Skip to main content

Sjuksköterska – ett yrke som ger mening

Den 12 maj firas den internationella sjuksköterskedagen för att uppmärksamma sjuksköterskornas betydelse i vården. Tyvärr har yrket på senare tid mest förekommit i negativa sammanhang. Det har rapporterats om stor sjuksköterskebrist, vilket har orsakat vårdköer och brister i äldreomsorgen, liksom om dåliga löner och dåliga arbetstider. Sant, men inte hela sanningen. Det finns en annan sida av yrket som alltför sällan lyfts fram.

För dig som söker ett yrke som verkligen känns meningsfullt och där du har möjlighet att göra skillnad för andra människor är det ett utmärkt val. Det är också ett yrke med stora utvecklingsmöjligheter om du är nyfiken och vill lära dig mer.

Ett yrke fullt av utveckling och mening

När jag ser tillbaka på ett långt arbetsliv som sjuksköterska slås jag av vilken fantastisk medicinsk utveckling jag har fått ta del av, men också av vilka möjligheter jag själv har fått – trots att jag har jobbat på samma klinik nästan hela mitt yrkesliv. Jag har arbetat med allt från intensivvård av hjärtpatienter till stresshantering för samma patientgrupp.

Som ung sjuksköterska var det svårt att konfronteras med plötsligt död, lidande och sörjande anhöriga, men tack vare fantastiska arbetskamrater så orkade man vidare. Den medicinska utvecklingen har inneburit stora förändringar i vården. Patienter med hjärtinfarkt kan idag behandlas på ett sätt som förbättrat överlevnaden avsevärt. Barn som föds med hjärtmissbildningar kan opereras och leva vidare, men behöver fortsatt uppföljning – något som jag också fått vara en del av.

När en ny metoden att behandla klaffsjukdom med kateterteknik, i stället för öppen operation, introducerades i Umeå, fick jag möjlighet att utvärdera den patientupplevda nyttan. Att få resa runt och ta del av människors berättelser är bland det mest spännande av allt jag gjort under mitt yrkesliv. Betydelsen av att skapa tillit och förmedla hopp har varit återkommande teman.  Möjligheten att kombinera forskning och klinisk tillämpning utifrån patienters perspektiv har varit otroligt meningsfullt.

Jag har haft förmånen att arbeta i ett sammanhang där målet för oss alla, oavsett profession, har varit att göra gott för en annan människa. Den med störst behov har prioriterats och behandling har valts efter vad som bedömts hjälpa den enskilda personen bäst.

Vården måste vara till för alla

Med stor sorg ser jag nu en utveckling där man med försäkringar kan köpa sig företräde, och där privata aktörer tjänar pengar på det allmännas bekostnad. Den svenska sjukvården – vår stolthet och som många andra länder avundas – måste bevaras, så att vi alla kan lita på att få vård när vi behöver och inte om vi har råd.

Karin Olsson

Sjuksköterska och regionpolitiker (V)

Tydligare besked om ASTA behövs

23 november 2020

Den 20 maj i år fick hälso- och sjukvårdsdirektören i Region Västerbotten i uppdrag att säkerställa en verksamhet för behandling av personer som utsatts för sexualiserat våld. Nu vill Vänsterpartiets företrädare i hälso- och sjukvårdsnämnden ha tydliga besked om hur beslutet ska efterlevas.

 Ett halvår efter hälso- och sjukvårdsnämndens beslut att ASTA:s verksamhet ska säkerställas, saknas konkreta tecken och besked på att så sker. Det håller inte att fortsätta så, säger Kjell Bäckman (V), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Misslyckad hantering av beslut

Hittills har inget visat att kritikerna som redan tidigt hävdade att politikerna blir förda bakom ljuset när det gäller ASTA hade fel, och då måste nya tag till.

–  Nu behövs nya åtgärder för att faktiskt klara av ASTA-mottagningens framgångsrika arbete med personer som blivit utsatta för sexualiserat våld. Det är en väldigt viktig verksamhet. Nuvarande patienter ska inte behöva känna osäkerhet om sin behandling. De flesta människor som utsatts för sexualiserat våld har ofta känt svek från omgivande samhället, vi ska inte bidra till det, betonar han.

Kjell Bäckman vill nu ha tydliga besked om hur man ska klara av att efterleva beslutet från i våras.

–  Vår sjukvård har ett ansvar för att stödja och behandla dessa brottsoffer på bästa sätt, det som hänt hittills med ASTA har pekat i fel riktning. Därför är det rimligt att sjukvårdsförvaltningen och klinikledningen till hälso- och sjukvårdsnämnden den 9 december kommer med besked om hur beslutet från i våras faktiskt ska klaras av, bland annat vikten av att behålla spetskompetensen på området, avslutar han.

Bakgrund:

Den 20 maj i år beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Västerbotten att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att säkerställa att regionen har en verksamhet för behandling av personer som utsatts för sexualiserat våld. En verksamhet som bygger på teamarbete och etablerade behandlingsmetoder. Namnet ASTA skulle säkras för verksamheten i Umeå. Dessutom fick hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda hur god vård och behandling av denna patientgrupp skulle utformas för hela länet.

Kontakt:

Kjell Bäckman (V)
Andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Telefon: 070-611 73 44, 070-181 06 46E-post: [email protected]

LiseLotte Olsson (V)
Regionråd
Telefon: 070-357 21 67, 070-296 52 00
E-post: [email protected]

Visa engagemanget respekt!

Som väntat blev folkomröstningen inte slutet på en hård debatt om inlandssjukvården. Den riskerar stället att bli början på en ny, ännu hårdare debatt och det kommer inte gynna sjukvården i vårt län. Som vi ser det börjar vägen till ett bättre samtalsklimat med att omröstningsresultatet och engagemanget kring inlandssjukvården visas respekt av Socialdemokraterna och Miljöpartiet i länet. Många har påtalat att omröstningsfrågan var krånglig och att debatten mellan Ja och Nej ibland var svår att förstå. Det har antagligen påverkat valdeltagandet men också att de som röstat gått på magkänsla. 53000 västerbottningar har inte bara röstat för solidaritet med Åsele och Dorotea, även om det är viktigt nog, de har röstat för att det givetvis ska finnas bra sjukvård i hela länet. Det gör det än svårare att förstå de första beskeden från Socialdemokraterna att omröstningen inte behöver beaktas i framtida budgetarbete.

Frågor och svar: Folkomröstningen om sjukvård 8 september

Varför?
Det har varit stora protester i Västerbotten efter nedskärningar på inlandssjukvården. Sparpaketet ”projekt balans” röstades igenom av S och Mp i landstinget hösten 2011 med bland annat indragning av ambulans i Åsele och Malå och borttagande av vårdplatser i Sorsele och Dorotea.

Efter protesterna har åtgärderna mildrats. Ambulansen i Malå finns kvar, den finns vårdplatser i Dorotea och Sorsele, men nu bara 2, och ambulansen i Åsele har ersatts med en akutbil.

Protesterna har dock varit fortsatt stora och det har samlats in ca 25 000 namn för en folkomröstning.

Vänsterpartiet har en viktig del i protesterna. Vi lämnade majoriteten i landstinget eftersom vi inte kunde ställa upp på nedskärningarna, det var vi som från fösta dagen satte fokus på de största svagheterna i sparpaketet, och det har haft stor betydelse.

Folkomröstningen om akutsjukvård i inlandet

sjostedt

Idag har landstingsfullmäktige i Västerbotten behandlat frågan om akutsjukvården i inlandet. Frågan blir allt hetare nu när den första folkomröstningen på landstingsnivå blir verklighet i länet. Det har varit en hel del politiskt spel både om datum för folkomröstningen och vilken fråga som ska ställas. Majoriteten bestående av S och MP har med rätta fått kritik för att dribbla med frågeställningen och inte vilja förhandla med Doroteauppropet som har samlat in de nödvändiga namnen. Därför var det ganska logiskt att dagens beslut blev att folkomröstningen blir av, men beslutet om den exakta frågan och datumet sköts upp.

Offentlig eller privat?

Vad tycker du? Öppet möte i Robertsfors om skola, vård och omsorg och effekterna av privatisering. Maria Grip, gruppledare för Vänsterpartiet landstinget medverkar i panelsamtal. Välkomna till Centrumhuset (gamla folkets hus) i Robertsfors, Torsdag den 7 juni 18.30-20.00.

Behoven ökar- vården måste få kosta!

Idag har landstingets gruppledare Maria Grip haft pressträff och presenterat landstingsgruppens budgetförslag för medierna.  Det tydligaste budskapet var frågan om ytterligare åtstramningar eller att satsa på vården i länet:

”- Vägvalet står mellan att fortsätta besparingarna inom sjukvården eller skjuta till mer pengar. Min bedömning är att vi behöver satsa på vården i länet, inte strama åt ytterligare” säger Maria Grip, gruppledare för Vänsterpartiet. ”Vi föreslår en skatthöjning för att möta vårdbehoven i länet.  Då måste hälsocentralerna stärkas, avgifterna sänkas och det behövs mer personal i sjukvården. Det är också hög tid att landstingets anställda också får rätt till heltid.”

Fortsätt läsa

Landstingspolitiker på Vilhelminabesök

 

Den 15 Maj var Maria Grip gruppledare i Landstinget, David Ahlqvist, ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Lasse Simonsson, ersättare folkhälso- och primärvårdsnämnden södra lappland, på besök i Vilhelmina. De gjorde ett studiebesök på sjukstugan, pratade med ambulanspersonal och medverkade på ett offentligt möte på Folkets hus under kvällen. På mötet diskuterades sjukvården i inlandet och utmaningarna de står inför.

 

 

Regeringen sviker glesbygden

 

 

 

 

 

 

 

Jonas Sjöstedt och Maria Grip besöker sjukstugan i Dorotea

I dagarna har Konkurrensverket presenterat en rapport som visar att nästan alla nya privata hälsocentraler öppnar där tillgången på vård redan är stor. Det är en av effekterna av vårdvalet. Det är den lag som tvingar landstinget att låta den som vill öppna en hälsocentral göra det där det är mest lönsamt.

Fortsätt läsa