk bedömning. Samtidigt pekar SKR ut flera typer av kontakter som inte längre ska vara ersättningsberättigade, bland annat rena hänvisningar, egenvårdsråd på 1177-nivå, administrativa ärenden och receptförnyelse utan ny medicinsk bedömning.

Jonas Karlberg, regionråd i Västerbotten och Vänsterpartiets ledamot i SKR:s sjukvårdsdelegation

– Vi har sett hur det här systemet både lurar och dränerar den offentliga sjukvården på resurser som egentligen skulle kunna gå till mycket viktigare saker. Då är det frustrerande att vi inte kan komma längre nu, säger Jonas.

Frågan har uppmärksammats efter Sveriges Radios granskning av Kry. Den visade hur läkare i Krys digitala verksamhet kunde rangordnas efter snabbhet och få bonus kopplad till hur många patienter de tog per timme. Enligt Ekot kunde en läkare ta emot upp till 100 patienter på en arbetsdag.

Jonas Karlberg menar att just den granskningen gjorde systemfelet omöjligt att ducka för.

– Sveriges Radios avslöjanden visade väldigt tydligt vad det här handlar om. När vård ersätts på ett sätt som premierar snabbhet och volym, då får man också fel drivkrafter. Det blir inte vård efter behov. Affärsmodellen och möjlighet att göra vinst blir uppenbart viktigare än patienten och vårdetik, menar han.

Därför, säger han, räcker det inte med att skruva på rekommendationer. Grundproblemet sitter djupare än så.

– Roten till problemet är lagstiftningen. Så länge lagen tillåter den här modellen kommer det att finnas aktörer som fortsätter hitta sätt att tjäna pengar på systemet. Det är därför Vänsterpartiet menar att det egentligen krävs en ändrad lagstiftning som sätter stopp för detta.

Han ser två möjliga vägar framåt. Den ena är att regeringen faktiskt tar ansvar och ändrar lagen. Den andra är att SKR går vidare med ännu skarpare rekommendationer.

– Om regeringen inte agerar finns det en annan väg. Då behöver man titta på ytterligare en rekommendation där utomlänstaxan sätts så att ett utomlänsbesök måste vara ett fysiskt vårdbesök. Det skulle inte lösa allt, men det skulle stoppa en stor del av det som pågår i dag.

Frågan lever samtidigt vidare på nationell nivå. Regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh har nyligen sagt till Ekot att den pågående statliga utredningen kommer att föreslå lagändringar som påverkar hur nätläkare kan ta betalt, och att slutrapporten ska presenteras i juni. Utredaren säger också att Ekots avslöjanden har bidragit med ny information och pekat ut flera problem i den nuvarande modellen.

Men Jonas Karlberg är långt ifrån övertygad om att regeringen verkligen tänker ta vara på möjligheten.

– Det kan mycket väl komma bra förslag i utredningen. Men jag är ärligt talat tveksam till om regeringen verkligen är villig att ta tag i problemet, även om utredningen skulle peka ut rätt väg.

– Kristdemokraterna har varit med och skapat det här systemet. Nu verkar de inte heller villiga att rätta till problemen, trots att de har varit kända under lång tid. Det är svårt att se någon verklig handlingsvilja där.

Den skarpaste kritiken går till Tidö-regeringen och sjukvårdsminister Elisabet Lann. Efter Ekots avslöjanden kallade Lann uppgifterna om nätläkarna för ”bedrövliga”. Samtidigt har regeringen ännu inte lagt fram de lagändringar som Jonas Karlberg menar krävs för att komma åt grundproblemet.

– Det räcker inte att säga att något är bedrövligt. Man måste också göra något åt det. Tidö-regeringen och sjukvårdsminister Elisabet Lann har inte gjort det som behövs, och det är allvarligt.

Mer information:
Jonas Karlberg, regionråd
[email protected]
070-725 49 19

Anna Maria Lindgren, politisk sekreterare
[email protected]
073-059 88 64

Under dagens regionfullmäktige klubbades bestämmelser om omställningsstöd, pension och familjeskydd för förtroendevalda igenom. En ny regel införs som innebär att förtroendevalda som fått en fängelsedom på två år eller mer inte ska få något omställningsstöd. Vilket en majoritet i fullmäktige är eniga om.

Sverigedemokraterna ville dock att man skulle exkludera yttrandefrihetsbrott från brott som kan diskvalificera politiker från förmåner.

SD motiverade detta med att politiker ska kunna säga vad de vill om andra och vad de menar är väljarnas åsikter. De menar att det är censur att begränsa hot mot människor med könsöverskridande identitet, som de benämner ”män som bär kvinnokläder”.

– SD slåss för rätten att få uppmana till hot mot människor med könsöverskridande identitet. För att komma upp till straffsatsen två år handlar det inte enbart att man uttrycker missaktning utan det innebär hot, säger Eva Arvidsson (V), regionpolitiker och fortsätter:

– Det är spännande hur de tycker sig veta att det här är medborgarnas uttryckliga vilja, att man ska få hota människor med könsöverskridande identitet.

– Människor som hotar och skrämmer andra människor ska inte ha någon fallskärm, avslutar Eva Arvidsson.

Mer information:

Eva Arvidsson (V), ledamot i regionfullmäktige och andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden
[email protected]
070-541 10 19

I helgen genomförde Vänsterpartiet Västerbotten sin valkonferens där man satte listorna till region och riksdag. Gudrun Nordborg, nuvarande riksdagsledamot, fick förnyat förtroende och Jonas Karlberg, nuvarande regionråd, blev framröstad som regionrådskandidat i kommande val.

– Det känns väldigt fint att få fortsatt förtroende för att representera Vänsterpartiet. Jag har en stark förhoppning om att få ta plats på ”Västerbottensbänken” också efter valet nästa höst, säger Gudrun.

Gudrun Nordborg, 79 år, från Umeå är sedan 2020 Vänsterpartiet Västerbottens riksdagsledamot och sitter i justitieutskottet. Gudrun har en lång och gedigen erfarenhet. Hon är utbildad jurist och har bland annat jobbat som universitetslektor. Gudrun är särskilt engagerad i feministiska frågor.

Som en av alltför få ledamöter från Norrland vill Gudrun markera mot synen på vår del av landet som tärande.

– Våra kommuner bör få rätt till större ekonomisk kompensation för de gruvor och den en el som produceras här till nytta för hela landet menar hon och fortsätter:

– Vi måste också värna vår demokrati och rättssäkerhet.

Som andranamn på riksdagslistan återfinns Caroline Täljeblad, 39 år, från Umeå, som tredjenamn Anna Dahlén, 47 år, från Lycksele och på fjärde plats Bore Sköld, 38 år, från Umeå.

På regional nivå

Jonas Karlberg, nuvarande regionråd i Västerbotten, fick medlemmarnas förtroende som ny regionrådskandidat i kommande val.

– Jag är tacksam och ödmjuk inför förtroendet från Vänsterpartiets medlemmar. Det känns fantastiskt, säger Jonas och fortsätter:

– Valkonferensen har valt tre regionlistor med duktiga och kompetenta människor. Vi kommer inte se på medan ojämlikheten ökar, jämställdheten går bakåt och diskriminering och rasism ökar i samhället. Nu ska vi visa att Västerbotten är det rödaste länet, och att Region Västerbotten ska vara ledande i arbetet för en socialt och ekologiskt hållbar utveckling och omställning.

Jonas Karlberg, 50 år, bosatt i Umeå är gruppledare och regionråd för Vänsterpartiet i Region Västerbotten sedan 2021. Jonas har en lång erfarenhet från regionpolitiken och har bland annat varit ordförande i utskottet för primärvård och tandvård och andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Han har en bakgrund som ekonom i offentlig sektor.

På Norra regionlistan toppar Ina Klingstedt-Jeuthe, 33 år, från Norsjö medan Anna Dahlén, 47 år, från Lycksele toppar västra regionlistan .

Processen att utse kandidater till riksdag och region har pågått sedan i somras. Såväl enskilda medlemmar som Vänsterpartiets föreningar runtom i länet har blivit uppmanade att nominera till listorna. Som underlag har valberedningen även genomfört en rådgivande digital medlemsomröstning där alla medlemmar getts möjlighet att rangordna namn på listorna till riksdag och region.

Under valkonferensen fastställdes även Vänsterpartiet Västerbottens regionalpolitiska valplattform som ska gälla under kommande mandatperiod.

Vänsterpartiet Västerbotten genomförde sin valkonferens på Medlefors i Skellefteå. Totalt var 23 ombud på plats.

I dagsläget har Vänsterpartiet Västerbotten ett riksdagsmandat medan partiet i regionen har nio mandat fördelade på de tre valkretsarna.

Fastställda listor Vänsterpartiet Västerbotten

Mer information:
Jonas Karlberg
[email protected]
070-725 49 19

Gudrun Nordborg
[email protected]
070-340 91 05

Anna Maria Lindgren
Ombudsperson, Vänsterpartiet Västerbotten
[email protected]
073-059 88 64

Flera kommuner i Västerbotten har tackat nej till regeringens förfrågan om dialog kring återvandring. Nu meddelar företrädare för det rödgröna styret i Region Västerbotten att även regionen har fått en sådan förfrågan av regeringen, och att de kommer att tacka nej till regeringens förfrågan.

Hur svaret kommer att formuleras är inte klart ännu, men det kommer att trycka på att regionen vill att fler stannar i Västerbotten, inte färre. Istället för att jobba för utflyttning efterlyser det rödgröna styret i regionen mer samarbete och stöd för att bättre kunna jobba med integration.

Regeringen och SD minskar medlen för kvinnosjukvård med 600 miljoner för nästa år, trots ett reformutrymme på 80 miljarder. SD, M, KD och L skickar en tydlig signal till Sveriges kvinnor.

– Med denna budget har regeringen och SD nu fullbordat sitt svek mot sjukvården. De inledde mandatperioden med att skapa en sjukvårdskris och avslutar med stora besparingar på kvinnosjukvård, säger Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande.

– Finansministern levererar ett hårt slag mot landets alla kvinnor i behov av vård. Att ena dagen visa upp ett utrymme på 80 miljarder och sedan meddela att man minskar medlen för kvinnors hälsa samtidigt som man kallar det för satsning, är ett riktigt lågvattenmärke, säger Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet.

Den rödgröna majoriteten i Region Västerbotten prioriterar kvinnosjukvården och arbetar för tillgänglig och jämlik vård. Bland annat utökade man för 2025 budgeten för Centrum mot våld för att kunna arbeta i hela länet och utveckla verksamheten. Man har även jobbat hårt för att kunna behålla förlossningen i Lycksele, trots stora utmaningar.

Regeringens budget innebär nu att Region Västerbotten får uppskattningsvis cirka 15 miljoner mindre i riktade statsbidrag, pengar som tidigare använts till bland annat utbildning inom förlossning och gynekologi samt till ungdomshälsan.

– Att regeringen inte kan prioritera kvinnosjukvården högre än så här är ett stort svek. Vi kommer inte att kunna bedriva den vård vi gör idag på grund av detta. Det återstår att se vad det leder till, säger Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för miljö, klimat och hållbarhet.

Regeringens budget är kvinnofientlig, menar den feministiska regionledningen i Västerbotten.

Mer information:

Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande
[email protected]
070-250 05 41

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet
[email protected]
070-725 49 19

Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för klimat, miljö och hållbarhet
[email protected]
073-914 04 19

Den 18 juni ska hälso- och sjukvårdsnämnden fatta beslut om akutvårdsplatser vid sjukstugorna i Södra Lappland. En fråga som både har engagerat och oroat människor. Den styrande majoriteten, S, V och MP, kommer att rösta nej till förslaget.

Vår utgångspunkt är att medborgarna ska känna sig trygga med hälso- och sjukvården i länet där vi ska ha en jämlik och likvärdig vård oavsett var man bor. Vi ser hur denna fråga har engagerat och oroat invånare i Södra Lappland. Nu har vi värderat allt och utifrån detta ser vi att det behövs en bredare process i samarbete med kommunerna och personalen vid sjukstugorna.

Den rödgröna majoriteten kommer därmed att yrka på avslag till det förslag som har lagts fram till nämndens sammanträde 18 juni. Majoriteten kommer även yrka på att hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att fortsätta utveckla arbetet med Nära vård med hög grad av samarbete med berörda kommuner. De utredningar och uppdrag som är gjorda bör ligga till grund för fortsatt arbete.

Frågan om akutvårdsplatser vid sjukstugorna är i första hand inte en ekonomisk fråga utan det är främst en Nära vård-fråga. Frågan om hur vi ska bedriva sjukvård i hela länet och i de kommuner som inte har ett sjukhus, samtidigt som vi behöver vara medvetna om de utmaningar vi har med kompetensförsörjning och en minskande befolkning, är alla viktiga delar i utvecklingen av Nära vård.

Det vi nu behöver göra är att tillsammans med kommunerna och personalen vid sjukstugorna titta på hur vi ger bästa möjliga vård till invånarna i kommunerna.

Mer information:

Anna-Lena Danielsson (S), ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden
Telefonnummer: 070-222 37 83

Eva Arvidsson (V), andre vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden
Telefonnummer: 070-541 10 19

Hans Brettschneider (MP), ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden
Telefonnummer: 070-377 74 48

Primärvården behöver utvecklas för att bättre kunna svara upp mot medborgarnas behov. Nu presenterar den rödgröna majoriteten konkreta förslag för att utveckla primärvården i Västerbotten. Ett av målen är att medborgarna snabbt ska kunna få kontakt.

– Primärvården har en central roll i hälso- och sjukvårdssystemet och är otroligt viktig för medborgarna. Nu sätter vi den i centrum genom att peka ut riktning och ge tydliga ramar, säger Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande.

Primärvården är den del av hälso- och sjukvården som har bäst förutsättningar att se till personers hela vårdbehov. Forskning visar dessutom att en stärkt primärvård har goda förutsättningar att bidra till jämlik hälsa i befolkningen.

– Primärvården är nästan alltid den första ingången och för många den enda kontakten med hälso- och sjukvården. Med fungerande primärvård kan vi förebygga mycket sjukdom och ohälsa, säger Jonas Karlberg (V), regionråd.

Efter ett omfattande arbete där en arbetsgrupp från S, V och MP har träffat medarbetare, verksamheter och fackförbund och fört dialog, presenterar partierna nu en tydlig handlingsplan för att utveckla primärvården i länet. I planen vill man tydligt sätta medborgarna i fokus, bland annat genom att utveckla teamarbete utifrån patientens behov, satsa på förebyggande arbete, psykisk ohälsa, tillföra mer resurser och se till att medborgarna snabbt och smidigt ska kunna få kontakt.

– Att utveckla primärvården är en av våra högsta prioriteringar. Våra medborgare ska lätt få kontakt med primärvården, det är grundläggande för en säker vård och för den upplevda tryggheten, säger Emma Lindqvist (MP), regionråd.

På kommande regionstyrelse lämnar den rödgröna majoriteten in ett initiativärende med nio punkter för att utveckla primärvården.

De nio punkterna:

1. Resursförstärkning av primärvården med minst en procent per år, utöver indexuppräkning.
2. Handlingsplan för att möta Socialstyrelsens nationella riktvärde för fast läkarkontakt
3. Alla medarbetare ska ha en kompetensutvecklingsplan.
4. Nyttjandet av befintliga resurser ska optimeras så att vården kommer närmare patienten och kommer medborgarna till del i högre grad
5. Arbetssätt som stödjer teamarbete utifrån patientens behov ska prioriteras.
6. Utveckling av primärvårdens förebyggande arbete.
7. Förstärkning av primärvårdens arbete med psykisk ohälsa.
8. Färdplanen för nära vård ska följas upp årligen i samverkan med kommunerna och utifrån ett medborgarperspektiv.
9. En användarvänlig lösning på hur medborgarna snabbt ska kunna få kontakt med primärvården ska tas fram.

Mer information:

Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande
[email protected]

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet
[email protected]

Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för klimat, miljö och hållbarhet
[email protected]

Mellan 21 och 31 januari genomförs Västerbotten på Grand. Aktörer från Västerbotten, Sverige och världen samlas för erfarenhetsutbyte, nya kontakter, samverkan och påverkan. Ett arrangemang som kostar mycket pengar och som arrangeras i Stockholm – inte i Västerbotten.

– Vi bör fundera över om det är försvarbart att lägga skattemedel på dyra, högprofilerade företagsevent som Grand, säger Lennart Gustavsson (V), andre vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden.

– Det är få västerbottningar som får ta del av det och det sänder dessutom helt fel signaler när Region Västerbotten befinner sig i ett sådant svårt ekonomiskt läge, menar han.

Vänsterpartiet har under flera år röstat nej till att genomföra Västerbotten på Grand och vidhöll sin uppfattning vid senaste regionala utvecklingsnämnden. Man vill att Västerbotten på Grand Hôtel avvecklas helt.

– Vi förstår vikten av att utveckla och marknadsföra regionen, men föreslår att alla mötesplatser som regionen ordnar slås samman och arrangeras i Västerbotten, säger Lennart.

Han menar att de bör ha fokus på Västerbotten, på invånare, näringsliv, kulturskapare och civilsamhälle.

– Västerbotten är ur många perspektiv intressant just nu och därför finns stora möjligheter att skapa attraktiva mötesplatser.

Ett av argumenten till att ordna eventet i Stockholm har varit svårigheterna att få investerare att resa till norra Sverige. Det ifrågasätter Lennart och menar att Västerbotten befinner sig i en expansiv fas och att det finns många och goda skäl för investerare och företagsföreträdare att bege sig till Västerbotten.

– Den bästa marknadsföringen kan vi göra på plats, säger han.

Mer information:

Lennart Gustavsson (V)
Andre vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden
[email protected]
070-343 96 85

Anna Maria Lindgren
Politisk sekreterare
[email protected]