Bristen på vårdplatser
Redan innan pandemin fanns det tydliga tecken på att tillgången till vårdplatser inte är så god som den borde vara. Antalet vårdplatser har över tid minskat i hela landet, och Region Västerbotten har följt samma mönster.
30 år av besparingar inom offentlig sektor
Sverige har idag lägst antal vårdplatser per 100 000 invånare i EU. Delvis går det att förklara med att vård utförs i kommunerna och att vården är effektiv med korta vårdtider, och det är en del av sanningen. Det är också så att 30 år av besparingar inom offentlig sektor har inneburit att även hälso- och sjukvården rationaliserats och effektiviserats till den grad att den har svårt att klara större händelser.
Specialiserad sjukhusvård
En människa behöver specialiserad sjukhusvård få gånger under en livstid. Då kan den finnas på få ställen. För att få en väl fungerande vård krävs vana och erfarenhet hos personalen som ska möta och behandla patienterna. Norrlands universitetssjukhus är regionsjukhus för Norrland och har ansvar att bedriva och tillhandahålla specialiserad vård – regionalt och nationellt.
Det uppdraget innebär att se till att du som bor i de nordliga länen har tillgång till jämlik och jämställd vård. Det innebär också att kunna tillföra ett landsbygdsperspektiv på vården i Sverige.
Vi behöver tre sjukhus i länet
Västerbotten är ett litet län sett till befolkning, men stort till ytan. För att behålla en fungerande sjukvård med tillgång till akutkirurgi och förlossningsvård i Lycksele, Skellefteå och Umeå, behöver de tre sjukhusen ses som tre delar av en verksamhet, Västerbottens läns sjukhusvård.
Med de avstånd vi har i vårt län är det viktigt att specialiserad och akut vård inte bara finns utan också utvecklas och kan ligga i framkant, även i Lycksele och Skellefteå. Att bedriva hälso- och sjukvård i ett glesbygdslän är inte heller nödvändigtvis dyrare.
Västerbotten har låga vårdkostnader
Västerbottens vårdkostnader per invånare är låga, 2021 fjärde lägsta kostnaden, 28 538 kr per invånare att jämföra med riksgenomsnittet 28 761 kr per invånare (Gotland oräknat) eller Region Stockholms kostnad 28 839 kr per invånare.
Ökat antal vårdplatser på Skellefteå lasarett
Just nu byggs lasarettet i Skellefteå om och i ombyggnationen planeras för en utökning av antalet vårdplatser från nuvarande cirka 136 möjliga till 192 när de nybyggda och renoverade delarna står klara.
Även i Lycksele finns i planen att bygga om vårdplatserna så att de bättre passar verksamheten och med bland annat enkelrum som inte var standard då lasarettet byggdes.
Brist på personal innebär färre öppna vårdplatser
Det grundläggande problemet är idag inte byggnaderna utan tillgång till personal för att hålla vårdplatserna öppna. Ett stort antal verksamheter har mindre antal vårdplatser öppna än vad de egentligen skulle vilja, på grund av personalbrist.
Bristen på personal orsakar problem och riskerar
patientsäkerheten i flera led, från att akuten får svårt att lägga in patienter, till att inneliggande patienter måste vårdas på andra enheter, så kallade satellitpatienter, till att patienter skickas hem i förtid.
Region Västerbotten ligger rätt bra till
När en tittar på hur vården fungerar är det viktigt att se nyanserna. Alla regioner har vårdplatsbrist, men Region Västerbotten ligger relativt bra till jämfört med andra regioner, med förbehållet att regionen har ett universitetssjukhus som tar patienter från hela norra regionen.
Region Västerbotten hade år 2020 2,5 vårdplatser per 1000 invånare, högsta antalet vårdplatser i landet, att jämföra med
riksgenomsnittet på 2,0 eller Stockholms snitt på 2,2 vårdplatser per 1000 invånare. Region Västerbotten har under de senaste månaderna fram till sommaren haft lägre antal överbeläggningar per 100 vårdplatser och lägre antal utlokaliserade patienter än riksgenomsnittet. Ungefär i nivå med Region Stockholm och i regel mindre eller mycket mindre överbeläggning än Region Skåne och Västra
Götaland, bägge har under 2,0 vårdplatser per 1000 invånare, eller våra grannregioner som 2020 hade från 1,8 till 2,3 till vårdplatser per 1000 invånare.
Bristen på vårdplatser påverkar inte bara patienten utan lägger också ett stort ansvar på anhöriga att kunna stötta och ta hand om den sjuke.
Tillgänglighet, köer och fördelning efter behov
Tillgängligheten till hälso- och sjukvård behöver öka utan att det övergripande målet om att vårdens resurser ska fördelas efter behov ifrågasätts. Vårdbolagen och regionens egen vård konkurrerar om samma personal och samma resurser.
Att köpa vård för att korta köerna måste alltid vägas mot den egna sjukvårdens långsiktiga behov och helhetsansvar, som att möjligheterna att bedriva utbildning och utveckling minskar när vården splittras på flera utförare utan ansvar för helheten.
Vi kräver stopp för vinster i välfärden!
Resursbristen inom vården har, tillsammans med politiska beslut från tidigare borgerliga regeringar, drivit fram vård som fastnat i en nedåtgående spiral av resurs- och kompetensbrist. Det har mötts med hyrpersonal och upphandlingar av vård från privata vårdbolag, som i sin tur urholkar den offentliga vårdens egna resurser och skapar ny resurs- och kompetensbrist.
En avgörande framtidsfråga för vården är hur hälso-och sjukvården ska kunna ta sig ur den nedåtgående spiral som vinstjakt och kortsiktighet skapar inom den offentliga hälso- och sjukvården. Vänsterpartiet kräver stopp för vinster i vården.
Rösta på Vänsterpartiet i regionvalet!
VÄNSTERPARTIET I VÄSTERBOTTEN VILL
- att regionen även fortsättningsvis har tre sjukhus med akutkirurgi och förlossningsvård
- att regionen även fortsättningsvis har en sjukstuga med akutplatser i varje glesbygdskommun i inlandet
- fortsätta utveckla den specialiserade vården vid Norrlands universitetssjukhus som regionsjukhus, universitetssjukhus
- öka samarbete mellan primärvård och specialiserad sjukhusvård.