Den 25 november är det Orange Day, internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor. Enligt FN utsätts en av tre kvinnor i världen för våld under sin livstid. Det är ett omfattande samhälls- och folkhälsoproblem och sker oftast inom hemmets väggar och av en partner eller nära anhörig.

Våren 2021 fick det sexuella våldet bred uppmärksamhet när fem kvinnor blivit mördade under några få veckor. Våldet är strukturellt och morden är den yttersta konsekvensen av det.

Under 2022 har Region Västerbotten fortsatt stärka arbetet för att identifiera våldsutsatta som kommer i kontakt med vården. Som exempel har ännu tydligare uppdrag getts till primärvården. Det har också skrivits in i uppdraget till den tandvård som sker genom vårdval, det vill säga tandvård till barn och unga, att systematiskt ställa frågan om våldsutsatthet. Förutom att själv vara utsatt uppskattar BRÅ att 150 000 barn i Sverige lever tillsammans med en våldsutsatt förälder.

Våldshandlingarna är inte bara fysiskt våld och sexuella övergrepp utan består ofta av en kombination handlingar. Till exempel förminskning, hot, kontroll och social isolering. Det kan också vara försummelse, att undanhålla omsorg eller mat, eller att förstöra tillhörigheter, begränsa gemensamma, ekonomiska tillgångar eller tvinga någon att ta lån för sin partners räkning. Hälsoeffekterna av våldsutsatthet är inte bara fysiska och psykiska skador utan också andra effekter som kommer av att ständigt leva med stressen och utsattheten av att ha eller att ha haft våldet nära.

Centrum mot våld finns idag i Umeå och Skellefteå, och det finns även planer för ett Centrum mot våld för Västerbottens inland. Den rödgröna majoriteten har en ambition att utveckla arbetet mot våld i nära relationer och ser vikten av att göra det i former som Centrum mot våld, tillsammans med kommunerna. För att på ett bra sätt kunna stödja och hjälpa våldsutsatta behövs samarbete över gränserna.

Ett av Sveriges sex jämställdhetspolitiska mål säger att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Och en av de viktigaste insatserna är att upptäcka våldet så tidigt som möjligt. Region Västerbotten arbetar därför systematiskt för att tidigt upptäcka och förebygga våld. Hälso- och sjukvårdsnämnden har fattat beslut om att alla verksamheter som möter patienter rutinmässigt ska fråga om våldsutsatthet och personal med patientkontakt ska genomgå grundläggande utbildningsinsatser inom området våld i nära relationer.

För oss är det en fråga vi kommer att jobba målmedvetet med tills vi har en värld fri från mäns våld mot kvinnor.

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet, Region Västerbotten

Transvården i Sverige får bottenbetyg jämfört med andra europeiska länder. Den otillräckliga vården drabbar transpersoner hårt. Politiker, både i Sveriges regioner och riksdag, måste agera skyndsamt för att åtgärda bristerna.

Nyligen presenterade den ideella organisationen Transgender Europe en kartläggning över hur vården för transpersoner ser ut i olika länder.

Kartläggningen ger en överblick över tillståndet för transpersoner som behöver könsbekräftande vård i Europa.

Sverige får sammanlagt tre poäng av tolv möjliga och hamnar i samma kategori som bland annat Polen och Rumänien. Bara fem länder får sämre betyg än Sverige: Grekland, Ungern, Litauen, Slovakien och Irland.

Det är helt enkelt pinsamt för Sverige när vård för transpersoner rankas.

Det som verkligen sticker ut är väntetiderna. För att få komma till ett könsutredningsteam i Sverige är väntetiden ofta mellan ett och tre år efter att en remiss har skickats.

I andra länder är det oftast mellan tre och tolv månaders väntetid till ett första möte. Sverige är sämst i klassen, bortsett från Irland där transpersoner kan få vänta i upp till tio år på att få vård. Väntetiden skapar ohälsa. Många pausar sitt liv och hamnar i limbo fram tills att de får komma till någon som kan hjälpa dem.

Med den brist på vård för transpersoner som råder i Sverige idag uppstår en ojämlik situation där tillgången till vård styrs av de sökandes privatekonomi. Patienter väljer att söka över hela landet, till en eller flera enheter, att starta behandling utanför Sverige eller att utföra operationer privat.

I Sverige behöver transpersoner en psykiatrisk diagnos, alltså bli klassade som psykiskt sjuka för att få tillgång till könsbekräftande hormonbehandling eller nödvändig kirurgi. I flera andra länder, som Malta och Nederländerna, behövs ingen psykiatrisk diagnos. WHO förespråkar att diagnosen i stället ska ligga under en diagnoskategori som handlar om sexuell hälsa och understryker att könsdysfori inte är en psykiatrisk sjukdom, utan ett tillstånd som för många kräver vårdinsatser.

I Sverige tar en utredning som leder fram till diagnos oftast mellan åtta och tolv månader, ibland ännu längre på grund av personalbrist. Därefter får man stå i kö till endokrinolog eller kirurg. För att få byta personnummer och göra underlivsoperation behöver man ansöka om tillstånd från Socialstyrelsen, och inför det behöver läkare skriva ett omfattande intyg, något som tar resurser som hade kunnat läggas på att träffa fler patienter.

Ett förslag till en lagändring för att förenkla proceduren togs fram för flera år sedan, men har ännu inte blivit verklighet. Hela processen är nu mycket utdragen och kan ta uppemot tio år.

Socialstyrelsen har i åratal utrett om viss vård av könsdysfori ska bli nationell högspecialiserad vård. Det osäkra läget har gjort att flera regioner inte har vetat om de ska satsa eller inte, samtidigt som fler och fler personer söker könsbekräftande vård. Det leder till längre väntetider. Den omorganisation som det nu finns förslag på innebär att dagens sex enheter bantas till tre. Om resurser inte skjuts till riskerar det att leda till att köerna blir längre än vad de är idag.

Jämfört med de andra länderna i Transgender Europes kartläggning är det också svårare i Sverige att få tillgång till den vård som vissa grupper av transpersoner behöver för att må bra.

Det enda som Sverige får höga poäng för är den mängd olika behandlingar som finns att tillgå och att all vård ingår i sjukförsäkringen. Men i och med att man får vänta i åratal för att få tillgång till vård skapar det ändå stor ohälsa för många på vägen dit.

Nu krävs tre förändringar:

• De regioner som har könsutredningsteam (Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Västerbotten, Östergötland och Uppsala) måste satsa mer resurser för att korta köerna.
• Socialstyrelsen behöver omgående besluta hur vård för transpersoner ska organiseras. Utgångspunkten måste vara att de som behöver könsbekräftande vård ska få det inom rimlig tid och att alla ska kunna få en utredning antingen i sin region eller i form av högspecialiserad vård.
• Riksdagen måste införa en ny lag som gör det enklare att ändra juridiskt kön för att förenkla transpersoners liv och minska det byråkratiska trycket på sjukvården.

Jonas Karlberg (V), regionråd, Region Västerbotten

Carina Örgård (V), regionråd, Västra Götalandsregionen

Jonas Lindberg (V), regionråd, Region Stockholm

Alexandra Thomasson (V), regionråd, Region Skåne

Neil Ormerod (V), regionråd, Region Uppsala

Emil Broberg (V), gruppledare, Region Östergötland

Varje gång du tycker att du kunde ha fått bättre sjukvård och skola, eller när du klagar på dåliga vägar och brister i kommunala omsorgen, då bör du fråga dig själv: Har jag fått sänkta skatter och avdrag för allt möjligt, och vad har jag då gjort för nyttigt för de pengarna?

Tillhör du kanske de fått höra att det går att sänka skatter och samtidigt få allt bättre välfärd, utan att det ska kosta något? Då bör du tänka efter lite extra inför valet.

På lite drygt 20 år har skattenivån sänkts från 49 procent till cirka 42 procent i Sverige. Självklart påverkar det allt som ska skötas av de som du nu ska välja till riksdag, region och kommun, till exempel sjukvård, skola och landsvägar.

Ska till exempel den framtida sjukvården ha en hög kvalité, införa alla nya behandlingar som kommer och vara tillgänglig för alla, då måste den ha mer pengar som klarar bättre löner och och arbetsvillkor. Bäst är att sluta sänka statens skatter för att i stället fördela mer pengar över hela landet, de yngre generationerna betalar då mer för sånt som de äldres vårdbehov och transporter, även om de bor i olika regioner.

Vi har pengarna i samhället, frågan är hur vi ska fördela  dem. Fortsätta öka den privata konsumtionen, ge mer till de som  har mycket? Eller betala skatt för ökad konsumtion  av sjukvård och annan välfärd för alla?

Att satsa på de offentliga välfärdstjänsterna är rimligen bättre för klimatet än mer tillhörigheter och större bostäder för de som redan har tillräckligt.

Det finns inga gratisluncher. Gå inte på högerns enkla budskap om sänkta skatter.

Vill du ha bättre välfärd, då måste du och vi alla betala för det!

Det är ditt val som avgör.

Kjell Bäckman, andre vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Vänsterpartiet har alltid påtalat att kulturen är livsviktig. Vi vill att kultur ska vara lätt att uppleva och utöva, oavsett plånbok, bostadsort eller funktionsvariation.

Att hela Västerbotten, från fjäll till kust, ska leva ska inte bara vara ord – det ska även vara verklighet. Och för att vi ska leva fullt ut behövs olika kulturyttringar i våra liv.

Vi vill att möjlighet till konst, kultur och möjlighet till kreativt skapande ska finnas med i samhällsplaneringen och människors vardag.

Kulturen återspeglar inte bara samhället, den är också en förändrande kraft. Förändrande i sitt bidrag att medvetengöra oss själva, andra och samhället. Därför är det så oerhört viktigt att kulturen får verka fritt. Att den varken underkastas censur, ideologier eller kommersialism.

Avståndet till större städer, såsom Umeå centrum, ska inte avgöra tillgången på kultur. Kulturen ska nå ut i hela regionen och till oss alla. De icke-kommersiella mötesplatser där vem som helst kan utöva och möta kultur behövs och ska därför bevaras och bli fler. Ett värdefullt exempel på det är den älskade, avgiftsfria kulturskolan.

Fri kultur bidrar till ett demokratiskt samhälle och kritiska medborgare. Därför är det viktigt att alla vuxna och barn ges rimliga möjligheter att utöva och ta del av olika former av kultur i hela länet. Föräldrars ekonomi ska inte vara ett hinder för barn och ungdomar att kunna utöva kultur och utveckla sina fritidsintressen.

För Vänsterpartiet är det även självklart att kulturskapare ska ha möjlighet att leva på sitt kulturskapande under rimliga förhållanden. Vi vill därför att villkoren för kulturskapare och gräsrotskulturen förbättras. Samtidigt som vi är tydliga med att offentliga stöd inte ska styras av efterfrågan, utan kulturpolitiken måste också grunda sig på andra värden. Såsom jämställdhet, jämlikhet och livsglädje!

Ylva Hedquist Hedlund (V), andre vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet

Region Västerbotten har försvarat behovet av en flyglinje mellan Umeå och Östersund med motiveringen att den behövs för patienttransporter till och från Norrlands universitetssjukhus. Trafikverket har velat lägga ner den ett flertal gånger då avtalet varit uppe för omförhandling.

Vi i Vänsterpartiet Region Västerbotten och Vänsterpartiet Region Jämtland-Härjedalen vill att linjen avvecklas och att vi får hållbara kommunikationer som utvecklar norra Sverige!

Enligt Region Jämtland-Härjedalen används flyglinjen i väldigt liten utsträckning för patienttransporter. De som reser till Umeå gör det i första hand med ambuss, det vill säga en långfärdsbuss anpassad och bemannad för patienttransporter. Den kör under tider på dygnet för att få ihop dagsbesök.

Det subventionerade flyget går med några få affärsresenärer eller går helt tomt. En lösning som används minimalt av hälso- och sjukvården och knappt av andra resenärer kan omöjligt vara bra.

Det finns alternativ här och nu. Ambussen går regelbundet med passagerare mellan Östersund och Umeå. Svenskt Ambulansflyg finns i Umeå och kan transportera patienter vars tillstånd är så allvarliga att ambuss eller vanlig ambulans inte är ett alternativ.

Ambulansflyg må vara dyrare per resa än en statssubventionerad linjeflygning men ett linjärt plan som återkommande går tomt är både dyrare och mindre hållbart än ett plan som endast flygs vid behov.

Kommunikationerna mellan Östersund och Umeå och resten av Norrland behöver utvecklas, men det görs inte med en illa använd flyglinje. Det är inte hållbart vare sig ekonomiskt eller av miljöskäl. För en långsiktig utveckling av norra Sveriges städer och inland krävs därför en omställning från flyg till tåg.

På kort sikt är lösningen att utöka kollektivtrafiken. Den kollektivtrafik som finns idag räcker inte till. En utökad kollektivtrafik kommer att kunna gynna de orter som ligger längs linjerna på ett sätt som ett flygplan aldrig gör. På lite längre sikt behövs det rälsbunden trafik, både i riktning syd–nord och öst–väst.

Försvarsmakten har signalerat om nödvändigheten av att bygga ut kapaciteten för persontrafik på räls i Norrland när försvaret byggs upp med flera värnpliktiga och på flera orter.

Inlandsbanan är en ständigt bortvald möjlighet för snabba och säkra transporter i Sveriges inland via Östersund. Satsningar på Inlandsbanan skulle knyta ihop även Härjedalen som idag står helt utan alternativ.

Bygg hållbara kommunikationer för hela norra Sverige!

Elin Hoffner, gruppledare, Vänsterpartiet Region Jämtland Härjedalen

Jonas Karlberg, gruppledare, Vänsterpartiet Region Västerbotten

Tänk dig situationen att din vårdcentral skulle hållas stängd på obestämd tid och om den vore öppen skulle den bara ta emot redan listade patienter. Du skulle vara hänvisad till att googla privatpraktiserande läkare eller bara kunna få vård via akuten. Så är det i folktandvården.

Det är kris i folktandvården i stora delar av landet idag. På många håll fattas tandvårdspersonal vilket leder till att nya patienter inte kan skrivas in, att klinikerna inte kan bedriva den tandvård det finns ett behov av och många kliniker har stängts.

Det är lätt att tro att det kanske inte är något problem eftersom man i teorin ska kunna vända sig till en privat tandläkarklinik. Men privata tandläkarkliniker väljer själva var de etablerar sig, finns inte över hela landet och risken är att du inte är välkommen då de kan välja vilka patienter de tar emot.

Nuvarande utveckling inom folktandvården leder redan till att stora delar av Sverige står utan tandvård. Som vanligt är det landsbygd och mindre städer som drabbas, men även större städer som Umeå märker av bristen på tandläkare inom folktandvården.

Regionerna ansvarar för att folktandvården ska finnas i hela Sverige, även på platser där privattandläkare inte väljer att etablera sig. Men problemen med bemanning leder till att många kliniker bara hinner med barn- och akuttandvård, något de privata ofta väljer bort. Resultatet blir att nyutexaminerade tandläkare ofta anställs av folktandvården, lärs upp, jobbar några år och sedan lämnar för högre lön hos en privat aktör.

Samtidigt som folktandvården i många län har stora problem så är den privata tandvården den mest lönsamma vårdsektorn. År 2019 var rörelsemarginalen för den privata tandvården 12,7 procent. Motsvarande siffra för privata vårdcentraler var 5,6 procent. Sedan 2008 har behandlingspriserna i snitt gått upp med 11 procent. Det har också utbildats fler tandläkare men trots det har flera regioner brist på tandläkare och besöksfrekvensen sjunker på befolkningsnivå.

Utredningen SOU 2021:18 ”När behovet får styra- tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa” lämnades till regeringen 2021. Det viktigaste i utredningen är konstaterandet att som tandvårdssystemet ser ut idag, kommer inte den ojämlika tillgången till tandvård att minska. För att det ska ske måste den offentliga finansieringen av tandvården ske på andra villkor än idag. Villkor som tar fasta på allas rätt till vård. Sedan remissomgången avslutades ligger den och väntar på hantering.

Tandvården hamnar ofta i skymundan av hälso- och sjukvårdsdebatten, men tandhälsan är en central del av en persons hälsostatus.

Sedan tidigare driver vi i Vänsterpartiet att tandvården ska ses som en del av kroppen och ges vård på samma premisser. Vi menar att det behövs en bredare debatt om tandvården i Sverige, där även existensen av privata tandläkarkliniker och de villkor de verkar under diskuteras.

Situationen är i delar av landet katastrofal, tandvårdssystemet måste reformeras, nu!

Glenn Berggård, gruppledare, Vänsterpartiet Region Norrbotten

Elin Hoffner, gruppledare, Vänsterpartiet Region Jämtland Härjedalen

Jonas Karlberg, gruppledare, Vänsterpartiet Region Västerbotten

Nina Orefjärd, gruppledare, Vänsterpartiet Region Västernorrland

Från vänster till höger finns en enighet om att det könsrelaterade våldet måste motarbetas och det finns en bred majoritet i riksdagen för att göra det. Fokus har varit, och är fortfarande, på att känna igen våldsutsatthet och tecken på risk för våld. Däremot är stödet till de redan utsatta brottsoffren för litet. Det finns behov av hjälp, stöd, och en vård och behandling som läker de skador som uppkommit på grund av våldet.

Vi vill öka tillgången till vård

Vänsterpartiet vill lyfta fram rätten till vård och stöd vid våldsutsatthet. Vi vill öka tillgången till vård och annat behov av stöd och hjälp.

Vi vill därför att Centrum mot våld även ska ägna sig åt vård och behandling av brottsoffer som utsatts för partnerrelaterat våld, sexualiserat våld i alla former, och hedersrelaterat våld. Vi vill skapa ett Kompetenscentrum mot våld där hela människan tas om hand.

Individuellt behandlingsupplägg

Idag finns ingen specialiserad verksamhet som ger den typen av vård och behandling i Västerbotten. De skador som uppstår vid våldsutsatthet är ofta komplex PTSD som kräver ett individuellt behandlingsupplägg för varje drabbad kvinna eller man.

Behandlingen ska omfatta hela människan

Sexualbrotten finns inom ett oerhört brett spektrum från gränsen mellan tjat-sex och våldtäkt till de allra grövsta brotten, till exempel incest. Det krävs att behandlingen omfattar hela människan, inte bara de somatiska och psykiska symtom som uppkommit på grund av våldet. Det är därför vi vill att Centrum mot vålds uppdrag utvidgas. Det finns ett befintligt samarbete mellan kommunerna och regionen som kan utvecklas till ett kunskapscentrum mot våld.

Tillvaron kan rasa samman

Våldsutsatthet kan ge följder utöver psykiska och somatiska problem. Hela tillvaron kan rasa samman. Då behövs stöd och hjälp med bostad, kontakt med arbetsgivare, skola, CSN eller Arbetsförmedlingen. Hjälp i kontakterna med Försäkringskassan eller A-kassa. Hjälp att komma i kontakt med polis och advokat/målsägandebiträde.

Ett ställe för att få hjälp

Behoven är individuella. Kanske behövs samtal med andra drabbade under ledning av kompetent personal eller långvarig behandling med psykoterapeut. Kanske behövs kontakt med fysioterapeut eller sjuksköterska som känner till vad den våldsutsatta varit med om. Vänsterpartiet menar att våldsutsatta bara ska behöva komma till ett ställe för att få hjälp med alla hinder som finns för att komma tillbaka till en rimlig tillvaro efter brottet personen utsatts för.

Vi vill skapa ett kompetenscentrum mot våld

Centrum mot våld finns idag i Umeå och Skellefteå. Lycksele håller på att bygga upp sitt Centrum mot våld. Om vi utvecklar Centrum mot våld till ett Kompetenscentrum mot våld kommer hela regionen att kunna möta och behandla våldsutsatta på ett bättre sätt. Vi byter inriktning på den behandlande delen från att minska symptom till att läka de våldsutsatta. Vi ser till hela människans behov.

Rösta på Vänsterpartiet i regionvalet!

VÄNSTERPARTIET VÄSTERBOTTEN VILL

• att Region Västerbotten utvecklar Centrum mot våld
  i Umeå genom att skapa ett kompetenscentrum för
  vård och behandling av skadeverkningarna av det
  sexualiserade, könsrelaterade våldet
• att Region Västerbotten arbetar utifrån att sexism,
  rasism och diskriminering bidrar till en ojämlik
  hälsa och folkhälsa.

Foto: Mostphotos. Personerna på bilden är modeller.

Läs mer om regionvalet

De som jobbar inom Region Västerbotten har rätt till bra arbetsmiljö, inflytande i jobbet och rättvis och jämställd lön. För att livsviktiga verksamheter ska fungera är det en förutsättning att personalen trivs med sitt jobb.

Vi behöver fler sköterskor

Socialstyrelsens årliga uppföljning av tillgång på personal inom legitimationsyrken visar att alla regioner har brist på barnmorskor, specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor.

Totalt 18 regioner rapporterade brist på sjuksköterskor och 14 av regionerna rapporterade brist inom hälften eller fler av samtliga legitimationsyrken. Även kommunerna rapporterar att de saknar sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.

Sjuksköterskornas betydelse i hälso- och sjukvården kan inte överskattas. Sjuksköterskorna blir ofta de som håller den dagliga verksamheten igång. På kliniker och hälsocentraler där bristen på läkare möts med hyrpersonal blir det ofta sjuksköterskorna som skapar kontinuitet och stabilitet för patienten.

Läget i Västerbotten

På pappret är Västerbottens tillgång på sjuksköterskor god jämfört med andra regioner. Socialstyrelsens årliga uppföljning visar att Västerbotten har högst antal sjuksköterskor per 100 000 invånare i landet, 29 procent mer än riksgenomsnittet och 51 procent fler än Region Stockholm. Trots det behöver vi fler sjuksköterskor i Västerbotten.

För ett glesbygdslän med ett universitetssjukhus blir sjuksköterskan än viktigare. Vänsterpartiet vill att Region Västerbotten börjar använda avancerad klinisk specialistsjuksköterska, en ny yrkesroll och specialisering inom sjuksköterskeyrket.

Måste vara en attraktiv arbetsgivare

Som många andra verksamheter står även Region Västerbotten inför en stor utmaning när det gäller kompetensförsörjning. Att vara en attraktiv arbetsgivare dit folk väljer att söka sig och där befintlig personal vill stanna, kommer därför att vara en avgörande framgångsfaktor.

Vi är övertygade om att bra löner, god arbetsmiljö, ökad personaltäthet, arbetsplatsdemokrati och möjlighet till utveckling i jobbet behövs för att de anställda ska trivas och må bra på jobbet. Det bidrar även till att behålla personal och rekrytera ny.

För få som utbildas

I dagsläget utbildas för få sjuksköterskor i Västerbotten för att täcka behovet. I samarbete med universiteten behöver antalet utbildningsplatser ökas. Även inom specialistutbildningarna behövs fler sjuksköterskor.

Vänsterpartiet vill se större möjligheter att vidareutbilda sig med lön och få sina studielån avskrivna. Vi vill också betala grundutbildning för vissa yrkeskategorier för att komma ifrån problematiken med kostsam hyrpersonal.

Ta tillvara personalens idéer

Personalen är vår absolut viktigaste resurs. De både kan och vill utveckla och förbättra verksamheten. Under nuvarande mandatperiod initierade Vänsterpartiet i Region Västerbotten införandet av en personalfond som ska ta vara på personalens goda idéer och samtidigt utveckla verksamheten. Alla personalgrupper med idéer om hur de vill öka trivsel, sammanhållning eller attraktivitet ska kunna ansöka om medel från fonden. Vi tror att det kan öka såväl frisknärvaron som minska personalomsättningen. Vi vill se ett fortsätt arbete med att utveckla personalfonden.

Vi tror också på att belöna personal som kommer med goda idéer och förslag på hur verksamheterna kan utvecklas i, stort som smått, i form av innovationspriser.

Förkorta arbetstiden – behåll lönen

Vi vill ha sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Förkortad arbetstid gör att fler orkar jobba till pensionsålder utan att slitas ut i förtid. Det ger människor ökad livskvalitet, ger par bättre förutsättningar att leva jämställt och skapar ett mänskligare samhälle.

Vi har drivit igenom förkortad arbetstid

I regionen drev Vänsterpartiet redan 2004 igenom en så kallad modifierad 3/3-arbetstidsmodell. Den fokuserar på medarbetarnas hälsa och innebär 2–4 dagars arbete och 2–4 dagars ledighet. Modellen innebär en arbetstidsförkortning på 12–15 procent, vilket motsvarar cirka 35 dagar per år.

Satsa mer på friskvård för personalen

För att personalen ska hålla sig frisk och orka med både arbete och fritid behöver vi satsa ännu mer på friskvård. Oavsett vilken verksamhet du jobbar inom ska du ha möjlighet att nyttja friskvårdsbidrag eller friskvårdstimme. Vi vill dessutom se utökade förmåner för personalen via arbetsgivaren.

Konkurrenskraftiga och jämställda löner

Vi måste kunna erbjuda konkurrenskraftiga och jämställda löner inom regionen. Att minska löneskillnaderna mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrken för att öka jämställdheten är en viktig politisk fråga.

Kvinnor tjänar generellt mindre än män och arbetar dessutom i högre utsträckning inom så kallade låglöneyrken. För att nå ekonomisk rättvisa behöver lönerna jämställdhetssäkras.

Rösta på Vänsterpartiet i regionvalet!

VÄNSTERPARTIET I VÄSTERBOTTEN VILL

• att arbetstiderna förkortas till 6 timmar med bibehållen lön som mål
• bibehålla och försvara de modifierade 3/3-arbetstidsmodeller som finns samt implementera dem inom fler verksamheter
• att hyrpersonal inte ska nyttjas inom sjukvården
• att sjukvårdspersonal som tar tjänst i bristyrken i glesbygd ska ges möjligheten att avskriva sina studielån.

Läs mer om regionvalet

Redan innan pandemin fanns det tydliga tecken på att tillgången till vårdplatser inte är så god som den borde vara. Antalet vårdplatser har över tid minskat i hela landet, och Region Västerbotten har följt samma mönster.

30 år av besparingar inom offentlig sektor

Sverige har idag lägst antal vårdplatser per 100 000 invånare i EU. Delvis går det att förklara med att vård utförs i kommunerna och att vården är effektiv med korta vårdtider, och det är en del av sanningen. Det är också så att 30 år av besparingar inom offentlig sektor har inneburit att även hälso- och sjukvården rationaliserats och effektiviserats till den grad att den har svårt att klara större händelser.

Specialiserad sjukhusvård

En människa behöver specialiserad sjukhusvård få gånger under en livstid. Då kan den finnas på få ställen. För att få en väl fungerande vård krävs vana och erfarenhet hos personalen som ska möta och behandla patienterna. Norrlands universitetssjukhus är regionsjukhus för Norrland och har ansvar att bedriva och tillhandahålla specialiserad vård – regionalt och nationellt.

Det uppdraget innebär att se till att du som bor i de nordliga länen har tillgång till jämlik och jämställd vård. Det innebär också att kunna tillföra ett landsbygdsperspektiv på vården i Sverige.

Vi behöver tre sjukhus i länet

Västerbotten är ett litet län sett till befolkning, men stort till ytan. För att behålla en fungerande sjukvård med tillgång till akutkirurgi och förlossningsvård i Lycksele, Skellefteå och Umeå, behöver de tre sjukhusen ses som tre delar av en verksamhet, Västerbottens läns sjukhusvård.

Med de avstånd vi har i vårt län är det viktigt att specialiserad och akut vård inte bara finns utan också utvecklas och kan ligga i framkant, även i Lycksele och Skellefteå. Att bedriva hälso- och sjukvård i ett glesbygdslän är inte heller nödvändigtvis dyrare.

Västerbotten har låga vårdkostnader

Västerbottens vårdkostnader per invånare är låga, 2021 fjärde lägsta kostnaden, 28 538 kr per invånare att jämföra med riksgenomsnittet 28 761 kr per invånare (Gotland oräknat) eller Region Stockholms kostnad 28 839 kr per invånare.

Ökat antal vårdplatser på Skellefteå lasarett

Just nu byggs lasarettet i Skellefteå om och i ombyggnationen planeras för en utökning av antalet vårdplatser från nuvarande cirka 136 möjliga till 192 när de nybyggda och renoverade delarna står klara.

Även i Lycksele finns i planen att bygga om vårdplatserna så att de bättre passar verksamheten och med bland annat enkelrum som inte var standard då lasarettet byggdes.

Brist på personal innebär färre öppna vårdplatser

Det grundläggande problemet är idag inte byggnaderna utan tillgång till personal för att hålla vårdplatserna öppna. Ett stort antal verksamheter har mindre antal vårdplatser öppna än vad de egentligen skulle vilja, på grund av personalbrist.

Bristen på personal orsakar problem och riskerar
patientsäkerheten i flera led, från att akuten får svårt att lägga in patienter, till att inneliggande patienter måste vårdas på andra enheter, så kallade satellitpatienter, till att patienter skickas hem i förtid.

Region Västerbotten ligger rätt bra till

När en tittar på hur vården fungerar är det viktigt att se nyanserna. Alla regioner har vårdplatsbrist, men Region Västerbotten ligger relativt bra till jämfört med andra regioner, med förbehållet att regionen har ett universitetssjukhus som tar patienter från hela norra regionen.

Region Västerbotten hade år 2020 2,5 vårdplatser per 1000 invånare, högsta antalet vårdplatser i landet, att jämföra med
riksgenomsnittet på 2,0 eller Stockholms snitt på 2,2 vårdplatser per 1000 invånare. Region Västerbotten har under de senaste månaderna fram till sommaren haft lägre antal överbeläggningar per 100 vårdplatser och lägre antal utlokaliserade patienter än riksgenomsnittet. Ungefär i nivå med Region Stockholm och i regel mindre eller mycket mindre överbeläggning än Region Skåne och Västra
Götaland, bägge har under 2,0 vårdplatser per 1000 invånare, eller våra grannregioner som 2020 hade från 1,8 till 2,3 till vårdplatser per 1000 invånare.

Bristen på vårdplatser påverkar inte bara patienten utan lägger också ett stort ansvar på anhöriga att kunna stötta och ta hand om den sjuke.

Tillgänglighet, köer och fördelning efter behov

Tillgängligheten till hälso- och sjukvård behöver öka utan att det övergripande målet om att vårdens resurser ska fördelas efter behov ifrågasätts. Vårdbolagen och regionens egen vård konkurrerar om samma personal och samma resurser.

Att köpa vård för att korta köerna måste alltid vägas mot den egna sjukvårdens långsiktiga behov och helhetsansvar, som att möjligheterna att bedriva utbildning och utveckling minskar när vården splittras på flera utförare utan ansvar för helheten.

Vi kräver stopp för vinster i välfärden!

Resursbristen inom vården har, tillsammans med politiska beslut från tidigare borgerliga regeringar, drivit fram vård som fastnat i en nedåtgående spiral av resurs- och kompetensbrist. Det har mötts med hyrpersonal och upphandlingar av vård från privata vårdbolag, som i sin tur urholkar den offentliga vårdens egna resurser och skapar ny resurs- och kompetensbrist.

En avgörande framtidsfråga för vården är hur hälso-och sjukvården ska kunna ta sig ur den nedåtgående spiral som vinstjakt och kortsiktighet skapar inom den offentliga hälso-  och sjukvården. Vänsterpartiet kräver stopp för vinster i vården.

Rösta på Vänsterpartiet i regionvalet!

VÄNSTERPARTIET I VÄSTERBOTTEN VILL

• att regionen även fortsättningsvis har tre sjukhus med akutkirurgi och förlossningsvård
• att regionen även fortsättningsvis har en sjukstuga med akutplatser i varje glesbygdskommun i inlandet
• fortsätta utveckla den specialiserade vården vid Norrlands universitetssjukhus som regionsjukhus, universitetssjukhus
• öka samarbete mellan primärvård och specialiserad sjukhusvård.

Läs mer om regionvalet

Sverige erbjuder en sjukvård i absolut världsklass, men ojämlikheten i hälsa och livslängd har ökat de senaste 30 åren. Det gäller även i Västerbotten där hälsan är sämre på landsbygden och i fattigare och socialt svagare stadsdelar.

30 års marknadsexperiment har gjort sjukvården sjuk

Under samma tid har marknaden trängt djupt in i sjukvården. Marknadens intåg i den svenska vården har inneburit att resurserna riktas fel. Marknadsvården ger i huvudsak friska,
välbeställda personer möjlighet att överkonsumera vård. Något som leder till ökad ojämlikhet. 30 års marknadsexperiment har gjort sjukvården sjuk.

Regeringen Bildt öppnade upp för bemanningsföretag

Under den borgerliga regeringen Bildt 1993, avreglerades förmedlingen av arbetskraft och tjänster. Det öppnade upp för bemanningsföretag. År 1998 fanns det 10 inhyrda läkare i Sverige. Två år senare totalt 275. Sedan har det bara fortsatt.

År 2016 fanns det mer än 10 000 egenföretagare inom vård och omsorg. Andelen hyrpersonal har ökat stadigt över tid, 2021 var riksgenomsnittet 3,9 procent av den totala personalkostnaden, men skillnaderna är stora mellan olika regioner och olika sektorer. I Västerbotten stod hyrpersonal för 4 procent av den totala personalkostnaden, att jämföra med Västernorrlands 11,2 procent.

Ändrad lagstiftning

Lagstiftningen har på vägen ändrats och öppnat upp för att lägga ut vårduppdrag på upphandlade tjänster i större omfattning. Det används i större eller mindre omfattning av regioner i efterföljden av pandemin för att beta av vårdköerna. Den personal som behövs till företagen måste rekryteras från någonstans, det vill säga regionerna.

Vem som helst kan starta en privat vårdcentral

Marknadsvården innebär att nästan vem som helst kan starta en privat vårdcentral. Förutsatt att de lever upp till de krav som ställts av regionen enligt LOV, Lagen om valfrihetssystem, införd av regeringen Reinfeldt 2008.

Marknaden fokuserar på lönsamhet

Sedan 2010 är det obligatoriskt att använda valfrihetssystem för primärvården i regionerna. Det råder fri etableringsrätt. För en privat, vinstdrivande aktör har det i praktiken främst inneburit att ta hänsyn till var det är mest lönsamt, vilket det är i större städer och i stadsdelar där befolkningen är mer välbeställd och har färre krämpor. Inte på landsbygden eller i socialt svagare områden eller i områden med många äldre. Dessa patienter har en sämre hälsa, tar mer resurser och ger lägre vinst.

Vårdval urholkar kompetensförsörjningen

I regioner med borgerligt styre har vårdval använts i större utsträckning, och de har gjorts smalare för att enklare öppna upp för etablering. Region Stockholm har i särklass flest vårdval. Vårdval har använts i en sådan utsträckning i Stockholm att det uppstått frågetecken om den långsiktiga kompetensförsörjningen. Privata utförare har inte haft
ansvar för att utbilda och handleda blivande specialister.

När Region Skåne övervägde att införa vårdval inom barn- och ungdomspsykologin gick professionen, både inom regionen och vid lärosätena i Skåne, ut och kritiserade förslaget skarpt utifrån effekter av vårdval i andra regioner och specialistområden. Förslaget drogs tillbaka.

Vårdvalssystemet gör vården ojämlik

Riksrevisionen har flera gånger riktat kritik mot vårdvalssystemen. Grunden i kritiken är att de inte styr vården utifrån behov, utan utifrån vad som efterfrågas. 2017 konstaterade Riksrevisionen att vårdvalssystemet gjort vården mer ojämlik, att den lett till fler vårdcentraler men att de etablerats i socioekonomiskt välbeställda områden med lägre behov och att tillgång till primärvård minskat i socioekonomiskt svaga områden.

Vården har i högre utsträckning gått till enklare vårdbehov, lätta och lindriga symptom, på bekostnad av svårare och mer krävande vårdbehov.

Privata vårdappar

Ett annat exempel på marknadsvården är nätläkarna, det vill säga alla som erbjuder vård via privata vårdappar. De har specialiserat sig på att erbjuda enklast möjliga vård över telefon eller skärm, det vill säga de mest lönsamma besöken. Och det de inte kan lösa själva skickar de vidare till en annan vårdcentral.

Dessutom kräver de privata vårdapparna både en smart telefon och Bank-ID, vilket innebär att till exempel vissa äldre exkluderas. Paradoxalt nog innebär det här att de lönsammaste patienterna för nätläkarbolagen och de privata vårdgivarna är de friskaste. I stället blir det den offentliga vårdens ansvar att vårda de med störst behov av vård. Det tycker vi är fel.

Kraftigt ökad kostnad för Region Västerbotten

I Region Västerbotten har kostnaderna för digitala vårdtjänster ökat med 95 procent från 2019 och låg 2020 på 14 miljoner kronor. Inget tyder på att deras tjänster avlastar hälsocentralerna. Snarare riskerar den fysiska vården på hälsocentralerna att försämras när vårdpengen går till nätläkarbolagen och deras investerare och inte till vårdpersonalens löner på hälsocentraler och sjukhus.

Stärk patientens ställning

Vi vill stärka patienternas ställning. Delaktigheten i den egna vården måste öka och vinstdrivande vårdbolag ska inte kunna välja fritt var de vill etablera sig utifrån lönsamhet.

Om du som vi tror på vård efter behov, behöver vi din hjälp med att skapa en fungerande vård och försvara den gemensamma välfärden. Nu bygger vi sjukvården stark igen.

Rösta på Vänsterpartiet i regionvalet!

VÄNSTERPARTIET I VÄSTERBOTTEN VILL

• verka för att lagen om vårdval (LOV) och den fria
  etableringsrätten i vård och tandvård avskaffas
• att de vårdval som Region Västerbotten har ska
  bygga på breda uppdrag och främja förebyggande
  hälsovård. Ersättning ska utgå utifrån befolkning,
  inte utifrån antal registrerade besök
• att hyrpersonal inte ska nyttjas inom sjukvården
• sätta stopp för vinster i välfärden
• att alla i Västerbottens län, avsett storlek på plånboken,
  ska få förutsättningar att leva och utvecklas
• att du som blir sjuk och behöver vård ska vara trygg i
  att du får det när du behöver och att ingen kan
  köpa sig före dig i kön
• att våra gemensamma resurser ska användas där de
  behövs bäst.

Läs mer om regionvalet