Nu bygger vi sjukvården stark igen
Sverige erbjuder en sjukvård i absolut världsklass, men ojämlikheten i hälsa och livslängd har ökat de senaste 30 åren. Det gäller även i Västerbotten där hälsan är sämre på landsbygden och i fattigare och socialt svagare stadsdelar.
30 års marknadsexperiment har gjort sjukvården sjuk
Under samma tid har marknaden trängt djupt in i sjukvården. Marknadens intåg i den svenska vården har inneburit att resurserna riktas fel. Marknadsvården ger i huvudsak friska,
välbeställda personer möjlighet att överkonsumera vård. Något som leder till ökad ojämlikhet. 30 års marknadsexperiment har gjort sjukvården sjuk.
Regeringen Bildt öppnade upp för bemanningsföretag
Under den borgerliga regeringen Bildt 1993, avreglerades förmedlingen av arbetskraft och tjänster. Det öppnade upp för bemanningsföretag. År 1998 fanns det 10 inhyrda läkare i Sverige. Två år senare totalt 275. Sedan har det bara fortsatt.
År 2016 fanns det mer än 10 000 egenföretagare inom vård och omsorg. Andelen hyrpersonal har ökat stadigt över tid, 2021 var riksgenomsnittet 3,9 procent av den totala personalkostnaden, men skillnaderna är stora mellan olika regioner och olika sektorer. I Västerbotten stod hyrpersonal för 4 procent av den totala personalkostnaden, att jämföra med Västernorrlands 11,2 procent.
Ändrad lagstiftning
Lagstiftningen har på vägen ändrats och öppnat upp för att lägga ut vårduppdrag på upphandlade tjänster i större omfattning. Det används i större eller mindre omfattning av regioner i efterföljden av pandemin för att beta av vårdköerna. Den personal som behövs till företagen måste rekryteras från någonstans, det vill säga regionerna.
Vem som helst kan starta en privat vårdcentral
Marknadsvården innebär att nästan vem som helst kan starta en privat vårdcentral. Förutsatt att de lever upp till de krav som ställts av regionen enligt LOV, Lagen om valfrihetssystem, införd av regeringen Reinfeldt 2008.
Marknaden fokuserar på lönsamhet
Sedan 2010 är det obligatoriskt att använda valfrihetssystem för primärvården i regionerna. Det råder fri etableringsrätt. För en privat, vinstdrivande aktör har det i praktiken främst inneburit att ta hänsyn till var det är mest lönsamt, vilket det är i större städer och i stadsdelar där befolkningen är mer välbeställd och har färre krämpor. Inte på landsbygden eller i socialt svagare områden eller i områden med många äldre. Dessa patienter har en sämre hälsa, tar mer resurser och ger lägre vinst.
Vårdval urholkar kompetensförsörjningen
I regioner med borgerligt styre har vårdval använts i större utsträckning, och de har gjorts smalare för att enklare öppna upp för etablering. Region Stockholm har i särklass flest vårdval. Vårdval har använts i en sådan utsträckning i Stockholm att det uppstått frågetecken om den långsiktiga kompetensförsörjningen. Privata utförare har inte haft
ansvar för att utbilda och handleda blivande specialister.
När Region Skåne övervägde att införa vårdval inom barn- och ungdomspsykologin gick professionen, både inom regionen och vid lärosätena i Skåne, ut och kritiserade förslaget skarpt utifrån effekter av vårdval i andra regioner och specialistområden. Förslaget drogs tillbaka.
Vårdvalssystemet gör vården ojämlik
Riksrevisionen har flera gånger riktat kritik mot vårdvalssystemen. Grunden i kritiken är att de inte styr vården utifrån behov, utan utifrån vad som efterfrågas. 2017 konstaterade Riksrevisionen att vårdvalssystemet gjort vården mer ojämlik, att den lett till fler vårdcentraler men att de etablerats i socioekonomiskt välbeställda områden med lägre behov och att tillgång till primärvård minskat i socioekonomiskt svaga områden.
Vården har i högre utsträckning gått till enklare vårdbehov, lätta och lindriga symptom, på bekostnad av svårare och mer krävande vårdbehov.
Privata vårdappar
Ett annat exempel på marknadsvården är nätläkarna, det vill säga alla som erbjuder vård via privata vårdappar. De har specialiserat sig på att erbjuda enklast möjliga vård över telefon eller skärm, det vill säga de mest lönsamma besöken. Och det de inte kan lösa själva skickar de vidare till en annan vårdcentral.
Dessutom kräver de privata vårdapparna både en smart telefon och Bank-ID, vilket innebär att till exempel vissa äldre exkluderas. Paradoxalt nog innebär det här att de lönsammaste patienterna för nätläkarbolagen och de privata vårdgivarna är de friskaste. I stället blir det den offentliga vårdens ansvar att vårda de med störst behov av vård. Det tycker vi är fel.
Kraftigt ökad kostnad för Region Västerbotten
I Region Västerbotten har kostnaderna för digitala vårdtjänster ökat med 95 procent från 2019 och låg 2020 på 14 miljoner kronor. Inget tyder på att deras tjänster avlastar hälsocentralerna. Snarare riskerar den fysiska vården på hälsocentralerna att försämras när vårdpengen går till nätläkarbolagen och deras investerare och inte till vårdpersonalens löner på hälsocentraler och sjukhus.
Stärk patientens ställning
Vi vill stärka patienternas ställning. Delaktigheten i den egna vården måste öka och vinstdrivande vårdbolag ska inte kunna välja fritt var de vill etablera sig utifrån lönsamhet.
Om du som vi tror på vård efter behov, behöver vi din hjälp med att skapa en fungerande vård och försvara den gemensamma välfärden. Nu bygger vi sjukvården stark igen.
Rösta på Vänsterpartiet i regionvalet!
VÄNSTERPARTIET I VÄSTERBOTTEN VILL
- verka för att lagen om vårdval (LOV) och den fria
etableringsrätten i vård och tandvård avskaffas - att de vårdval som Region Västerbotten har ska
bygga på breda uppdrag och främja förebyggande
hälsovård. Ersättning ska utgå utifrån befolkning,
inte utifrån antal registrerade besök - att hyrpersonal inte ska nyttjas inom sjukvården
- sätta stopp för vinster i välfärden
- att alla i Västerbottens län, avsett storlek på plånboken,
ska få förutsättningar att leva och utvecklas - att du som blir sjuk och behöver vård ska vara trygg i
att du får det när du behöver och att ingen kan
köpa sig före dig i kön - att våra gemensamma resurser ska användas där de
behövs bäst.