”Den blomstertid nu kommer….”

Nu är det åter sommarlov för våra skolungdomar. Men det blir inte som sommaren 2018.

Sommaren 2018 utmärkte sig med en avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar från årskurs 6 till och med årskurs 2 i gymnasiet. (Och även avgiftsfria färdtjänstresor för färdtjänstberättigade ungdomar i samma ålder i Norrbotten efter ett V-initiativ i regionen.)

Pengar till en avgiftsfri kollektivtrafik var det Vänsterpartiet som förhandlade fram med den dåvarande regeringen.

KD- och M-budgeten som riksdagen röstade igenom 2019 med stöd av SD, innehöll inga pengar till avgiftsfri kollektivtrafik för barn och unga under sommarlovet!
Från och med 2019 har ungdomarna blivit svikna i de flesta kommuner och regioner. Några kommuner och regioner har dock med egna medel kunnat hålla fast vid avgiftsfria sommarlovsresor.

För de flesta kommuner och regioner räcker inte de egna medlen till för att införa avgiftsfria sommarlovskort, vilket är anledningen till att ett statligt stöd åter behövs.

• Ett stöd som sommaren 2018 gjorde våra norrlandslän lite jämlikare och mycket tillgängligare.
• Ett stöd i klimatpolitiken, men också en reform för barn och unga i familjer med låga inkomster, som nu är borta!
• En vinst för miljön att barn och unga kunde ta kollektivtrafik istället för åka med personbilar.
  Kravet på regering och riksdag är därför: Återinför stödet till avgiftsfria sommarlovsresor!

Glenn Berggård, gruppledare, Vänsterpartiet Region Norrbotten
Elin Hoffner, gruppledare, Vänsterpartiet Region Jämtland Härjedalen
Jonas Karlberg, gruppledare, Vänsterpartiet Region Västerbotten
Nina Orefjärd, gruppledare, Vänsterpartiet Region Västernorrland

– Vi vänder oss mot regeringens beslut att ge koncessionstillstånd för brytning av järnmalm i Gállok/Kallak. Det skriver representanter från de fyra norrlandsregionerna: Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen i en gemensam debattartikel.

Gállok ligger i Jokkmokks kommun, en kommun som redan genererar stor del av Sveriges elproduktion, men ändå har svårt att få till en ekonomi som tryggar medborgarna den samhällsservice som de har rätt till. En stor naturresursproducent men trots det med allt mindre samhällsservice.

Höghaltig järnmalm finns i redan exploaterade områden, där inte minst stadsflytten av Kiruna och Malmberget visar på intresset och också betydelsen av den svenska gruvindustrin.

Vi vill dock se en långsiktig utveckling i gruvregionerna, där hela samhället växer. Råvarutillgångar skapar inte nödvändigtvis tillväxt och lokal utveckling. Vi vill se att lokalsamhället kan dra nytta av intäkterna som naturresurser ger för att bygga upp ett långsiktigt hållbart lokalt näringsliv.

Det innebär att det inte är motiverat att öppna gruvor överallt. Om nya gruvor ska öppnas ska även riksintressen som miljö och rennäring vara prioriterade.

Förutsättningarna för samernas kultur och livsvillkor behöver tydliggöras. Även att återvinna stål och andra naturresurser måste sättas före att öppna upp nya gruvor. Vi vill också se lokala förädlingskedjor av råvarorna.

Låt näringar som redan idag ger arbetstillfällen såsom rennäringen och turistnäringen också få ta plats. Låt staten omlokalisera statliga jobb till Jokkmokk, som ger ungefär samma skatteunderlag som en gruvbrytning skulle gett.

Jonas Karlberg (V), gruppledare, Vänsterpartiet Region Västerbotten
Glenn Berggård (V), gruppledare, Vänsterpartiet Region Norrbotten
Elin Hoffner (V), gruppledare, Vänsterpartiet Region Jämtland-Härjedalen
Nina Orefjärd (V), gruppledare, Vänsterpartiet Region Västernorrland

Privata vårdappar kan tyckas gratis för dig som användare, men kostar regionerna miljontals kronor årligen.

Förra året ökade användandet av så kallade nätläkare, vårdappar som till exempel Kry och Doktor.se, kraftigt. Marknadsföringen är ofta aggressiv och utlovar snabb hjälp. De kan verka gratis för dig som användare, men kostar miljontals kronor för regionerna. Pengar som i slutändan tas från vårdpengen till din egen hälsocentral.

I Region Västerbotten har kostnaderna för digitala vårdtjänster ökat med 95 procent från 2019 och låg 2020 på 14 miljoner kronor. Inget tyder på att deras ”tjänster” avlastar hälsocentralerna. Snarare riskerar den fysiska vården på hälsocentralerna att försämras när vårdpengen går till nätläkarbolagen och inte till löner för egen personal.

Nätläkarbolagen har hittat sätt att utnyttja ett system konstruerat för att du ska kunna bli remitterad till ett sjukhus i en annan region, eller kunna söka vård oavsett var du råkar befinna dig i landet – så kallad utomlänsvård.

Apparna lockar med snabb hjälp vid åkommor som ofta kan lösas med receptfria läkemedel och vila. Självklart ska du kunna få bra rådgivning snabbt. Men för detta finns 1177 – en tjänst som både fungerar och utvecklas och där ett samtal kostar din region cirka 80 kr. Kraven på digital tillgänglighet ökar och regionen måste kunna matcha de privata vårdapparna med digitala lösningar, till exempel genom utökade funktioner i 1177.se.

I Västra Götalandsregionen vill man från nästa år sluta ersätta nätläkare genom att slopa utomlänsersättningen till digital vård. Och vi applåderar detta.

Det innebär att ett ”besök” hos privata nätläkare inte längre blir skattesubventionerat. Det blir allt tydligare att det är nödvändigt om vården i förlängningen ska kunna vara solidariskt finansierad via skatt och ges till de med störst behov först.

Om du som vi tror på vård efter behov, inte storleken på plånboken, behöver vi din hjälp med att skapa en fungerande vård och försvara den gemensamma välfärden.

LiseLotte Olsson (V), regionråd, Region Västerbotten

Glenn Berggård (V), oppositionsråd, Region Norrbotten

Nina Orefjärd (V), gruppledare, Region Västernorrland

Elin Hoffner (V), gruppledare, Region Jämtland-Härjedalen

Debattartikel skriven av Vänsterpartiets företrädare från fyra norrlandslän där rubriken har koppling till Dario Fos klassiska fars från 1974.

DEBATT

(Denna debattartikel har publicerats i bl.a. Norran och Umeå Tidning)

Att låta vinstdrivande företag sköta sjukvård, skola och omsorg är en dålig idé därför att skattemedel som skulle kunna bekosta personal, utveckling, utrustning, mediciner, läroböcker m.m. i välfärden istället går till privata fickor. Men också därför att vinstjakt som incitament till att bedriva välfärd leder fel. Ett aktiebolag har som uppgift att maximera vinsten. Det är själva syftet med ett aktiebolag. Med aktiebolag i välfärden kommer pedagogik, omsorg, elevers och patienters behov, i andra hand. Det menar vi i Vänsterpartiet är en dålig grund att bygga välfärd på. Vi menar det är naivt att tro att företag ska agera moraliskt, etiskt och tex miljövänligt utifrån ett samvete. Ett företags styrelse och en VD har som uppgift att agera för företagets bästa, dvs för företagets ekonomi och fortlevnad, inte för samhällets bästa.

Ett effektivt sätt att maximera vinsten på är att minimera antalet anställda. Det är självklart att det går ut över kvaliteten inom ex. skolan eller sjukvården. Nej, vinstjakt hör inte hemma inom välfärden. Visst är det väl så att en skola vars överskott måste återinvesteras i skolans verksamhet blir en bättre skola. Genom att begränsa vinstuttaget får vi bort riskkapitalet och rovjakten på profit ur välfärden, och kvar blir de verksamheter som är där i första hand för att bedriva bra verksamhet.

Den massiva propagandavåg mot vinsttak som nu sköljer över oss från vårdbolag och intresseorganisationer som Svenskt Näringsliv, visar på hur mycket pengar som står på spel för aktieägarna. Den visar också att argumenten tryter när man ska försvara vinstjakten inom välfärden. I förra veckan skrev tex ett fyrtiotal företagare från länet en debattartikel (VK 16/10) där de jämställer välfärdsföretag med i princip alla andra företag, med argumentet att även vägbygge och matproduktion är välfärd, och frågar sig vilken bransch som ska få vinsttak härnäst. Vi tror att mycket få andra personer har problem med att se skillnaden på välfärdsföretag och andra företag. Skillnaden är ju framför allt att välfärdsföretagen opererar på en fullständigt konstgjord/subventionerad marknad. Det är ju inte eleverna, de äldre eller patienterna som betalar för deras tjänster, utan staten, landstingen och kommunerna, d.v.s. skattebetalarna.

Skräckscenarier målas upp, i den nyss nämnda debattartikeln får man nästan intrycket att Vänsterpartiets krav om vinsttak kommer leda till att det blir slut på allt företagande överhuvudtaget. Skribenterna påstår dessutom att det inte finns något stöd för kravet, trots att 73 procent av svenska folket stödjer det. Propagandavågen förbluffar, särskilt med tanke på hur nyligt välfärden öppnades upp för privata aktiebolag, och med tanke på att inget annat land i världen har en så liberaliserad välfärdsmarknad som Sverige.

I denna maktkamp mellan kapitalet och förnuftet är det väldigt skönt att förnuftet har folkviljan på sin sida.

Elisabet Forssell, Umeå

Daniel Johansson, Storuman/Tärnaby

Sandra Karlsson, Norsjö

Lilian Nilsson, Skellefteå

Monica Nilsson, Vilhelmina

Andreas Nuottaniemi, Umeå/Malå

Bore Sköld, Umeå

Niklas Westermark, Nordmaling

Ledamöter i Vänsterpartiet Västerbottens distriktsstyrelse