Skip to main content

V föreslår massivt statligt investeringsprogram i skuggbudgeten

Idag presenterar Vänsterpartiet vår skuggbudget. Ett massivt statligt investeringsprogram föreslås!

-Utöver regeringens och samarbetspartiernas ökade statsbidrag 22,5 miljarder till kommuner och regioner tillför Vänsterpartiet ytterligare 25 miljarder. Kommuner och regioner kommer enligt beräkningar tappa 15 miljarder i skattekraft i den kris vi befinner oss i. Regeringens satsning kommer inte att täcka bortfallet samt redan planerade besparingarna i kommuner och regioner. I denna kris är det tydligt hur sårbara och svaga vi är med en avskalad och besparad äldreomsorg och sjukvård. Det är dags att bygga upp en värdig äldreomsorg som får glänsa så som den bör! Sjukvården behöver rustas upp och bedrivas nära människor och till människor med behov. Välfärden ska tryggas och byggas stark!

– Inlandsbanan och tvärbanorna ska rustas upp! Tvärbanorna måste dessutom elektrifieras! I den kris vi befinner oss i med en skenande arbetslöshet är det ett gyllene tillfälle att bygga infrastruktur och pressa ned arbetslösheten.

– Ökat bostadsbyggande med statliga topplån och ökat investeringsstöd vid bygge av hyresrätter!

I Västerbotten behöver det byggas många hyresrätter kommande åren, inte bara i Umeå och Skellefteå utan i stora delar av länet.

– Samhällslokaler. Inte bara bostäder behöver byggas utan även förskolor, äldreboenden, idrottslokaler och skolor. Vänsterpartiet föreslår ett investeringsstöd där staten är med och finansierar dessa byggnationer. Detta möjliggör för alla kommuner inte bara de rika och stora, utan även de små och fattiga, att klara av de investeringar som samhället behöver.

-Stöd till småföretagen, ALMI tillförs 25 miljarder kronor för att ge lån till småföretag i krisen. För att kunna ta del av dessa lån ska företagen beskattas i Sverige, inte vara konkursmässiga sedan tidigare och inte ha några kopplingar till skatteparadis. De ska inte heller under tiden som lånen mottas göra några större aktieutdelningar, bonusutdelningar eller kraftiga löneförhöjningar för ledande befattningshavare.

Västerbotten har många småföretag som behöver stöd och hjälp i denna kris för att när krisen vänder kunna växla upp och då stå redo. Allt från den gränsnära detaljhandeln till den lilla industrin i kustlandet ska få stöd att klara sig igenom denna kris. Så bygger vi ett starkt Sverige och ett starkt Västerbotten.

-Energi och klimatomställning. Det är ett gyllene tillfälle i denna kris att investera i klimatomställningen och grön energi. På så vis skapar vi jobb och en bättre miljö.

I denna kris har det blivit väldigt tydlig att skattesänkarpolitiken gjort oss sårbara och svaga. Vi hoppas att fler inser detta framgent. Vi behöver en beskattning efter bärkraft för att bygga ett jämlikt och starkt samhälle. Den ekonomiska eliten som vunnit på alla år med skattesänkningar ska bidra mer.

Vi behöver ett annat ekonomiskt ramverk, en statsbudget i balans över konjunkturcykeln är mer effektiv än dagens överskottsmål. Dagens överskottsmål hindrar oss nu i denna kris att göra de investeringar som är nödvändiga för att klara av krisen och som är viktiga för det framtida Sverige.

/Daniel Johansson, Distriktsordförande, Vänsterpartiet Västerbotten

Debatt: Förnuftigt med vinsttak i välfärden

DEBATT

(Denna debattartikel har publicerats i bl.a. Norran och Umeå Tidning)

 

Att låta vinstdrivande företag sköta sjukvård, skola och omsorg är en dålig idé därför att skattemedel som skulle kunna bekosta personal, utveckling, utrustning, mediciner, läroböcker m.m. i välfärden istället går till privata fickor. Men också därför att vinstjakt som incitament till att bedriva välfärd leder fel. Ett aktiebolag har som uppgift att maximera vinsten. Det är själva syftet med ett aktiebolag. Med aktiebolag i välfärden kommer pedagogik, omsorg, elevers och patienters behov, i andra hand. Det menar vi i Vänsterpartiet är en dålig grund att bygga välfärd på. Vi menar det är naivt att tro att företag ska agera moraliskt, etiskt och tex miljövänligt utifrån ett samvete. Ett företags styrelse och en VD har som uppgift att agera för företagets bästa, dvs för företagets ekonomi och fortlevnad, inte för samhällets bästa.

Ett effektivt sätt att maximera vinsten på är att minimera antalet anställda. Det är självklart att det går ut över kvaliteten inom ex. skolan eller sjukvården. Nej, vinstjakt hör inte hemma inom välfärden. Visst är det väl så att en skola vars överskott måste återinvesteras i skolans verksamhet blir en bättre skola. Genom att begränsa vinstuttaget får vi bort riskkapitalet och rovjakten på profit ur välfärden, och kvar blir de verksamheter som är där i första hand för att bedriva bra verksamhet.

Den massiva propagandavåg mot vinsttak som nu sköljer över oss från vårdbolag och intresseorganisationer som Svenskt Näringsliv, visar på hur mycket pengar som står på spel för aktieägarna. Den visar också att argumenten tryter när man ska försvara vinstjakten inom välfärden. I förra veckan skrev tex ett fyrtiotal företagare från länet en debattartikel (VK 16/10) där de jämställer välfärdsföretag med i princip alla andra företag, med argumentet att även vägbygge och matproduktion är välfärd, och frågar sig vilken bransch som ska få vinsttak härnäst. Vi tror att mycket få andra personer har problem med att se skillnaden på välfärdsföretag och andra företag. Skillnaden är ju framför allt att välfärdsföretagen opererar på en fullständigt konstgjord/subventionerad marknad. Det är ju inte eleverna, de äldre eller patienterna som betalar för deras tjänster, utan staten, landstingen och kommunerna, d.v.s. skattebetalarna.

Skräckscenarier målas upp, i den nyss nämnda debattartikeln får man nästan intrycket att Vänsterpartiets krav om vinsttak kommer leda till att det blir slut på allt företagande överhuvudtaget. Skribenterna påstår dessutom att det inte finns något stöd för kravet, trots att 73 procent av svenska folket stödjer det. Propagandavågen förbluffar, särskilt med tanke på hur nyligt välfärden öppnades upp för privata aktiebolag, och med tanke på att inget annat land i världen har en så liberaliserad välfärdsmarknad som Sverige.

I denna maktkamp mellan kapitalet och förnuftet är det väldigt skönt att förnuftet har folkviljan på sin sida.

Elisabet Forssell, Umeå

Daniel Johansson, Storuman/Tärnaby

Sandra Karlsson, Norsjö

Lilian Nilsson, Skellefteå

Monica Nilsson, Vilhelmina

Andreas Nuottaniemi, Umeå/Malå

Bore Sköld, Umeå

Niklas Westermark, Nordmaling

Ledamöter i Vänsterpartiet Västerbottens distriktsstyrelse

Offentlig eller privat?

Vad tycker du? Öppet möte i Robertsfors om skola, vård och omsorg och effekterna av privatisering. Maria Grip, gruppledare för Vänsterpartiet landstinget medverkar i panelsamtal. Välkomna till Centrumhuset (gamla folkets hus) i Robertsfors, Torsdag den 7 juni 18.30-20.00.

Vad vill vänstern?

Välkommen till en öppen utfrågning av partiledarkandidaterna Hans Linde, Rossana Dinamarca, Jonas Sjöstedt och Ulla Andersson.
Utfrågningen leds av VF.s och VK.s ledarskribenter Lena Sandlin och Ola Nordebo.

Måndag kväll 21 november, kl. 19:00 – 21:00 Folkets Hus Umeå. (Avgränsad del av IDUN-teatern) Proggduon Kreti och Pleti spelar från KL. 18:30.

Utfrågningen webbsänds av ABF-live. Frågor till kandidaterna skickas till vasterbotten@vansterpartiet .se.

 Fritt inträde – öppet för alla -Välkommen!

Höjning av högkostnadsskydd

Regeringen genom Socialförsäkringsministern Göran Hägglund (KD) har lagt förslag om höjning av högkostnadsskyddet med 200kr på vårdavgift och med 400 kr på läkemedel och ev. en expeditionsavgift på recept med minst 50 kr vid varje uttag ,Höjningarna ser i sej inte så höga ut , med för pensionärer och långtidssjuka innebär en höjningen ytterligare pålagor på en redan ansträngd ekonomi .

Intäkterna av en höjning skulle ge enligt beräkning sa 900 miljoner, en jämförelse med en sänkning av restaurangmomsen som skulle kosta statskassan 5,4 miljarder .

Höjningen av högkostnadsskyddet år ytterligare ett hårt slag mot  sjuka , en grupp som redan lever på marginalen , liksom pensionärer med en låg pension .

Vi hoppas att riksdagen säger NEJ.

Gun -Britt Nordgren  (V) Skellefteå

Gunnar Broström   ( V)  Norsjö

Rolf Carlsson  ( V) Skelleftehamn

Gör om pensionssystemet

Rolf Carlsson och Gun-Britt Norgren Vänsterpartiet Skellefteå föreslår i den här debattartikeln att pensionssystemet görs om.

Pensionerna sänks nästa år med tre procent . De flesta pensionärer får en sänkning på 3-4oo kronor i månaden av sin inkomst. Pensionärspengarna har spekulerats bort som följd av det nya pensionssystemet.

Ansvariga är  allianspartierna ( M. FP.C.KD ) och Socialdemokraterna.

Fortsätt läsa

Weekendresa eller välfärdsstat?

Ska Sverige bli ett i raden av länder där många hamnar utanför välfärden? Ett land dävanstern2010april25-115r massarbetslösheten biter sig fast oavsett konjunktur. Ett land där den generella välfärden i praktiken har ersätts av grundtrygghet och välgörenhet för dem med låga inkomster och privata försäkringar för dem som tjänar bättre. Ett land där den offentliga skolan och vården har blivit så dålig att de med medel ser sig om efter privata alternativ för sig och sina familjer. Ett land där klasskillnaderna har dragit iväg och där arbetarbarn nästan aldrig möter överklassbarn. Svaret ges den 19 september när Sverige går till riksdagsval.

Det finns två sidor av Sveriges samhällsutveckling efter snart fyra år med borgerlig regering och politik. Klassklyftorna har ökat, fler är fattiga, köerna till socialkontoren fylls på. Statistiken på området talar sitt entydiga språk. Bland de nya fattiga märks de som står utanför arbetsmarknaden, många av dem unga eller flyktingarna och pensionärerna med låga pensioner. Det är grupper som knappt hörs i den politiska debatt som har den välmående medelklassen i Stockholm som norm och utgångspunkt. Glesbygdsborna, flyktingarna, de unga arbetslösa eller de långtidssjuka är i bästa fall föremål för debatt, men deras egna röster hörs sällan.

Fortsätt läsa

Kolonial attityd mot Norrland

Alliansens beröringsskräck med Norrbotniabanan förödande för projektet

Startskottet för byggandet av Botniabanan skedde 1999.  Ulf Adelsohn, ordförande i SJ och tidigare partiledare för (M) krävde 2005, alltså när halva bygget var färdigställt, på fullt allvar att det skulle avbrytas och stoppas i malpåse. Slöseri med resurser och pengarna behövs för satsningar i Stockholm och  andra storstadsregioner i södra Sverige var det tydliga budskapet. Hans uppseendeväckande förslag kan ses som en tydlig illustration på den samlade borgerlighetens negativa inställning till de norra delarna av vårt avlånga land. Med Alliansens tydliga nej till Norrbotniabanan, idag med Centerpartiets Åsa Torstensson vid rodret, bekräftas den borgerliga regeringens närmast koloniala attityd gentemot norra Sverige.

Fortsätt läsa

Hushållsnära tjänster gynnar rika i rika städer

Debatten om avdrag för tjänster i hushållet går het. Jag har inget emot hushållsnära tjänster i sig, de får gärna finnas, man får gärna anlita någon som utför dem om man vill det. Men man får betala själv, skattebetalarna ska inte stå för en del av notan genom avdrag på skatten.

Skatteavdraget går främst till de rikaste. Statistiken från SCB talar ett entydigt språk: Halva befolkningen (20 år och äldre) hade 2008 en årsinkomst under 200 000 kronor. Av dem var det endast 6 promille som hade denna skattereduktion. Bland de fem procent av befolkningen som hade över en halv miljon i årsinkomst var det däremot betydligt vanligare. Drygt sju procent av dem hade skattereduktion för hushållsnära tjänster. De rikaste tar inte bara ut reduktionen betydligt oftare, de tar dessutom ut större summor. Det är en direkt omvänd fördelningspolitik.

Fortsätt läsa