De som jobbar inom Region Västerbotten har rätt till bra arbetsmiljö, inflytande i jobbet och rättvis och jämställd lön. För att livsviktiga verksamheter ska fungera är det en förutsättning att personalen trivs med sitt jobb.

Vi behöver fler sköterskor

Socialstyrelsens årliga uppföljning av tillgång på personal inom legitimationsyrken visar att alla regioner har brist på barnmorskor, specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor.

Totalt 18 regioner rapporterade brist på sjuksköterskor och 14 av regionerna rapporterade brist inom hälften eller fler av samtliga legitimationsyrken. Även kommunerna rapporterar att de saknar sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.

Sjuksköterskornas betydelse i hälso- och sjukvården kan inte överskattas. Sjuksköterskorna blir ofta de som håller den dagliga verksamheten igång. På kliniker och hälsocentraler där bristen på läkare möts med hyrpersonal blir det ofta sjuksköterskorna som skapar kontinuitet och stabilitet för patienten.

Läget i Västerbotten

På pappret är Västerbottens tillgång på sjuksköterskor god jämfört med andra regioner. Socialstyrelsens årliga uppföljning visar att Västerbotten har högst antal sjuksköterskor per 100 000 invånare i landet, 29 procent mer än riksgenomsnittet och 51 procent fler än Region Stockholm. Trots det behöver vi fler sjuksköterskor i Västerbotten.

För ett glesbygdslän med ett universitetssjukhus blir sjuksköterskan än viktigare. Vänsterpartiet vill att Region Västerbotten börjar använda avancerad klinisk specialistsjuksköterska, en ny yrkesroll och specialisering inom sjuksköterskeyrket.

Måste vara en attraktiv arbetsgivare

Som många andra verksamheter står även Region Västerbotten inför en stor utmaning när det gäller kompetensförsörjning. Att vara en attraktiv arbetsgivare dit folk väljer att söka sig och där befintlig personal vill stanna, kommer därför att vara en avgörande framgångsfaktor.

Vi är övertygade om att bra löner, god arbetsmiljö, ökad personaltäthet, arbetsplatsdemokrati och möjlighet till utveckling i jobbet behövs för att de anställda ska trivas och må bra på jobbet. Det bidrar även till att behålla personal och rekrytera ny.

För få som utbildas

I dagsläget utbildas för få sjuksköterskor i Västerbotten för att täcka behovet. I samarbete med universiteten behöver antalet utbildningsplatser ökas. Även inom specialistutbildningarna behövs fler sjuksköterskor.

Vänsterpartiet vill se större möjligheter att vidareutbilda sig med lön och få sina studielån avskrivna. Vi vill också betala grundutbildning för vissa yrkeskategorier för att komma ifrån problematiken med kostsam hyrpersonal.

Ta tillvara personalens idéer

Personalen är vår absolut viktigaste resurs. De både kan och vill utveckla och förbättra verksamheten. Under nuvarande mandatperiod initierade Vänsterpartiet i Region Västerbotten införandet av en personalfond som ska ta vara på personalens goda idéer och samtidigt utveckla verksamheten. Alla personalgrupper med idéer om hur de vill öka trivsel, sammanhållning eller attraktivitet ska kunna ansöka om medel från fonden. Vi tror att det kan öka såväl frisknärvaron som minska personalomsättningen. Vi vill se ett fortsätt arbete med att utveckla personalfonden.

Vi tror också på att belöna personal som kommer med goda idéer och förslag på hur verksamheterna kan utvecklas i, stort som smått, i form av innovationspriser.

Förkorta arbetstiden – behåll lönen

Vi vill ha sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Förkortad arbetstid gör att fler orkar jobba till pensionsålder utan att slitas ut i förtid. Det ger människor ökad livskvalitet, ger par bättre förutsättningar att leva jämställt och skapar ett mänskligare samhälle.

Vi har drivit igenom förkortad arbetstid

I regionen drev Vänsterpartiet redan 2004 igenom en så kallad modifierad 3/3-arbetstidsmodell. Den fokuserar på medarbetarnas hälsa och innebär 2–4 dagars arbete och 2–4 dagars ledighet. Modellen innebär en arbetstidsförkortning på 12–15 procent, vilket motsvarar cirka 35 dagar per år.

Satsa mer på friskvård för personalen

För att personalen ska hålla sig frisk och orka med både arbete och fritid behöver vi satsa ännu mer på friskvård. Oavsett vilken verksamhet du jobbar inom ska du ha möjlighet att nyttja friskvårdsbidrag eller friskvårdstimme. Vi vill dessutom se utökade förmåner för personalen via arbetsgivaren.

Konkurrenskraftiga och jämställda löner

Vi måste kunna erbjuda konkurrenskraftiga och jämställda löner inom regionen. Att minska löneskillnaderna mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrken för att öka jämställdheten är en viktig politisk fråga.

Kvinnor tjänar generellt mindre än män och arbetar dessutom i högre utsträckning inom så kallade låglöneyrken. För att nå ekonomisk rättvisa behöver lönerna jämställdhetssäkras.

Rösta på Vänsterpartiet i regionvalet!

VÄNSTERPARTIET I VÄSTERBOTTEN VILL

• att arbetstiderna förkortas till 6 timmar med bibehållen lön som mål
• bibehålla och försvara de modifierade 3/3-arbetstidsmodeller som finns samt implementera dem inom fler verksamheter
• att hyrpersonal inte ska nyttjas inom sjukvården
• att sjukvårdspersonal som tar tjänst i bristyrken i glesbygd ska ges möjligheten att avskriva sina studielån.

Läs mer om regionvalet

Redan innan pandemin fanns det tydliga tecken på att tillgången till vårdplatser inte är så god som den borde vara. Antalet vårdplatser har över tid minskat i hela landet, och Region Västerbotten har följt samma mönster.

30 år av besparingar inom offentlig sektor

Sverige har idag lägst antal vårdplatser per 100 000 invånare i EU. Delvis går det att förklara med att vård utförs i kommunerna och att vården är effektiv med korta vårdtider, och det är en del av sanningen. Det är också så att 30 år av besparingar inom offentlig sektor har inneburit att även hälso- och sjukvården rationaliserats och effektiviserats till den grad att den har svårt att klara större händelser.

Specialiserad sjukhusvård

En människa behöver specialiserad sjukhusvård få gånger under en livstid. Då kan den finnas på få ställen. För att få en väl fungerande vård krävs vana och erfarenhet hos personalen som ska möta och behandla patienterna. Norrlands universitetssjukhus är regionsjukhus för Norrland och har ansvar att bedriva och tillhandahålla specialiserad vård – regionalt och nationellt.

Det uppdraget innebär att se till att du som bor i de nordliga länen har tillgång till jämlik och jämställd vård. Det innebär också att kunna tillföra ett landsbygdsperspektiv på vården i Sverige.

Vi behöver tre sjukhus i länet

Västerbotten är ett litet län sett till befolkning, men stort till ytan. För att behålla en fungerande sjukvård med tillgång till akutkirurgi och förlossningsvård i Lycksele, Skellefteå och Umeå, behöver de tre sjukhusen ses som tre delar av en verksamhet, Västerbottens läns sjukhusvård.

Med de avstånd vi har i vårt län är det viktigt att specialiserad och akut vård inte bara finns utan också utvecklas och kan ligga i framkant, även i Lycksele och Skellefteå. Att bedriva hälso- och sjukvård i ett glesbygdslän är inte heller nödvändigtvis dyrare.

Västerbotten har låga vårdkostnader

Västerbottens vårdkostnader per invånare är låga, 2021 fjärde lägsta kostnaden, 28 538 kr per invånare att jämföra med riksgenomsnittet 28 761 kr per invånare (Gotland oräknat) eller Region Stockholms kostnad 28 839 kr per invånare.

Ökat antal vårdplatser på Skellefteå lasarett

Just nu byggs lasarettet i Skellefteå om och i ombyggnationen planeras för en utökning av antalet vårdplatser från nuvarande cirka 136 möjliga till 192 när de nybyggda och renoverade delarna står klara.

Även i Lycksele finns i planen att bygga om vårdplatserna så att de bättre passar verksamheten och med bland annat enkelrum som inte var standard då lasarettet byggdes.

Brist på personal innebär färre öppna vårdplatser

Det grundläggande problemet är idag inte byggnaderna utan tillgång till personal för att hålla vårdplatserna öppna. Ett stort antal verksamheter har mindre antal vårdplatser öppna än vad de egentligen skulle vilja, på grund av personalbrist.

Bristen på personal orsakar problem och riskerar
patientsäkerheten i flera led, från att akuten får svårt att lägga in patienter, till att inneliggande patienter måste vårdas på andra enheter, så kallade satellitpatienter, till att patienter skickas hem i förtid.

Region Västerbotten ligger rätt bra till

När en tittar på hur vården fungerar är det viktigt att se nyanserna. Alla regioner har vårdplatsbrist, men Region Västerbotten ligger relativt bra till jämfört med andra regioner, med förbehållet att regionen har ett universitetssjukhus som tar patienter från hela norra regionen.

Region Västerbotten hade år 2020 2,5 vårdplatser per 1000 invånare, högsta antalet vårdplatser i landet, att jämföra med
riksgenomsnittet på 2,0 eller Stockholms snitt på 2,2 vårdplatser per 1000 invånare. Region Västerbotten har under de senaste månaderna fram till sommaren haft lägre antal överbeläggningar per 100 vårdplatser och lägre antal utlokaliserade patienter än riksgenomsnittet. Ungefär i nivå med Region Stockholm och i regel mindre eller mycket mindre överbeläggning än Region Skåne och Västra
Götaland, bägge har under 2,0 vårdplatser per 1000 invånare, eller våra grannregioner som 2020 hade från 1,8 till 2,3 till vårdplatser per 1000 invånare.

Bristen på vårdplatser påverkar inte bara patienten utan lägger också ett stort ansvar på anhöriga att kunna stötta och ta hand om den sjuke.

Tillgänglighet, köer och fördelning efter behov

Tillgängligheten till hälso- och sjukvård behöver öka utan att det övergripande målet om att vårdens resurser ska fördelas efter behov ifrågasätts. Vårdbolagen och regionens egen vård konkurrerar om samma personal och samma resurser.

Att köpa vård för att korta köerna måste alltid vägas mot den egna sjukvårdens långsiktiga behov och helhetsansvar, som att möjligheterna att bedriva utbildning och utveckling minskar när vården splittras på flera utförare utan ansvar för helheten.

Vi kräver stopp för vinster i välfärden!

Resursbristen inom vården har, tillsammans med politiska beslut från tidigare borgerliga regeringar, drivit fram vård som fastnat i en nedåtgående spiral av resurs- och kompetensbrist. Det har mötts med hyrpersonal och upphandlingar av vård från privata vårdbolag, som i sin tur urholkar den offentliga vårdens egna resurser och skapar ny resurs- och kompetensbrist.

En avgörande framtidsfråga för vården är hur hälso-och sjukvården ska kunna ta sig ur den nedåtgående spiral som vinstjakt och kortsiktighet skapar inom den offentliga hälso-  och sjukvården. Vänsterpartiet kräver stopp för vinster i vården.

Rösta på Vänsterpartiet i regionvalet!

VÄNSTERPARTIET I VÄSTERBOTTEN VILL

• att regionen även fortsättningsvis har tre sjukhus med akutkirurgi och förlossningsvård
• att regionen även fortsättningsvis har en sjukstuga med akutplatser i varje glesbygdskommun i inlandet
• fortsätta utveckla den specialiserade vården vid Norrlands universitetssjukhus som regionsjukhus, universitetssjukhus
• öka samarbete mellan primärvård och specialiserad sjukhusvård.

Läs mer om regionvalet

Sverige erbjuder en sjukvård i absolut världsklass, men ojämlikheten i hälsa och livslängd har ökat de senaste 30 åren. Det gäller även i Västerbotten där hälsan är sämre på landsbygden och i fattigare och socialt svagare stadsdelar.

30 års marknadsexperiment har gjort sjukvården sjuk

Under samma tid har marknaden trängt djupt in i sjukvården. Marknadens intåg i den svenska vården har inneburit att resurserna riktas fel. Marknadsvården ger i huvudsak friska,
välbeställda personer möjlighet att överkonsumera vård. Något som leder till ökad ojämlikhet. 30 års marknadsexperiment har gjort sjukvården sjuk.

Regeringen Bildt öppnade upp för bemanningsföretag

Under den borgerliga regeringen Bildt 1993, avreglerades förmedlingen av arbetskraft och tjänster. Det öppnade upp för bemanningsföretag. År 1998 fanns det 10 inhyrda läkare i Sverige. Två år senare totalt 275. Sedan har det bara fortsatt.

År 2016 fanns det mer än 10 000 egenföretagare inom vård och omsorg. Andelen hyrpersonal har ökat stadigt över tid, 2021 var riksgenomsnittet 3,9 procent av den totala personalkostnaden, men skillnaderna är stora mellan olika regioner och olika sektorer. I Västerbotten stod hyrpersonal för 4 procent av den totala personalkostnaden, att jämföra med Västernorrlands 11,2 procent.

Ändrad lagstiftning

Lagstiftningen har på vägen ändrats och öppnat upp för att lägga ut vårduppdrag på upphandlade tjänster i större omfattning. Det används i större eller mindre omfattning av regioner i efterföljden av pandemin för att beta av vårdköerna. Den personal som behövs till företagen måste rekryteras från någonstans, det vill säga regionerna.

Vem som helst kan starta en privat vårdcentral

Marknadsvården innebär att nästan vem som helst kan starta en privat vårdcentral. Förutsatt att de lever upp till de krav som ställts av regionen enligt LOV, Lagen om valfrihetssystem, införd av regeringen Reinfeldt 2008.

Marknaden fokuserar på lönsamhet

Sedan 2010 är det obligatoriskt att använda valfrihetssystem för primärvården i regionerna. Det råder fri etableringsrätt. För en privat, vinstdrivande aktör har det i praktiken främst inneburit att ta hänsyn till var det är mest lönsamt, vilket det är i större städer och i stadsdelar där befolkningen är mer välbeställd och har färre krämpor. Inte på landsbygden eller i socialt svagare områden eller i områden med många äldre. Dessa patienter har en sämre hälsa, tar mer resurser och ger lägre vinst.

Vårdval urholkar kompetensförsörjningen

I regioner med borgerligt styre har vårdval använts i större utsträckning, och de har gjorts smalare för att enklare öppna upp för etablering. Region Stockholm har i särklass flest vårdval. Vårdval har använts i en sådan utsträckning i Stockholm att det uppstått frågetecken om den långsiktiga kompetensförsörjningen. Privata utförare har inte haft
ansvar för att utbilda och handleda blivande specialister.

När Region Skåne övervägde att införa vårdval inom barn- och ungdomspsykologin gick professionen, både inom regionen och vid lärosätena i Skåne, ut och kritiserade förslaget skarpt utifrån effekter av vårdval i andra regioner och specialistområden. Förslaget drogs tillbaka.

Vårdvalssystemet gör vården ojämlik

Riksrevisionen har flera gånger riktat kritik mot vårdvalssystemen. Grunden i kritiken är att de inte styr vården utifrån behov, utan utifrån vad som efterfrågas. 2017 konstaterade Riksrevisionen att vårdvalssystemet gjort vården mer ojämlik, att den lett till fler vårdcentraler men att de etablerats i socioekonomiskt välbeställda områden med lägre behov och att tillgång till primärvård minskat i socioekonomiskt svaga områden.

Vården har i högre utsträckning gått till enklare vårdbehov, lätta och lindriga symptom, på bekostnad av svårare och mer krävande vårdbehov.

Privata vårdappar

Ett annat exempel på marknadsvården är nätläkarna, det vill säga alla som erbjuder vård via privata vårdappar. De har specialiserat sig på att erbjuda enklast möjliga vård över telefon eller skärm, det vill säga de mest lönsamma besöken. Och det de inte kan lösa själva skickar de vidare till en annan vårdcentral.

Dessutom kräver de privata vårdapparna både en smart telefon och Bank-ID, vilket innebär att till exempel vissa äldre exkluderas. Paradoxalt nog innebär det här att de lönsammaste patienterna för nätläkarbolagen och de privata vårdgivarna är de friskaste. I stället blir det den offentliga vårdens ansvar att vårda de med störst behov av vård. Det tycker vi är fel.

Kraftigt ökad kostnad för Region Västerbotten

I Region Västerbotten har kostnaderna för digitala vårdtjänster ökat med 95 procent från 2019 och låg 2020 på 14 miljoner kronor. Inget tyder på att deras tjänster avlastar hälsocentralerna. Snarare riskerar den fysiska vården på hälsocentralerna att försämras när vårdpengen går till nätläkarbolagen och deras investerare och inte till vårdpersonalens löner på hälsocentraler och sjukhus.

Stärk patientens ställning

Vi vill stärka patienternas ställning. Delaktigheten i den egna vården måste öka och vinstdrivande vårdbolag ska inte kunna välja fritt var de vill etablera sig utifrån lönsamhet.

Om du som vi tror på vård efter behov, behöver vi din hjälp med att skapa en fungerande vård och försvara den gemensamma välfärden. Nu bygger vi sjukvården stark igen.

Rösta på Vänsterpartiet i regionvalet!

VÄNSTERPARTIET I VÄSTERBOTTEN VILL

• verka för att lagen om vårdval (LOV) och den fria
  etableringsrätten i vård och tandvård avskaffas
• att de vårdval som Region Västerbotten har ska
  bygga på breda uppdrag och främja förebyggande
  hälsovård. Ersättning ska utgå utifrån befolkning,
  inte utifrån antal registrerade besök
• att hyrpersonal inte ska nyttjas inom sjukvården
• sätta stopp för vinster i välfärden
• att alla i Västerbottens län, avsett storlek på plånboken,
  ska få förutsättningar att leva och utvecklas
• att du som blir sjuk och behöver vård ska vara trygg i
  att du får det när du behöver och att ingen kan
  köpa sig före dig i kön
• att våra gemensamma resurser ska användas där de
  behövs bäst.

Läs mer om regionvalet

Sverige erbjuder sjukvård i världsklass, men ojämlikhet i hälsa och livslängd ökar. Hälsan är sämre på landsbygden och i fattigare och socialt svagare stadsdelar. Det gäller även i Västerbotten.

Vänsterpartiet vill vända utvecklingen av ökande centralisering, svagare gemensam välfärd och ökande ojämlikhet.

I stället för vård efter behov ser vi att invånare med redan goda förutsättningar får ökade möjligheter att konsumera vård, samtidigt som andra ser lokal vård och tandvård försvinna. Konkurrens och lönsamhetsjakt, bärande principer i styrning av hälso- och sjukvård sedan decennier har lett oss hit.

Den pågående utvecklingen i Skellefteå med Northvolts etablering och en förväntad snabbt ökande befolkning ställer krav på samhälleliga investeringar. Bara det offentliga kan och vill ta riskerna.

Lagstiftningen om vårdval och andra former av konkurrens underlättar inte. I princip blir det omöjligt att till exempel öppna en ny hälsocentral innan patienterna är på väg in genom dörren redan. Vårdval och fri etableringsrätt har inte skapat nytänkande. De har konserverat och förstärkt existerande ojämlikheter.

Flera av Skellefteåområdets hälsocentraler har förutsättningar som gör det svårare att klara sig i en konkurrensdriven primärvård. De är mindre, täcker större geografiska områden, och saknar personal.

Vänsterpartiet ser ett behov av att se över primärvårdens organisation och förutsättningar utifrån Skellefteås situation och den expansion som sker i Skellefteå i och med Northvolt och andra etableringar.

Expansionen kommer inte kunna mötas genomtänkt och långsiktigt utan regionala och kommunala investeringar, med fokus på helheten och allas rätt till samhällsservice.

Flera inlandskommuner har redan mött utmaningar med minskande personal och ökande behov utan att bränna ut personal eller öka patienters resande.

Ett första steg är riktlinje för antal listade per läkare på cirka 1 500 listade per läkare. Andra typer av kompetenser kommer behövas, till exempel avancerad klinisk sjuksköterska, AKS.

En tredje möjlighet är ändrade arbetssätt och teknik för att kunna använda läkare på annan ort tillsammans med kvalificerad vårdpersonal på plats.

Vänsterpartiet vill stärka principen om vård efter behov och en nära primärvård. En förutsättning är att bryta med den marknadsliberala ideologi som styrt primärvård. Ett första steg är en översyn av primärvården i Skellefteåområdet.

Jonas Karlberg
Gruppledare, Vänsterpartiet Region Västerbotten

(Den här debattartikeln publicerades 8 augusti i Norran. Här är den i sin helhet.)

(Den här debattartikeln publicerades den 26 maj i Västerbottens-Kuriren. Här är den i sin helhet.)

Vänsterpartiet säger nej till ett svenskt medlemskap i Nato. Att bli medlem i denna militära allians leder till ökade risker för vårt land. Vi menar att den svenska alliansfriheten har tjänat oss väl och kan komma att göra det för lång tid framöver. Vårt land har på ett unikt sätt klarat sig undan krig i mer än 200 år.

I klartext menar vi att Sveriges trygghet utmanas genom ett medlemskap i Natos kärnvapenallians. Vi ser ökade risker för Sverige, och till att vi dras in i de krig och konflikter som Natoländer driver. Att processen dessutom går extremt fort, utan debatt och folklig förankring, och i ett tillstånd av chock som drabbat Europa, är enligt våt mening direkt oansvarigt.

 Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, oförsvarlig och helt i strid med folkrätten. Angreppet är en grov kränkning av Ukrainas suveränitet och medför ett oerhört lidande för det ukrainska folket. Vänsterpartiet har under lång tid haft en tydlig politik och kritisk syn på den negativa utvecklingen i Ryssland under Putins regim. Vi vill fortsatt se omfattande sanktioner mot Ryssland och ett minskat beroende av rysk gas och olja i hela Europa.

För Vänsterpartiet är försvaret av Sverige centralt. Vårt land ska ha ett starkt och folkligt förankrat totalförsvar med förmåga att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför, ytterst väpnad konflikt. Inför ett angrepp från en stormakt kan Sverige inte försvaras enbart av ett nationellt militärt försvar. Samarbete med länderna i vårt närområde blir i ett sådant läge avgörande. Diplomati och internationella samarbeten av olika slag kommer alltså att vara nödvändiga. Men vi menar att Sverige självt avgör hur och med vilka dessa samarbeten bäst ska utformas.

 Om vi ansluter till Nato så innebär det att vi överlämnar en stor del av vår säkerhetspolitik till USA. Även om många beslut i organisationen kräver enighet är det otvivelaktigt så att Nato bygger på USA:s militära kapacitet och särställning. Ett medlemskap innebär också att vi förväntas att delta på olika sätt i andra länders krig och insatser, i synnerhet USA:s. – Ser vi inte detta som en realitet är det en bluff att hävda att Sveriges medlemskap innebär ett  garanterat skydd av oss om vi angrips. – I närtid har Nato och Natoländer genomfört tre extremt misslyckade krig; i Afghanistan, i Irak och i Libyen. Dessa krig har också bidragit till den flyktingvåg som EU nu misslyckas med att hantera och de bidrog dessutom till framväxten av terrororganisationen Daesh/IS.

Just nu bedriver Natos näst största medlemsland Turkiet en militär offensiv i grannlandet Irak. Turkiet är också problematiskt med sin tvekan inför mänskliga rättigheter och sitt hot mot kurderna. Turkiet har motsatt sig att Sverige ska få ingå i Nato. Deras krav idag, den 20 maj, för att acceptera oss är att vi ska lämna ut 30 namngivna kurder och oppositionella turkar. Kommer detta att vara det enda kravet eller kommer det fler från Turkiet och/eller andra länder inför framtida meningsskiljaktigheter? Det vet vi inte.
Kärnvapen är en bärande del av Nato. Ett medlemskap innebär en lojalitet till organisationens kärnvapendoktrin. De amerikanska kärnvapnen är den

yttersta hotet och avskräckningen. Att USA och Ryssland tillsammans har 90 procent av alla kärnvapen och fortsätter att modernisera sina stridsspetsar skapar osäkerhet i omvärlden. Vissa menar att Sverige oavsett medlemskap kan driva frågan om kärnvapennedrustning. Att Sverige efter påtryckningar från just Nato fortfarande inte ratificerat FN:s konvention mot kärnvapen visar dock på motsatsen.

Sverige ska aldrig vara med och planera för eller öva på att använda kärnvapen. För att tydliggöra detta bör Sverige stifta en lag med förbud mot kärnvapen på svenskt territorium i likt vad Finland, Litauen och Spanien gjort. Sverige bör också skriva under FN:s kärnvapenkonvention för att fortsatt tillhöra de länder som tydligt förespråkar en kärnvapenfri värld.

Det är inte rimligt att en fråga av samma dignitet som ett medlemskap i EU eller EMU ska hastas fram, helt utan folklig förankring eller debatt. Vänsterpartiet har presenterat förslag om en folkomröstning. Den omröstningen menar vi bör ske innan riksdagen tar det nödvändiga beslutet om att ratificera avtalet med Nato eller inte.

Gudrun Nordborg, riksdagsledamot (V)

Håkan Svenneling, riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson (V)

Trycket på vården har aldrig varit så stort som nu. Privat sjukvård är inte lösningen! Dagens sjukvård motverkar en bättre och mer jämlik folkhälsa. För att få en jämlik och jämställd vård måste möjligheten att ta ut vinster i välfärden försvinna och den offentliga vården stärkas.

God folkhälsa bidrar till hållbar utveckling

Alla ska må bra och ha möjlighet till god hälsa och välbefinnande. God hälsa är inte enbart frånvaro av sjukdom utan hälsan har en avgörande betydelse för människors möjlighet att klara skolan, arbeta, försörja sig och leva ett självständigt liv. God folkhälsa bidrar också till samhällets tillväxt och hållbar utveckling.

Ojämlik folkhälsa – även i Västerbotten

Folkhälsan i Sverige är i det stora hela god, men den ojämna hälsan finns kvar och på vissa håll går utvecklingen åt fel håll. Även om medellivslängden i Sverige har ökat de senaste åren med 1,6 år så innebär det inte att det gäller för alla grupper i samhället.

Personer med låg inkomst eller så kallad låg socioekonomisk status och kortare utbildningar, dör tidigare i hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och suicid jämfört med personer med längre utbildningar och hög socioekonomisk status. Långtidsarbetslöshet är också en bidragande orsak till sämre hälsa.

Även i Västerbotten finns stora skillnader: personer bosatta inlandet uppger att de har sämre hälsa än personer bosatta vid kusten. Resultaten bekräftas från VHU (Västerbottens hälsoundersökning).

Sjukvården urholkas av privata lösningar

Att solidariskt se hälso- och sjukvården som vårt gemensamma ansvar som ska garantera hjälp och stöd till den som behöver det blir allt svårare då sjukvården urholkas med privata lösningar och fina sjukvårdsförsäkringar. Vi vill att den vård som ges av privata företag också ska bekostas av det privata, det vill säga inte vara skattefinansierad.

Hälsocentraler på landsbygden

Vi vänder oss emot ett system där privata företag fritt kan etablera sig där det är enklast att göra vinst i, stället för att resurserna används där de behövs bäst. Ett av problemen med det systemet är att det inom primärvården är svårare att få nya hälsocentraler att etableras i socioekonomiskt svaga områden och på landsbygden då det inte är lönsamt för privata företag. Vi kräver därför att lagen om vårdval (LOV) i primärvården rivs upp tillsammans med den fria etableringsrätten så att vården i stället kan fördelas efter behov.

Sjukstugorna är avgörande för jämlik vård i hela länet
På landsbygden har sjukstugorna ett uppdrag med ambulans och akutvård med vårdplatser som är bemannade dygnet runt samt laboratorier och röntgen. Sjukstugorna är med sina särskilda uppdrag avgörande för att kunna erbjuda jämlik vård i hela länet.

Satsa på förebyggande hälsovård

Vi måste satsa på förebyggande hälsovård till exempel familjecentraler, ungdomsmottagning,
BVC, elevhälsan och skolkuratorer. Dessa måste få utökade möjlighet och mer resurser.

Låga avgifter till sjukvården

Att söka sig till vården får inte avgöras av plånboken. Personer med låg inkomst söker sig mindre ofta till vården än personer med högre inkomst. Vi vill att vården ska vara jämlik och att behoven ska styra, inte plånboken. Därför vill vi också att avgifterna ska vara låga.

Lägg din röst på Vänsterpartiet i regionvalet!

Vänsterpartiet Västerbotten vill:

• att solidarisk finansierad vård ska vara tillgänglig för alla
• att vi måste bli bättre på att uppmärksamma särskilda behov hos utsatta grupper
• satsa mer på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder
• att oavsett var du bor och vilka särskilda behov du har, ska du få tillgång till vård och omsorg
• att regionen även fortsättningsvis har tre sjukhus med akutkirurgi och förlossningsvård
• att regionen även fortsättningsvis har en sjukstuga med akutplatser i varje glesbygdskommun i inlandet
• ha extra finansiering till hälsocentraler som vill pröva öppettider utanför kontorstid
• verka för att lagen om vårdval (LOV) och den fria etableringsrätten i vård och tandvård avskaffas
• att primärvården får ökade resurser.

Läs mer om regionvalet

Vården ska hjälpa dig att hålla dig frisk, inte bara behandla dig när du är sjuk.

För att samhällets resurser ska räcka till behövs en politik som underlättar för alla att må bra och hålla sig friska. I varje beslut måste det förebyggande perspektivet finnas med.

Lägre, men ojämlik, dödlighet

Enligt den nationella folkhälsoenkäten var 17 procent av kvinnorna i Västerbotten drabbade av fetma mellan 2017 och 2020 och 14 procent av männen. Värden från Västerbottens hälsoundersökningar som erbjuds 40-, 50- och 60-åringar visar att genomsnittet för BMI, för både kvinnor och män, alla tre åldersgrupper, har stigit mellan 1991 och 2018. Dödligheten har gått ner, men inte lika, och det handlar till stor del om bättre behandling av svåra hälsotillstånd än av förebyggande arbete för en god hälsa.

Klassamhället lever

Yrke, utbildning, ekonomi och kön påverkar livslängd och hälsa. Den bästa utvecklingen är en vård som vi sällan behöver besöka och att vi kan leva ett långt liv med lite sjuklighet. Ett vårdsystem som främjar hälsa och förebyggande arbete fungerar inte särskilt bra ihop med ett system som betalar ut ersättning efter utförd vård. Folkhälsan är sämre på landsbygden och i fattigare och socialt svagare stadsdelar. Tillgången till hälso- och sjukvård är sämre, beroendet av stafettläkare för att gå runt större. Klassamhället lever, även i vårt län.

Aktiv politik krävs för jämlikhet, folkhälsa och hållbarhet

För städer som Umeå och Skellefteå med en växande befolkning blir det en extra utmaning och än mer viktigt att ha med folkhälsan i verksamheterna och i samhällsplaneringen. Strukturerna som byggs nu kommer de som bor här få leva med för lång tid framöver. Städerna har planerats för bilen, inte hälsan. Ohälsa är inte ett aktivt val, oftast är det konsekvensen av att samhälle och arbetsliv bundit upp oss i en struktur som inte håller. I planeringen av en växande region kan vi inte lämna över till marknaden att fatta besluten, utan det krävs en aktiv politik som sätter mål för värden som jämlikhet, folkhälsa och hållbarhet överst.

Resurser ska användas där behoven är störst

Utsatthet, dåliga arbetsförhållanden, arbetslöshet och dålig ekonomi ökar risken att drabbas av ohälsa. Det är inte rimligt att grupper med en redan svår ekonomisk situation ska betala stora avgifter för sin vård. Det fördelar resurserna i vårt samhälle än mer orättvist. Vi vill att resurser används och prioriteras där behoven är som störst. Hälsofrämjande och förebyggande undersökningar och behandlingar ska ha låga avgifter eller vara avgiftsfria.

Världens bästa hälsa i Västerbotten

Region Västerbotten hade tidigare visionen ”Världens bästa hälsa 2020”. Region Västerbotten ligger långt fram i folkhälsoarbetet och har samlat på sig mycket kunskap och erfarenhet jämfört med andra regioner. Det är viktigt att den kunskapen och kunnandet kommer till användning och att resurser prioriteras utifrån där behoven är som störst. För att göra det behöver regionen förflytta sig från att vara diagnosticerande, vårdtung och sjukhustung till att vara förebyggande, jämlik och hållbar.

Vänsterpartiet i Västerbotten vill

• att en tydlig prioritering görs i budget varje år där insatser utifrån folkhälsobehoven prioriteras
• att Region Västerbotten arbetar utifrån en långsiktig målsättning om att främja en god och jämlik folkhälsa för att undvika vård senare i livet
• att folkhälsoenheten, beteendemedicin och dess verksamheter görs mer tillgängliga i hela regionen för kommunerna och alla medborgare
• att nära samarbete görs tillsammans med kommuner och civilsamhälle i folkhälsoinsatser
• att Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) förstärks och utvecklas genom arbete med riktade hälsoinsatser till de som deltar
• öka samarbete mellan primärvård och specialiserad sjukhusvård
• ha extra finansiering till hälsocentraler som vill pröva öppettider utanför kontorstid
• att mer resurser tillförs primärvården.

Läs mer om regionvalet

Som du vet är det skillnader i vårt samhälle. Människor behandlas olika och ges olika förutsättningar beroende på om man är rik eller fattig, kvinna eller man, infödd eller invandrad. Och skillnaderna och ojämlikheten har ökat under flera år. Det visar sig också när det kommer till sjukdom och hälsa, vi har till exempel stora skillnader mellan olika områden inom Skellefteå och Umeå.

Vård efter behov

Vänsterpartiet arbetar för att vården ska betalas solidariskt via skatter och fördelas efter behov. Ingen av oss vet vem som är frisk eller svårt sjuk framöver, därför är det bra för alla med en solidarisk sjukvård.

En välfärd där människan står i centrum är vårt mål – utan privata vinster och riskkapitalbolag. Därför är vi kritiska till privatiseringar och ett vårdsystem där patienter ska agera som kunder på en marknad.

Ett jämlikt Västerbotten för hälsan

Marknadsvården innebär att vem som helst kan starta en privat vårdcentral. För ett privat, vinstdrivande vårdföretag innebär det att ta hänsyn till var det är mest lönsamt, vilket det är i större städer och i stadsdelar där befolkningen är mer välbeställd och har färre krämpor. Inte på landsbygden eller i socialt svagare bostadsområden eller områden med många äldre. Dessa patienter är mer krävande, tar mer resurser och ger lägre vinst.

Det leder oftast till mer och bättre vård för de som är hyfsat friska och har bra möjligheter att ta för sig. Det handlar om att ett privat företag måste sätta sina egna intressen före människors vårdbehov, tjänar de inte nog med pengar blir det konkurs.

Ingen ska kunna köpa sig före dig i kön

Om du blir sjuk och behöver sjukvård, ska du vara säker på att ingen kan köpa sig före i kön. Vården ska fördelas efter de behov vi har, inte styras av avtal med försäkringsbolagen och deras privata försäkringar eller personliga kontakter. Den som har störst behov ska gå först – och det betyder också att vården ska göra tydliga prioriteringar i enlighet med det.

Rösta på Vänsterpartiet i regionvalet!

Några saker som Vänsterpartiet jobbar för:

• I Västerbottens län ska alla, avsett storlek på plånboken, få förutsättningar att leva och utvecklas.
• Du som blir sjuk och behöver vård ska vara trygg i att du får vård när du behöver det och att ingen kan köpa sig före dig i kön.
• Tidiga, förebyggande insatser och åtgärder mot samhällets orättvisor för att minska den ekonomiska utsattheten och riskerna för psykisk ohälsa.
• Alla ska få vård på lika villkor och det ska finns ett normkritiskt perspektiv inom hälso- och sjukvården.
• Sjukvården ska ha låga avgifter eller vara avgiftsfri.

Läs mer om regionvalet

Vården ska hjälpa dig att hålla dig frisk, inte bara behandla dig när du är sjuk! För att samhällets resurser ska räcka till behövs en politik som underlättar för alla att må bra och hålla sig friska. I varje beslut måste det förebyggande perspektivet finnas med.

Sämre folkhälsa på landsbygden

Vi vet mycket i dagens informationssamhälle och tack vare de hälsoundersökningar som gjorts under lång tid i Västerbotten, de vi kallar VHU, vet vi mycket väl hur det är med folkhälsan i hela Västerbotten. Vi vet till exempel att den generella folkhälsan är sämre på landsbygden än i övriga regionen. Vi vet också genom forskning att den bästa sjukvården är när vi prioriterar förebyggande insatser och att vi på så vis håller oss friska.

I de glesare delarna av Västerbotten, exempelvis södra Lappland, vet vi att man äter för lite frukt och grönt, vi vet att man rör sig för lite och att ohälsan därmed är större. Nu är det dags att vi gör något med all denna kunskap. Det är dags att vi prioriterar resurser till att förebygga de faktorer som skapar ohälsa, det är dags att vi prioriterar hälsa.

Prioritera förebyggande arbete

Det kommer naturligtvis behövas prioriteringar då vi inte har oändligt med ekonomiska resurser. För oss i Vänsterpartiet är det självklart hur vi ska göra. Vi vill göra prioriteringar genom att utmana den lagstiftning (LOV) som tar resurser från de som har större behov. Rent konkret innebär det att alla de privata vårdcentraler som etablerats i Umeå, där regionens friskaste befolkning bor, tar resurser från den del av regionen där vi har människor med större behov, landsbygden och de glesare delarna av vårt län.

Den med störst behov ska få vård först

Hälso- och sjukvårdslagen säger tydligt att den med störst behov ska få vård före den med mindre behov. Med denna prioritering skapar vi mer resurser till sjukstugor och vårdcentraler i våra mindre kommuner och på landsbygden som då kan förstärka och arbeta mer med förebyggande insatser för att nå en likvärdig folkhälsa i hela Västerbotten. Vi kan också med detta göra vården mer tillgänglig och jämlik i hela regionen.

Centrum för samers hälsa

I södra Lappland finns en större del samisk befolkning som vi också vet har generellt sämre hälsa än majoritetsbefolkningen. Detta behöver prioriteras. Vi i Vänsterpartiet vill att det kunskapsnätverk som finns ska etablera ett centrum för samers hälsa i Västerbotten under kommande mandatperiod.

Jämlik hälsa i hela Västerbotten

Hälsa och livsvillkor ska vara jämlika i Västerbotten. Vänsterpartiet bygger ett Västerbotten där det inte spelar någon roll vart du bor, vilken etnicitet, kön eller sexuell läggning du har eller hur mycket pengar du har. I vårt Västerbotten är det behovet som styr var vi ska prioritera våra gemensamma resurser.

Vänsterpartiet i Västerbotten vill

• att en tydlig prioritering görs i budget varje år där insatser utifrån folkhälsobehoven prioriteras
• att Region Västerbotten arbetar utifrån en långsiktig målsättning om att främja en god och jämlik folkhälsa för att undvika vård senare i livet
• att kunskapsnätverket för samisk hälsa stärks med målet att skapa ett centrum för samers hälsa
• att Folkhälsoenheten, Beteendemedicin och dess verksamheter görs mer tillgängliga i hela regionen
  för kommunerna och alla medborgare
• att nära samarbete görs tillsammans med kommuner och civilsamhälle i folkhälsoinsatser
• att Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) förstärks och utvecklas genom arbete med riktade hälsoinsatser till de som deltar.

Läs mer om regionvalet