Trycket på vården har aldrig varit så stort som nu. Privat sjukvård är inte lösningen! Dagens sjukvård motverkar en bättre och mer jämlik folkhälsa. För att få en jämlik och jämställd vård måste möjligheten att ta ut vinster i välfärden försvinna och den offentliga vården stärkas.

God folkhälsa bidrar till hållbar utveckling

Alla ska må bra och ha möjlighet till god hälsa och välbefinnande. God hälsa är inte enbart frånvaro av sjukdom utan hälsan har en avgörande betydelse för människors möjlighet att klara skolan, arbeta, försörja sig och leva ett självständigt liv. God folkhälsa bidrar också till samhällets tillväxt och hållbar utveckling.

Ojämlik folkhälsa – även i Västerbotten

Folkhälsan i Sverige är i det stora hela god, men den ojämna hälsan finns kvar och på vissa håll går utvecklingen åt fel håll. Även om medellivslängden i Sverige har ökat de senaste åren med 1,6 år så innebär det inte att det gäller för alla grupper i samhället.

Personer med låg inkomst eller så kallad låg socioekonomisk status och kortare utbildningar, dör tidigare i hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och suicid jämfört med personer med längre utbildningar och hög socioekonomisk status. Långtidsarbetslöshet är också en bidragande orsak till sämre hälsa.

Även i Västerbotten finns stora skillnader: personer bosatta inlandet uppger att de har sämre hälsa än personer bosatta vid kusten. Resultaten bekräftas från VHU (Västerbottens hälsoundersökning).

Sjukvården urholkas av privata lösningar

Att solidariskt se hälso- och sjukvården som vårt gemensamma ansvar som ska garantera hjälp och stöd till den som behöver det blir allt svårare då sjukvården urholkas med privata lösningar och fina sjukvårdsförsäkringar. Vi vill att den vård som ges av privata företag också ska bekostas av det privata, det vill säga inte vara skattefinansierad.

Hälsocentraler på landsbygden

Vi vänder oss emot ett system där privata företag fritt kan etablera sig där det är enklast att göra vinst i, stället för att resurserna används där de behövs bäst. Ett av problemen med det systemet är att det inom primärvården är svårare att få nya hälsocentraler att etableras i socioekonomiskt svaga områden och på landsbygden då det inte är lönsamt för privata företag. Vi kräver därför att lagen om vårdval (LOV) i primärvården rivs upp tillsammans med den fria etableringsrätten så att vården i stället kan fördelas efter behov.

Sjukstugorna är avgörande för jämlik vård i hela länet
På landsbygden har sjukstugorna ett uppdrag med ambulans och akutvård med vårdplatser som är bemannade dygnet runt samt laboratorier och röntgen. Sjukstugorna är med sina särskilda uppdrag avgörande för att kunna erbjuda jämlik vård i hela länet.

Satsa på förebyggande hälsovård

Vi måste satsa på förebyggande hälsovård till exempel familjecentraler, ungdomsmottagning,
BVC, elevhälsan och skolkuratorer. Dessa måste få utökade möjlighet och mer resurser.

Låga avgifter till sjukvården

Att söka sig till vården får inte avgöras av plånboken. Personer med låg inkomst söker sig mindre ofta till vården än personer med högre inkomst. Vi vill att vården ska vara jämlik och att behoven ska styra, inte plånboken. Därför vill vi också att avgifterna ska vara låga.

Lägg din röst på Vänsterpartiet i regionvalet!

Vänsterpartiet Västerbotten vill:

• att solidarisk finansierad vård ska vara tillgänglig för alla
• att vi måste bli bättre på att uppmärksamma särskilda behov hos utsatta grupper
• satsa mer på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder
• att oavsett var du bor och vilka särskilda behov du har, ska du få tillgång till vård och omsorg
• att regionen även fortsättningsvis har tre sjukhus med akutkirurgi och förlossningsvård
• att regionen även fortsättningsvis har en sjukstuga med akutplatser i varje glesbygdskommun i inlandet
• ha extra finansiering till hälsocentraler som vill pröva öppettider utanför kontorstid
• verka för att lagen om vårdval (LOV) och den fria etableringsrätten i vård och tandvård avskaffas
• att primärvården får ökade resurser.

Läs mer om regionvalet

Vården ska hjälpa dig att hålla dig frisk, inte bara behandla dig när du är sjuk.

För att samhällets resurser ska räcka till behövs en politik som underlättar för alla att må bra och hålla sig friska. I varje beslut måste det förebyggande perspektivet finnas med.

Lägre, men ojämlik, dödlighet

Enligt den nationella folkhälsoenkäten var 17 procent av kvinnorna i Västerbotten drabbade av fetma mellan 2017 och 2020 och 14 procent av männen. Värden från Västerbottens hälsoundersökningar som erbjuds 40-, 50- och 60-åringar visar att genomsnittet för BMI, för både kvinnor och män, alla tre åldersgrupper, har stigit mellan 1991 och 2018. Dödligheten har gått ner, men inte lika, och det handlar till stor del om bättre behandling av svåra hälsotillstånd än av förebyggande arbete för en god hälsa.

Klassamhället lever

Yrke, utbildning, ekonomi och kön påverkar livslängd och hälsa. Den bästa utvecklingen är en vård som vi sällan behöver besöka och att vi kan leva ett långt liv med lite sjuklighet. Ett vårdsystem som främjar hälsa och förebyggande arbete fungerar inte särskilt bra ihop med ett system som betalar ut ersättning efter utförd vård. Folkhälsan är sämre på landsbygden och i fattigare och socialt svagare stadsdelar. Tillgången till hälso- och sjukvård är sämre, beroendet av stafettläkare för att gå runt större. Klassamhället lever, även i vårt län.

Aktiv politik krävs för jämlikhet, folkhälsa och hållbarhet

För städer som Umeå och Skellefteå med en växande befolkning blir det en extra utmaning och än mer viktigt att ha med folkhälsan i verksamheterna och i samhällsplaneringen. Strukturerna som byggs nu kommer de som bor här få leva med för lång tid framöver. Städerna har planerats för bilen, inte hälsan. Ohälsa är inte ett aktivt val, oftast är det konsekvensen av att samhälle och arbetsliv bundit upp oss i en struktur som inte håller. I planeringen av en växande region kan vi inte lämna över till marknaden att fatta besluten, utan det krävs en aktiv politik som sätter mål för värden som jämlikhet, folkhälsa och hållbarhet överst.

Resurser ska användas där behoven är störst

Utsatthet, dåliga arbetsförhållanden, arbetslöshet och dålig ekonomi ökar risken att drabbas av ohälsa. Det är inte rimligt att grupper med en redan svår ekonomisk situation ska betala stora avgifter för sin vård. Det fördelar resurserna i vårt samhälle än mer orättvist. Vi vill att resurser används och prioriteras där behoven är som störst. Hälsofrämjande och förebyggande undersökningar och behandlingar ska ha låga avgifter eller vara avgiftsfria.

Världens bästa hälsa i Västerbotten

Region Västerbotten hade tidigare visionen ”Världens bästa hälsa 2020”. Region Västerbotten ligger långt fram i folkhälsoarbetet och har samlat på sig mycket kunskap och erfarenhet jämfört med andra regioner. Det är viktigt att den kunskapen och kunnandet kommer till användning och att resurser prioriteras utifrån där behoven är som störst. För att göra det behöver regionen förflytta sig från att vara diagnosticerande, vårdtung och sjukhustung till att vara förebyggande, jämlik och hållbar.

Vänsterpartiet i Västerbotten vill

• att en tydlig prioritering görs i budget varje år där insatser utifrån folkhälsobehoven prioriteras
• att Region Västerbotten arbetar utifrån en långsiktig målsättning om att främja en god och jämlik folkhälsa för att undvika vård senare i livet
• att folkhälsoenheten, beteendemedicin och dess verksamheter görs mer tillgängliga i hela regionen för kommunerna och alla medborgare
• att nära samarbete görs tillsammans med kommuner och civilsamhälle i folkhälsoinsatser
• att Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) förstärks och utvecklas genom arbete med riktade hälsoinsatser till de som deltar
• öka samarbete mellan primärvård och specialiserad sjukhusvård
• ha extra finansiering till hälsocentraler som vill pröva öppettider utanför kontorstid
• att mer resurser tillförs primärvården.

Läs mer om regionvalet

Som du vet är det skillnader i vårt samhälle. Människor behandlas olika och ges olika förutsättningar beroende på om man är rik eller fattig, kvinna eller man, infödd eller invandrad. Och skillnaderna och ojämlikheten har ökat under flera år. Det visar sig också när det kommer till sjukdom och hälsa, vi har till exempel stora skillnader mellan olika områden inom Skellefteå och Umeå.

Vård efter behov

Vänsterpartiet arbetar för att vården ska betalas solidariskt via skatter och fördelas efter behov. Ingen av oss vet vem som är frisk eller svårt sjuk framöver, därför är det bra för alla med en solidarisk sjukvård.

En välfärd där människan står i centrum är vårt mål – utan privata vinster och riskkapitalbolag. Därför är vi kritiska till privatiseringar och ett vårdsystem där patienter ska agera som kunder på en marknad.

Ett jämlikt Västerbotten för hälsan

Marknadsvården innebär att vem som helst kan starta en privat vårdcentral. För ett privat, vinstdrivande vårdföretag innebär det att ta hänsyn till var det är mest lönsamt, vilket det är i större städer och i stadsdelar där befolkningen är mer välbeställd och har färre krämpor. Inte på landsbygden eller i socialt svagare bostadsområden eller områden med många äldre. Dessa patienter är mer krävande, tar mer resurser och ger lägre vinst.

Det leder oftast till mer och bättre vård för de som är hyfsat friska och har bra möjligheter att ta för sig. Det handlar om att ett privat företag måste sätta sina egna intressen före människors vårdbehov, tjänar de inte nog med pengar blir det konkurs.

Ingen ska kunna köpa sig före dig i kön

Om du blir sjuk och behöver sjukvård, ska du vara säker på att ingen kan köpa sig före i kön. Vården ska fördelas efter de behov vi har, inte styras av avtal med försäkringsbolagen och deras privata försäkringar eller personliga kontakter. Den som har störst behov ska gå först – och det betyder också att vården ska göra tydliga prioriteringar i enlighet med det.

Rösta på Vänsterpartiet i regionvalet!

Några saker som Vänsterpartiet jobbar för:

• I Västerbottens län ska alla, avsett storlek på plånboken, få förutsättningar att leva och utvecklas.
• Du som blir sjuk och behöver vård ska vara trygg i att du får vård när du behöver det och att ingen kan köpa sig före dig i kön.
• Tidiga, förebyggande insatser och åtgärder mot samhällets orättvisor för att minska den ekonomiska utsattheten och riskerna för psykisk ohälsa.
• Alla ska få vård på lika villkor och det ska finns ett normkritiskt perspektiv inom hälso- och sjukvården.
• Sjukvården ska ha låga avgifter eller vara avgiftsfri.

Läs mer om regionvalet

Vården ska hjälpa dig att hålla dig frisk, inte bara behandla dig när du är sjuk! För att samhällets resurser ska räcka till behövs en politik som underlättar för alla att må bra och hålla sig friska. I varje beslut måste det förebyggande perspektivet finnas med.

Sämre folkhälsa på landsbygden

Vi vet mycket i dagens informationssamhälle och tack vare de hälsoundersökningar som gjorts under lång tid i Västerbotten, de vi kallar VHU, vet vi mycket väl hur det är med folkhälsan i hela Västerbotten. Vi vet till exempel att den generella folkhälsan är sämre på landsbygden än i övriga regionen. Vi vet också genom forskning att den bästa sjukvården är när vi prioriterar förebyggande insatser och att vi på så vis håller oss friska.

I de glesare delarna av Västerbotten, exempelvis södra Lappland, vet vi att man äter för lite frukt och grönt, vi vet att man rör sig för lite och att ohälsan därmed är större. Nu är det dags att vi gör något med all denna kunskap. Det är dags att vi prioriterar resurser till att förebygga de faktorer som skapar ohälsa, det är dags att vi prioriterar hälsa.

Prioritera förebyggande arbete

Det kommer naturligtvis behövas prioriteringar då vi inte har oändligt med ekonomiska resurser. För oss i Vänsterpartiet är det självklart hur vi ska göra. Vi vill göra prioriteringar genom att utmana den lagstiftning (LOV) som tar resurser från de som har större behov. Rent konkret innebär det att alla de privata vårdcentraler som etablerats i Umeå, där regionens friskaste befolkning bor, tar resurser från den del av regionen där vi har människor med större behov, landsbygden och de glesare delarna av vårt län.

Den med störst behov ska få vård först

Hälso- och sjukvårdslagen säger tydligt att den med störst behov ska få vård före den med mindre behov. Med denna prioritering skapar vi mer resurser till sjukstugor och vårdcentraler i våra mindre kommuner och på landsbygden som då kan förstärka och arbeta mer med förebyggande insatser för att nå en likvärdig folkhälsa i hela Västerbotten. Vi kan också med detta göra vården mer tillgänglig och jämlik i hela regionen.

Centrum för samers hälsa

I södra Lappland finns en större del samisk befolkning som vi också vet har generellt sämre hälsa än majoritetsbefolkningen. Detta behöver prioriteras. Vi i Vänsterpartiet vill att det kunskapsnätverk som finns ska etablera ett centrum för samers hälsa i Västerbotten under kommande mandatperiod.

Jämlik hälsa i hela Västerbotten

Hälsa och livsvillkor ska vara jämlika i Västerbotten. Vänsterpartiet bygger ett Västerbotten där det inte spelar någon roll vart du bor, vilken etnicitet, kön eller sexuell läggning du har eller hur mycket pengar du har. I vårt Västerbotten är det behovet som styr var vi ska prioritera våra gemensamma resurser.

Vänsterpartiet i Västerbotten vill

• att en tydlig prioritering görs i budget varje år där insatser utifrån folkhälsobehoven prioriteras
• att Region Västerbotten arbetar utifrån en långsiktig målsättning om att främja en god och jämlik folkhälsa för att undvika vård senare i livet
• att kunskapsnätverket för samisk hälsa stärks med målet att skapa ett centrum för samers hälsa
• att Folkhälsoenheten, Beteendemedicin och dess verksamheter görs mer tillgängliga i hela regionen
  för kommunerna och alla medborgare
• att nära samarbete görs tillsammans med kommuner och civilsamhälle i folkhälsoinsatser
• att Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) förstärks och utvecklas genom arbete med riktade hälsoinsatser till de som deltar.

Läs mer om regionvalet

”Den blomstertid nu kommer….”

Nu är det åter sommarlov för våra skolungdomar. Men det blir inte som sommaren 2018.

Sommaren 2018 utmärkte sig med en avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar från årskurs 6 till och med årskurs 2 i gymnasiet. (Och även avgiftsfria färdtjänstresor för färdtjänstberättigade ungdomar i samma ålder i Norrbotten efter ett V-initiativ i regionen.)

Pengar till en avgiftsfri kollektivtrafik var det Vänsterpartiet som förhandlade fram med den dåvarande regeringen.

KD- och M-budgeten som riksdagen röstade igenom 2019 med stöd av SD, innehöll inga pengar till avgiftsfri kollektivtrafik för barn och unga under sommarlovet!
Från och med 2019 har ungdomarna blivit svikna i de flesta kommuner och regioner. Några kommuner och regioner har dock med egna medel kunnat hålla fast vid avgiftsfria sommarlovsresor.

För de flesta kommuner och regioner räcker inte de egna medlen till för att införa avgiftsfria sommarlovskort, vilket är anledningen till att ett statligt stöd åter behövs.

• Ett stöd som sommaren 2018 gjorde våra norrlandslän lite jämlikare och mycket tillgängligare.
• Ett stöd i klimatpolitiken, men också en reform för barn och unga i familjer med låga inkomster, som nu är borta!
• En vinst för miljön att barn och unga kunde ta kollektivtrafik istället för åka med personbilar.
  Kravet på regering och riksdag är därför: Återinför stödet till avgiftsfria sommarlovsresor!

Glenn Berggård, gruppledare, Vänsterpartiet Region Norrbotten
Elin Hoffner, gruppledare, Vänsterpartiet Region Jämtland Härjedalen
Jonas Karlberg, gruppledare, Vänsterpartiet Region Västerbotten
Nina Orefjärd, gruppledare, Vänsterpartiet Region Västernorrland

– Vi vänder oss mot regeringens beslut att ge koncessionstillstånd för brytning av järnmalm i Gállok/Kallak. Det skriver representanter från de fyra norrlandsregionerna: Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen i en gemensam debattartikel.

Gállok ligger i Jokkmokks kommun, en kommun som redan genererar stor del av Sveriges elproduktion, men ändå har svårt att få till en ekonomi som tryggar medborgarna den samhällsservice som de har rätt till. En stor naturresursproducent men trots det med allt mindre samhällsservice.

Höghaltig järnmalm finns i redan exploaterade områden, där inte minst stadsflytten av Kiruna och Malmberget visar på intresset och också betydelsen av den svenska gruvindustrin.

Vi vill dock se en långsiktig utveckling i gruvregionerna, där hela samhället växer. Råvarutillgångar skapar inte nödvändigtvis tillväxt och lokal utveckling. Vi vill se att lokalsamhället kan dra nytta av intäkterna som naturresurser ger för att bygga upp ett långsiktigt hållbart lokalt näringsliv.

Det innebär att det inte är motiverat att öppna gruvor överallt. Om nya gruvor ska öppnas ska även riksintressen som miljö och rennäring vara prioriterade.

Förutsättningarna för samernas kultur och livsvillkor behöver tydliggöras. Även att återvinna stål och andra naturresurser måste sättas före att öppna upp nya gruvor. Vi vill också se lokala förädlingskedjor av råvarorna.

Låt näringar som redan idag ger arbetstillfällen såsom rennäringen och turistnäringen också få ta plats. Låt staten omlokalisera statliga jobb till Jokkmokk, som ger ungefär samma skatteunderlag som en gruvbrytning skulle gett.

Jonas Karlberg (V), gruppledare, Vänsterpartiet Region Västerbotten
Glenn Berggård (V), gruppledare, Vänsterpartiet Region Norrbotten
Elin Hoffner (V), gruppledare, Vänsterpartiet Region Jämtland-Härjedalen
Nina Orefjärd (V), gruppledare, Vänsterpartiet Region Västernorrland

Privata vårdappar kan tyckas gratis för dig som användare, men kostar regionerna miljontals kronor årligen.

Förra året ökade användandet av så kallade nätläkare, vårdappar som till exempel Kry och Doktor.se, kraftigt. Marknadsföringen är ofta aggressiv och utlovar snabb hjälp. De kan verka gratis för dig som användare, men kostar miljontals kronor för regionerna. Pengar som i slutändan tas från vårdpengen till din egen hälsocentral.

I Region Västerbotten har kostnaderna för digitala vårdtjänster ökat med 95 procent från 2019 och låg 2020 på 14 miljoner kronor. Inget tyder på att deras ”tjänster” avlastar hälsocentralerna. Snarare riskerar den fysiska vården på hälsocentralerna att försämras när vårdpengen går till nätläkarbolagen och inte till löner för egen personal.

Nätläkarbolagen har hittat sätt att utnyttja ett system konstruerat för att du ska kunna bli remitterad till ett sjukhus i en annan region, eller kunna söka vård oavsett var du råkar befinna dig i landet – så kallad utomlänsvård.

Apparna lockar med snabb hjälp vid åkommor som ofta kan lösas med receptfria läkemedel och vila. Självklart ska du kunna få bra rådgivning snabbt. Men för detta finns 1177 – en tjänst som både fungerar och utvecklas och där ett samtal kostar din region cirka 80 kr. Kraven på digital tillgänglighet ökar och regionen måste kunna matcha de privata vårdapparna med digitala lösningar, till exempel genom utökade funktioner i 1177.se.

I Västra Götalandsregionen vill man från nästa år sluta ersätta nätläkare genom att slopa utomlänsersättningen till digital vård. Och vi applåderar detta.

Det innebär att ett ”besök” hos privata nätläkare inte längre blir skattesubventionerat. Det blir allt tydligare att det är nödvändigt om vården i förlängningen ska kunna vara solidariskt finansierad via skatt och ges till de med störst behov först.

Om du som vi tror på vård efter behov, inte storleken på plånboken, behöver vi din hjälp med att skapa en fungerande vård och försvara den gemensamma välfärden.

LiseLotte Olsson (V), regionråd, Region Västerbotten

Glenn Berggård (V), oppositionsråd, Region Norrbotten

Nina Orefjärd (V), gruppledare, Region Västernorrland

Elin Hoffner (V), gruppledare, Region Jämtland-Härjedalen

Debattartikel skriven av Vänsterpartiets företrädare från fyra norrlandslän där rubriken har koppling till Dario Fos klassiska fars från 1974.

DEBATT

(Denna debattartikel har publicerats i bl.a. Norran och Umeå Tidning)

Att låta vinstdrivande företag sköta sjukvård, skola och omsorg är en dålig idé därför att skattemedel som skulle kunna bekosta personal, utveckling, utrustning, mediciner, läroböcker m.m. i välfärden istället går till privata fickor. Men också därför att vinstjakt som incitament till att bedriva välfärd leder fel. Ett aktiebolag har som uppgift att maximera vinsten. Det är själva syftet med ett aktiebolag. Med aktiebolag i välfärden kommer pedagogik, omsorg, elevers och patienters behov, i andra hand. Det menar vi i Vänsterpartiet är en dålig grund att bygga välfärd på. Vi menar det är naivt att tro att företag ska agera moraliskt, etiskt och tex miljövänligt utifrån ett samvete. Ett företags styrelse och en VD har som uppgift att agera för företagets bästa, dvs för företagets ekonomi och fortlevnad, inte för samhällets bästa.

Ett effektivt sätt att maximera vinsten på är att minimera antalet anställda. Det är självklart att det går ut över kvaliteten inom ex. skolan eller sjukvården. Nej, vinstjakt hör inte hemma inom välfärden. Visst är det väl så att en skola vars överskott måste återinvesteras i skolans verksamhet blir en bättre skola. Genom att begränsa vinstuttaget får vi bort riskkapitalet och rovjakten på profit ur välfärden, och kvar blir de verksamheter som är där i första hand för att bedriva bra verksamhet.

Den massiva propagandavåg mot vinsttak som nu sköljer över oss från vårdbolag och intresseorganisationer som Svenskt Näringsliv, visar på hur mycket pengar som står på spel för aktieägarna. Den visar också att argumenten tryter när man ska försvara vinstjakten inom välfärden. I förra veckan skrev tex ett fyrtiotal företagare från länet en debattartikel (VK 16/10) där de jämställer välfärdsföretag med i princip alla andra företag, med argumentet att även vägbygge och matproduktion är välfärd, och frågar sig vilken bransch som ska få vinsttak härnäst. Vi tror att mycket få andra personer har problem med att se skillnaden på välfärdsföretag och andra företag. Skillnaden är ju framför allt att välfärdsföretagen opererar på en fullständigt konstgjord/subventionerad marknad. Det är ju inte eleverna, de äldre eller patienterna som betalar för deras tjänster, utan staten, landstingen och kommunerna, d.v.s. skattebetalarna.

Skräckscenarier målas upp, i den nyss nämnda debattartikeln får man nästan intrycket att Vänsterpartiets krav om vinsttak kommer leda till att det blir slut på allt företagande överhuvudtaget. Skribenterna påstår dessutom att det inte finns något stöd för kravet, trots att 73 procent av svenska folket stödjer det. Propagandavågen förbluffar, särskilt med tanke på hur nyligt välfärden öppnades upp för privata aktiebolag, och med tanke på att inget annat land i världen har en så liberaliserad välfärdsmarknad som Sverige.

I denna maktkamp mellan kapitalet och förnuftet är det väldigt skönt att förnuftet har folkviljan på sin sida.

Elisabet Forssell, Umeå

Daniel Johansson, Storuman/Tärnaby

Sandra Karlsson, Norsjö

Lilian Nilsson, Skellefteå

Monica Nilsson, Vilhelmina

Andreas Nuottaniemi, Umeå/Malå

Bore Sköld, Umeå

Niklas Westermark, Nordmaling

Ledamöter i Vänsterpartiet Västerbottens distriktsstyrelse