Skip to main content

Författare: annamarialindgren

20 miljarder mer till välfärden med Vänsterpartiets budget

Regeringen och Sverigedemokraternas budget driver Sverige mot en välfärdskollaps. Men det går att stoppa. Allt som krävs är politisk vilja och en klok ekonomisk politik. Det skriver Vänsterpartiets företrädare i Västerbotten.

Under decennier har välfärden skurits ned bit för bit, för att bekosta skattesänkningar och subventioner till de rikaste. Regeringens senaste budget är inget undantag – tvärtom. I den fattas hela 18 miljarder kronor, för att ens bibehålla nuvarande nivå i välfärden enligt Sveriges Kommuner och Regioners beräkningar. Det säger sig självt att detta riskerar att få stora konsekvenser, även här i Västerbotten. Inte minst sjukvården kommer att drabbas.

För att hjälpligt parera regeringens utsvältningspolitik måste många kommuner och regioner runt om i landet nu höja skatterna, för att inte tvingas öka på ofta redan stora budgetunderskott ytterligare. Det innebär att de tyngsta bördorna får bäras av de med låga inkomster, jämfört med om staten skjutit till pengarna.

Västerbotten har både höga skattesatser och många av regionens invånare har sämre kommunal, regional och statlig service än andra delar av landet. Det är effekten av den politik som varit sedan Bildt och som blir ännu starkare med den politik som den SD-beroende regeringen driver. Statens del av välfärdens finansiering har gått från hälften till en tredjedel sedan 2000.

För Vänsterpartiet är vår välfärd vår gemensamma rikedom. Den rikedomen bygger vi upp genom att satsa de resurser som krävs på sjukvården, skolan och omsorgen. För att fixa det har vi i vår statsbudget föreslagit en höjning av skatten på höga inkomster, en särskild skatt på bankernas övervinster, men också avskaffande av ett antal ineffektiva, orättvisa och mycket dyra skattesubventioner. Med de resurserna kan vi inte bara lätta trycken på de mest utsatta hushållen, och på kommunernas och regionernas ekonomi.

Det viktigaste är att vi kan vi lägga hela 20 miljarder mer än regeringen på välfärden. Det skulle inte bara täcka upp för de behov som SKR ser, utan faktiskt möjliggöra fler kollegor åt de anställda och bättra kvalitet åt medborgarna än idag.

Vänsterpartiets budgetförslag på 33 miljarder är samma summa som vi i Västerbotten skulle få ut med en skattehöjning på 40 öre. Det motsvarar lönen till 390 sjuksköterskor. För alla oss som är beroende av välfärden i vår vardag – antingen det är besök på vårdcentral och sjukhus, våra barns skola och förskola, eller ett tryggt äldreboende till våra föräldrar – så skulle det förstås göra en oerhörd skillnad.

För oss vänsterpartister är det självklart att detta måste prioriteras före ytterligare skattesänkningar för de välbeställda, eller utökade subventioner till rikas köksrenoveringar och poolbyggen. Det är en prioritering vi är övertygade om att de allra flesta västerbottningar delar med oss.

Eva Arvidsson (V), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden och vice ordförande i distriktsstyrelsen Västerbotten

Daniel Johansson (V), ordförande i demokratiberedningen

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet

Margaretha Löfgren (V), ordförande i beredningen för primärvård och tandvård

Wilmer Prentius (V), ordförande i distriktsstyrelsen Västerbotten

 

Den rödgröna politiska majoriteten i Region Västerbotten föreslår stöd till Gaza

Frågan väcktes under tisdagens regionstyrelse av S, V och MP som menade att Region Västerbotten borde agera på samma sätt gentemot Gazas civila som man gör i Ukraina.

– Vi i regionen måste visa att vi inte har olika måttstockar för Ukrainas och Gazas folk, säger Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämlikhet och jämställdhet.

Efter att Ryssland invaderade Ukraina 24 februari 2022 fattades det snabbt beslut om att samordna svenska sjukvårdsinsatser för ukrainska vårdbehövande med Socialstyrelsen som ansvarig statlig myndighet. Region Västerbotten ställde sig positiva till att delta efter förmåga.

I princip alla ställde sig då positiva till att sjukvårdspersonal från Region Västerbotten skulle kunna göra en insats, organiserat eller via frivilligorganisationer, för att hjälpa krigets offer.

Idag är det en liknande situation i Gaza, om inte ännu allvarligare, efter Israels gensvar på terrororganisationen Hamas attacker den 7 oktober

– Det är en vårdsituation med många svårt skadade och omfattande skador på hälso- och sjukvårdssystemet i ett av världens mest utsatta områden. Den lokala sjukvården är underbemannad, underutrustad och otillräcklig, säger Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande.

Till dags dato har den svenska insatsen varit begränsad. Den svenska stödstyrkan har aktiverats med uppgift att hjälpa svenska medborgare i Gaza. Den lämnade Kairo 24 november och avslutade därmed sin insats.

– I nuläget känner vi inte till något arbete som görs för att bistå drabbade i konflikten med sjukvård och sjukvårdsutrustning från staten Sverige. Därför känns det här otroligt viktigt, säger Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för miljö, klimat och hållbarhet.

Det är av vikt att den humanitära hjälp som ges sker på ett organiserat sätt via staten och/eller med etablerade hjälporganisationer.

Under regionstyrelsen lämnades ett gemensamt initiativärende in från den rödgröna majoriteten där man yrkade

  • Att från berörda myndigheter höra vilka behov som finns av stöd och hjälp till sjukvård i Gaza och Palestina.
  • Att Region Västerbotten i grunden ställer sig positiv till förfrågningar från personal i de fall de önskar arbeta som frivilliga i eller i anknytning till krig och konflikter.

Initiativärendet kommer nu att gå vidare till beredning. Beslut i frågan väntas komma under nästa år.

Mer information:

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet
[email protected], 070-725 49 19

Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande
[email protected], 070-250 05 41

Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för klimat, miljö och hållbarhet
[email protected], 073-914 04 19

Den rödgröna majoriteten i Region Västerbotten kräver att personal slipper agera angivare

Regionernas motstånd mot anmälningsplikten i Tidöavtalet växer. Västerbottens rödgröna styre skriver nu till regeringen och kräver att personal ska slippa den så kallade angiverilagen.

Frågan väcktes i och med ett initiativärende under dagens regionstyrelse där de rödgröna vill sätta press på regeringen att undanta vårdpersonal från den så kallade angiverilagen.

– Vi gör samma analys som Sveriges Kommuner och Regioner, flera av fackförbunden och en mängd andra organisationer och sammanslutningar, att samtliga yrken inom kommuner och regioner skulle behöva undantas från en angiverilag, säger Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande.

Den rödgröna politiska majoriteten i Västerbotten har tidigare gått ut och uppmanat personalen att inte ange asylsökande och papperslösa som söker hjälp, stöd och råd i Region Västerbotten.

I Region Västerbotten har man tagit ställning för allas rätt till hälso- och sjukvård, och personalens rätt och skyldighet att kunna följa yrkesetiska principer.

– En angiverilag försvårar möjligheten att kunna arbeta i yrken som många av våra anställda har, yrken som bygger på tillit och förtroendefulla relationer, säger Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämlikhet och jämställdhet.

– Oavsett vem du är ska du kunna känna dig trygg i att när du söker dig till Region Västerbotten finns vår personal där för att hjälpa dig. Vi har också under lång tid varit tydliga i att vård ska erbjudas till asylsökande, papperslösa och EU-migranter utifrån deras vårdbehov, säger Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för miljö, klimat och hållbarhet

Under regionstyrelsen i dag lämnades ett gemensamt initiativärende in från den rödgröna majoriteten där man yrkade att regionstyrelsen skriver till Sveriges regering med anledning av den pågående utredningen om en angiverilag och framför Region Västerbottens åsikter om den pågående utredningen och det kommande förslaget enligt ovan.

Mer information:

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet
[email protected], 070-725 49 19

Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande
[email protected], 070-250 05 41

Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för klimat, miljö och hållbarhet
[email protected], 073-914 04 19

 

Kulturen måste alltid vara fri!

Konstens och kulturens kraft blir tydlig när två kulturplaner ställs emot varandra i Västerbotten: den breda majoritetens och Sverigedemokraternas.

Det blir påtagligt hur SD vill reglera kulturen då den varken ska provocera eller ha mångfald som prioritet. Man skriver svart på vitt: politiska, polariserande och provokativa inslag i konstkonsulentverksamheten ska inte vara i fokus.

Kulturen måste alltid vara fri och vi får inte tumma på den konstnärliga friheten. De konstnärliga och kulturella uttrycken får inte ställas under politiska agendor och ifrågasättande röster får inte tystas. Fri kultur kan bara finnas i en demokrati och ett bevis på att du lever i en demokrati är att kulturen är fri.

Många verksamheter inom konst- och kulturområdet behöver få del av offentliga medel och för ett välfärdsland som Sverige har det sedan länge varit självklart att vara med och offentligt stötta kulturen.

Det gäller även för oss regionalt och den knappa procent som går till konst och kultur i Västerbotten är väl satsade kronor och ören. En minskad kulturfinansiering skulle därför ändå inte kunna ”rädda” de röda siffrorna i regionens budget.

I ett läge där Västerbotten expanderar och vi behöver folk skulle det vara rent kontraproduktivt att skära ner på konst, kultur och folkbildning. Den alternativa kulturplan som SD lägger fram är med andra ord såväl förvirrande som farlig. Den skulle även innebära att Västerbotten tappar det mesta av den statliga medfinansieringen på cirka 90 miljoner kronor.

Region Västerbottens kulturplan är framtagen i bred dialog med länets kulturinstitutioner, verksamheter, kommuner, skapare och föreningar – vi behöver varandra och det är i samverkan vi tillsammans fortsätter utveckla Västerbotten.

De fem kulturpolitiska målen speglar det viktiga arbete vi har framför oss:

  • Konsten och kulturen spelar en avgörande roll för samhället och regional utveckling.
  • Barn och unga ska ha möjlighet till eget skapande och god tillgång till kultur.
  • Kulturarv och kulturmiljöer ska vara levande.
  • Goda villkor för professionella kulturskapare ger ett utbud av hög kvalitet.
  • Den kulturella infrastrukturen ska vara tillgänglig och jämlik.

Sverigedemokraterna vurmar för kulturarvet, det är vi många som gör, men vi förstår också att dagens kultur är morgondagens kulturarv.

Utan en fri, obunden och dynamisk konst och kultur skulle vårt samhälle bli väldigt tyst och väldigt fattigt.

Vi behöver konst och kultur för dess estetiska värden och själva konsten i sig.

Vi behöver konst och kultur för dess estetiska värden och själva konsten i sig, men också för att det hjälper oss att se bortom det redan givna, utmana oss själva och hjälpa oss när livet känns svårt.

I den tid vi lever i just nu där vi ser att polariseringen ökar, antalet demokratier minskar, har ett pågående krig i vår närhet och där en pandemi hållit oss fångna under några år, så behöver vi mer konst, kultur och bildning, inte mindre.

Agneta Hansson (V), ledamot Kulturberedningen

Rickard Carstedt (S), ordförande Regionala Utvecklingsnämnden

Lars Brännström (MP), ledamot Regionala Utvecklingsnämnden

Nina Björby (S), ordförande Kulturberedningen

Tina Larsson (S), ledamot Kulturberedningen

Lars Lilja (S), ledamot Kulturberedningen

 

 

Ställ högre krav på de privata tandläkarna

Den rödgröna majoriteten (S, V och Mp) i Region Västerbotten svarar på insändaren ”Är tandvården i Region Västerbotten något att vara stolt över?”, (VK 26/12-23).

Precis som (skribenten/replikören) ser vi i den rödgröna majoriteten de stora utmaningar som regionen står inför när det gäller tandvården, både i nuet och i framtiden. Framför allt är det bristen på tandläkare och den ojämlika tillgängligheten till vård som är problematisk.

I Västerbotten saknas i dagsläget 40–50 tandläkare, störst är bristen i Skellefteå och i inlandet. Bristen innebär färre vårdtillfällen och en försämrad munhälsa. Särskilt då Folktandvården inte kan ge vård efter behov utan, förutom akuttandvård, behöver prioritera patientgrupper i och med det särskilda ansvaret för barn och unga, en patientgrupp de knappt hinner med i dag.

Samma krav ställs inte på de privata tandklinikerna. De bortprioriterar denna patientgrupp då den anses ge för lite intäkter. Dessutom ansvarar regionerna för att folktandvård ska finnas i hela landet medan privattandläkare själva väljer var de vill etablera sig, vilket i dagsläget ofta är i storstäderna.

Privattandläkarna drar ett stort lass med att behandla den äldre befolkningen, men den obalanserade patientfördelningen är problematisk och rent av orimlig sett till de utmaningar vi gemensamt står inför.

Lösningen på utmaningarna anser vi är att samma krav ska ställas på privattandläkarna som på Folktandvården. Det skulle ge Folktandvården bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag och vi skulle även få fler tandläkare att arbeta i inlandet, fler tandläkare att jobba kvar inom Folktandvården och möjlighet att arbeta med olika patientgrupper. Men framför allt skulle fler västerbottningar få tillgång till tandvård och tandhälsan skulle förbättras och bli mer jämlik.

Vi är stolta över tandvårdspersonalen som varje dag sliter för att göra människors tandhälsa bättre i regionen. Vi är stolta över det förebyggande arbete som görs för bättre tandhälsa redan i tidig skolålder. Men vi är långt ifrån nöjda, vi vet att mycket behöver göras och nya arbetssätt hittas för att lösa utmaningarna.

För en god och jämlik vård krävs att alla aktörer med gemensamma krafter arbetar tillsammans och drar åt samma håll, här finns inget vi och dem.

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet

Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande

Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för miljö, klimat och hållbarhet

 

Palestinier har samma rätt till vård som israeler

Kejsarsnitt genomförs utan bedövning, operationer sker utan rent vatten och katastrofal brist på läkemedel kantar vardagen för Gazas invånare.

Den grymhet som den civila befolkningen tvingas genomlida är ofattbar.

Att detta tillåts fortgå med stöd av den svenska regeringen är bortom all förståelse, skriver 22 sjukvårdspolitiker från Vänsterpartiet i Expressen.

Som sjukvårdspolitiker ser vi med fasa på hur en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna förnekas två miljoner palestinier. De drabbas av Israels kollektiva bestraffning av ett helt folk, som sedan årtionden hållits under ockupation.

På samma sätt som de civila israeler som drabbades av Hamas vedervärdiga terrorangrepp fick högklassig sjukvård, är det lika självklart att oskyldiga palestinier ska ha samma rätt. Det är inte så komplicerat att värna denna rätt för den som omfamnar principen om alla människors lika värde.

Israel, med stöd av bland annat den svenska regeringen, förnekar sjukvården rent vatten, elektricitet och tillgång till läkemedel. Vi befinner oss på en plats som kommer att beskrivas som en mörk episod i framtidens historieböcker.

Vi kräver att Sverige ställer sig bakom FN-resolutionen om att kräva ett omedelbart eld upphör. Vi uppmanar den svenska regeringen att göra allt i sin makt för att säkra tillgången till sjukvård för Gazas befolkning.

Den svenska regeringen måste också göra allt i sin makt för att de kolonner med vatten, mat och läkemedel som står vid Gazas gräns omedelbart släpps in. Att förneka alla dessa människor nödhjälp som redan finns på plats är helt oacceptabelt.

Den dag när Gazas gränser öppnas kommer behovet av sjukvård vara enormt. Samtidigt kommer bristen på sjukhus och resurser vara oerhörd. De tusentals människor som drabbas av krigsskador kommer i många fall vara beroende av omfattande sjukvård och rehabilitering resten av sina liv.

Sverige måste därför förbereda sig för en hållbar och långsiktig hjälp till den palestinska sjukvården som med rätt förutsättningar kan göra väldigt mycket.

Utred svenskt fältsjukhus

Men med ständiga krav på evakuering och hot om bombningar av sjukhus måste vi även se vad vi kan bidra med från Sveriges sida just nu. En fråga som vi menar att regeringen borde utreda är möjligheten att ställa ett fältsjukhus till palestiniernas förfogande.

När vi ser hur den svenska regeringen inte står upp för det som är rätt vill vi passa på att hylla alla de medarbetare i sjukvården runtom i landet som står redo att rycka in och göra hjälteinsatser i organisationer som Läkare utan gränser och Röda korset. Vi vill ge allt stöd till all vårdpersonal som står på de vanliga människornas sida när makthavarna brister så grovt.

Den svenska regeringen har kommit in i denna fråga helt fel. Det finns fortfarande möjlighet att ändra sig och göra om, göra rätt. Sverige måste vara en röst som står upp för alla oskyldiga civila – i alla konflikter.

Av:

Karin Rågsjö (V), hälso- och sjukvårdspolitisk talesperson

Alexandra Thomasson (V), regionråd Skåne

Henrik Holmkvist (V), gruppledare Blekinge

Agnes Hultén (V), gruppledare Halland

Carina Örgård (V), regionråd Västra Götaland

Kerstin Wirén (V), gruppledare Kronoberg

Lena Granath (V), regionråd Kalmar

Mikael Ekvall (V), gruppledare Jönköping

Emil Broberg (V), gruppledare Östergötland

Lotta Back (V), gruppledare Sörmland

Jessica Carlqvist (V), regionråd Örebro

Elisabeth Björk (V), regionråd Värmland

Heidi Maria Wallinder (V), oppositionsråd Västmanland

Saga Carlgren (V), regionråd Gotland

Jonas Lindberg (V), oppositionsregionråd Stockholm

Neil Ormerod (V), regionråd Uppsala

Ulla Andersson (V), regionråd Gävleborg

Patrik Liljeglöd (V), oppositionsråd Dalarna

Nina Orefjärd (V), gruppledare Västernorrland

Elin Hoffner (V), regionråd Jämtland-Härjedalen

Jonas Karlberg (V), regionråd Västerbotten

Linda Jonsson (V), regionråd Norrbotten

Höjt försörjningskrav drabbar välfärden – Vänsterpartiet skarpt kritiska

Från den 1 november mer än fördubblas lägstalönen för att få arbetstillstånd i Sverige, från 13 000 kr till 27 360 kr. Den nya nivån ligger över flera av de idag avtalade lägstalönerna, bland annat inom välfärdssektorn och berör många anställda i Västerbotten.

I Västerbotten påverkas flertalet verksamheter i såväl kommunerna som regionen när oersättliga människor som bär upp välfärden inte får sina uppehållstillstånd förlängda. I Västerbotten handlar det om flera hundratals personer. Människor som arbetar inom allt från äldreomsorg till social omsorg samt hälso- och sjukvård. Bara i Skellefteå, en kommun som står inför stora utmaningar med kompetensförsörjning, berörs hela 200 personer.

Regeringen och SD motiverar höjningen av försörjningskravet med att de vill komma åt arbetslivskriminaliteten, men i själva verket handlar det om att de vill köra ut invandare från Sverige. Ändringen har mötts av kritik från både näringsliv och flera fackförbund.

Tyvärr är det inte bara de blåbruna som är inne på detta. Under förra året föreslog även Socialdemokraterna ett lönekrav på minst 29 880 kronor för arbetskraftsinvandrare. De kom dock snabbt på andra tankar. Det hoppas vi att de blåbruna ska göra också.

Denna höjning kommer i första hand att drabba människor som bor och arbetar i Sverige sedan länge, som är etablerade här och vars barn går i svenska skolor. De riskerar att behöva lämna landet om deras löner inte kommer upp till lägstanivån. I andra hand drabbas företag, kommuner och regioner som har ett stort behov av just arbetskraftsinvandrare. Och i slutändan drabbas du och jag. Alla vi som bor i Västerbotten.

En av de största utmaningarna Sverige står inför är kompetensförsörjning och för att vi ska klara den är utländsk och invandrad kompetens avgörande. Tyvärr kommer regeringens förslag om ett lönegolv för arbetskraftsinvandrare att kraftigt försvåra rekryteringen.

Norrland står inför en gigantisk befolkningsutmaning. Redan innan den nya gröna industrialiseringsvågen konstaterade man att norra Sverige behöver fler människor och att den annalkande bristen på invånare i förvärvsarbetande ålder slår extra hårt mot samhällets välfärdstjänster.

Enligt SKR, Sveriges kommuner och regioner, kommer de som är över 80 år i befolkningen att öka med nästan 50 procent till år 2031. Det innebär att äldreomsorgen behöver öka antalet anställda med 30 procent. Även hälso- och sjukvården behöver öka bemanningen påtagligt. Samtidigt ökar personer i arbetsför ålder och sysselsatta inte tillräckligt under kommande tio år. Att hitta kompetens är den största utmaningen kommuner och regioner står inför. Att då försvåra för den personal som redan arbetar inom denna sektor är verklighetsfrånvänt. Alla som jobbar är goda resurser och vi behöver bli fler.

Utöver detta vill den blåbruna regeringen även minska antalet uppehållstillstånd och avveckla permanenta tillstånd. De har tillsatt en utredning som ska se över en minskning av de svenska uppehållstillstånden till EU:s miniminivå.

Vi i Vänsterpartiet är skarpt kritiska till höjningen av försörjningskravet då detta är rasistisk politik som kommer att drabba alla oss som bor i Västerbotten.

Daniel Johansson, gruppledare, Vänsterpartiet Storuman
Anna Dahlén, gruppledare, Vänsterpartiet Lycksele
Maria Myrstener, gruppledare, Vänsterpartiet Nordmaling
Joakim Wallström, gruppledare, Vänsterpartiet Skellefteå samt kommunalråd i Skellefteå
Lennart Gustavsson, gruppledare, Vänsterpartiet Malå samt kommunalråd i Malå
Åsa Össbo, gruppledare, Vänsterpartiet Vilhelmina
Viktoria Lapinniemi, gruppledare, Vänsterpartiet Vännäs
Bore Sköld, gruppledare, Vänsterpartiet Umeå
Jonas Karlberg, gruppledare, Vänsterpartiet Region Västerbotten samt regionråd med ansvar för jämlikhet och jämställdhet
Paavo Ruokojärvi, gruppledare, Vänsterpartiet Robertsfors
Wilmer Prentius, ordförande, Vänsterpartiet Västerbotten
Kjell Öjeryd, gruppledare Vänsterpartiet Sorsele samt kommunalråd i Sorsele
Lasse Simonsson, ordförande, Vänsterpartiet Dorotea

 

 

Långsiktigt säkrad förlossningsenhet i Lycksele

Idag fattade hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om att återstarta och bedriva förlossningen i Lycksele med egen personal. Till en början hyr man in personal på de vakanta tjänsterna men målsättningen är att verksamheten ska bedrivas med egen personal.

– Det här känns väldigt bra. Vi har stort förtroende för de som jobbar i Lycksele och att de kommer bygga upp en trygg barnmorskeledd förlossning, säger Eva Arvidsson (V), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Under dagens extrainsatta hälso- och sjukvårdsnämnd skulle man fatta beslut om tilldelning i den upphandling av ett konsultbolag som skulle bedriva förlossningen i Lycksele. Bolaget skulle fungera som komplement till den nuvarande personalstaben för att man sedan successivt skulle kunna växla över till bemanning i egen regi. I stället för beslut om tilldelning fattade nämnden beslut om att återstarta och bedriva förlossningen i egen regi.

– Lycksele är Sveriges minsta förlossningsenhet med i snitt 300 födslar per år. Det är otroligt bra att Lycksele nu blir den förlossning i Västerbotten där vi kommer att kunna erbjuda vattenförlossningar. Det hoppas vi ska locka även blivande föräldrar från kusten att vilja förlösas i Lycksele, säger Eva.

De rödgröna, S, V och MP, i hälso- och sjukvårdsnämnden är eniga om behovet av en långsiktigt säkrad drift av en förlossningsenhet i Lycksele. Det är en förutsättning för att blivande föräldrar ska känna trygghet inför sina kommande förlossningar. Att behöva åka långa sträckor för att förlösas är en risk som inte är önskvärd. Med en förlossningsenhet liksom gynekologi och akutgynekologi vid Lycksele lasarett säkerställs nu en jämlik kvinnosjukvård i länet. Man säkrar också att den tillsvidareanställda personalen stannar kvar och arbetar vid CFOG i Lycksele.

Mer information:

Eva Arvidsson (V)
Andre vice ordförande, hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Västerbotten
[email protected]
070-541 10 19

Anna Maria Lindgren
Politisk sekreterare (V)
[email protected]
073-059 88 64

Karin Rågsjö besöker Lycksele, Malå och Storuman

Över hela landet är det uppenbart att sjukvården behöver mer resurser och att marknadsvården inte löser några problem, varken i storstäder eller i glesbygd. Det uppmärksammar Vänsterpartiet under vecka 43 då man kraftsamlar över hela Sverige med gemensamma kampanjdagar. Den 26–27 oktober besöker Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson, Karin Rågsjö, Västerbottens inland.

– Även där de privata alternativen inte finns märks marknadsvården. De negativa effekterna är att glesbygden riskerar att utarmas. Om det inte finns tillräckligt med resurser, personal etc. så är det regioner med stora avstånd där vården riskerar att dräneras på sjukvård, säger Karin Rågsjö, Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson.

Med besparingar, privatiseringar och privata sjukvårdsförsäkringar förändras vår sjukvård. Marknadsvården är idag ett faktum.

Marknadsutsättningen av vården är en anledning till att hälsoskillnaderna ökar. Privatiseringarna har skapat en marknad som är svår att överblicka, där det är upp till den som behöver vård att försöka navigera i en uppsjö av vårdgivare.

Vårdinrättningar har till stor del försvunnit från platser där framföra allt resurssvaga och vårdkrävande grupper bor, för att ha överetablerat sig på andra platser där rika och friska människor bor. Detta ger sämre vård för de som behöver det mest, de ofta gamla och kroniskt sjuka, och de enda som gynnas är vårdföretagen.

– Man kan inte påstå att vården idag är jämlik. Med ordet ”valfrihet” som snuttefilt har vårdbolagen gjort sjukvården ojämlik. Vården har blivit en fråga om konsumtion och maximal tillgänglighet, säger Karin.

Vänsterpartiet vill ha en sjukvård som jobbar förebyggande och hälsofrämjande och utgår från en social helhetssyn. Skillnader i hälsa mellan grupper med olika utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. Alla stora dödsorsaker i befolkningen – hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser – är vanligare bland dem med kort utbildning.

– För att alla ska få tillgång till en jämlik vård krävs därför ett stopp för vinstintresset i vården. Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf stipulerar att vård ska ges efter behov. Så blir det inte när vårdcentraler prioriterar resursstarka grupper med lindriga sjukdomar i stället för mer vårdtunga patienter. Hela Sverige måste hänga ihop. Jämlik vård från norr till söder oavsett plånbok, säger Karin.

Program för besöket:

Torsdag 26/10
10.30 Besök på ambulanshelikoptern, om de är inne.
12.00 Besök på lasarettet i Lycksele med rundvandring samt besök i verksamheter.

Fredag 27/10
09.00 Besök på sjukstugan i Malå.
12.00–13.30 Lunch med Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman där de berättar om sin verksamhet.
13.45–14.45 Besök på sjukstugan i Storuman inklusive psykiatrin.
16.15 Eventuellt besök på BB i Lycksele

Rödgröna majoritetens budgetförslag för 2024 presenterat

I dag lade den rödgröna majoriteten i Region Västerbotten fram sitt budgetförslag för 2024 och regionplan för 2024–2027. Detta sker i en osäker tid kantad av en ekonomisk kris. Därför föreslår den politiska ledningen flera kraftfulla och träffsäkra åtgärder för att stärka årets budgetresultat, vända krisen och stötta vanligt folk.

Det är ett allvarligt ekonomiskt läge i landet. Sveriges 21 regioner går mot ett totalt underskott på drygt 20 miljarder, varav Region Västerbotten står för ett underskott på 700 miljoner kronor 2024.

– Regionerna i Sverige genomgår den svåraste ekonomiska krisen någonsin samtidigt som svårigheterna med brist på personal och kompetenser blir alltmer påtagliga. I en sådan tid behöver vi lägga en budget som tar ansvar både för det närmsta året likväl som för framtiden, säger Peter Olofsson (S).

Regionplanen för 2024–2027 utgörs av två målområden: Ett attraktivt och hållbart Västerbotten samt Robust verksamhet och service. Regionplanen består av sju mål i stället för tidigare 12 mål, vilket gör det möjligt att kunna prioritera och utveckla regionen. Fokus ligger på var vi vill att Västerbotten ska vara 2027. Som grund för arbetet finns de fyra vägledande principerna jämställdhet, jämlikhet, social hållbarhet och ett regionalt fokus på hela länet som ska genomsyra verksamheten och alla beslut.

– Oavsett hur ekonomin ser ut och vilka konsekvenser den ger oss här i Västerbotten, så ska Region Västerbotten fortsätta arbeta för att vara en jämställd, jämlik och hållbar region. Region Västerbotten ska bidra till att människor känner sig välkomna och vill leva, bo och verka här. De principerna har vi med både i de enkla och svåra val som kan komma, säger Jonas Karlberg (V).

Den största utgiften i budgeten för 2024 är de ökade pensionskostnaderna, en kostnad som väntas vara lägre i framtiden. För att stärka årets resultat vidtas åtgärder som pausade investeringar och höjning av patientavgift och tandvårdstaxa. Inom regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden görs budgetreduceringar till följd av minskad administration, dessa pengar förs sedan tillbaka till respektive nämnd för riktade satsningar på Lycksele BB, kollektivtrafiken och det nya vårdinformationssystemet. Vi har förslag på uppdrag som bland annat ska minska beroendet av hyrpersonal, förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården, och minska tjänsteresandet.

– Klimatförändringarna och dess konsekvenser, som hotar människors hälsa och liv, är något vi i regionen arbetar aktivt med. Vårt mål är att vara en föregångare i det arbetet. Vi fortsätter att prioritera utsläppsminskande åtgärder samt att anpassa våra fastigheter och vår verksamhet efter klimatförändringarnas konsekvenser, säger Emma Lindqvist (MP).

Beslut om budget för 2024 och regionplanen för 2024–2027 tas på regionfullmäktige i november.

Mer information:

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet
[email protected], 070-725 49 19

Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande
[email protected], 070-250 05 41

Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för klimat, miljö och hållbarhet
[email protected], 073-914 04 19