Författare: annamarialindgren

Den 6 februari firar vi samernas nationaldag. Det är en dag för stolthet, språk och kultur – men också en dag för eftertanke. För bakom högtidstal och flaggor finns en verklighet där samer i Sverige har sämre hälsa än majoritetsbefolkningen, och där samhället fortfarande inte fullt ut tar sitt ansvar.

I Västerbotten lever en stor del av den samiska befolkningen spridd över hela länet. Forskning och erfarenheter visar att psykisk ohälsa, stressrelaterade sjukdomar och suicid oftare drabbar samer, något som hänger samman med historiska övergrepp, diskriminering, språkförlust och dagens fortsatta konflikter kring mark, naturresurser och rennäring.

Trots detta saknar Sverige fortfarande ett nationellt samiskt kompetenscenter för psykisk hälsa.

Norge har gjort det – Sverige har inte det

I Nordnorge finns SANKS – Samiskt nationellt kompetenscenter för psykisk hälsa och beroendevård. Där erbjuds specialiserad vård som är språkligt och kulturellt anpassad för samer. SANKS kombinerar klinisk verksamhet med forskning, utbildning och stöd till andra vårdgivare.

Sverige saknar en motsvarighet, det vill vi ändra på.

I dag tvingas svenska regioner i praktiken köpa vård från Norge för att samiska patienter ska få den kompetens de har rätt till. Det är ett tydligt misslyckande för ett land som gärna beskriver sig som en föregångare i frågor om mänskliga rättigheter och jämlik vård.

Västerbotten kan och bör gå före

I Vänsterpartiets valplattform för Västerbotten slår vi fast att arbetet för samers hälsa måste växlas upp. De kunskapsnätverk som byggts tillsammans med andra regioner i Sápmi är viktiga – men de räcker inte.

Vi vill ta nästa steg och etablera ett svenskt kompetenscenter för samisk psykisk hälsa, med koppling till Centrum för hälsa i glesbygd. Ett sådant center skulle:

• säkerställa jämlik vård på samiska villkor
• bygga långsiktig nationell kompetens i Sverige
• stärka forskning, utbildning och metodutveckling
• minska beroendet av andra länders vårdsystem

Att placera ett sådant center i Västerbotten är logiskt – här finns både den samiska närvaron, erfarenheten av glesbygdsmedicin och kunskap om de särskilda livsvillkor som präglar Sápmi.

System som inte är byggda för samers livsvillkor

För samer som lever och verkar inom rennäringen är dagens samhällsorganisation ofta ett hinder. Vård, myndighetskontakter och stödinsatser är fortfarande uppbyggda kring en fast bostadsort – trots att många renägare lever ett rörligt liv över stora geografiska områden.

Detta leder till sämre tillgång till vård och samhällsservice, och förstärker den ojämlikhet som redan finns. Ett samiskt kompetenscenter skulle också kunna bidra till att utveckla vårdformer och arbetssätt som faktiskt fungerar för samiska livsvillkor.

En rättighetsfråga – inte ett särintresse

Rätten till vård på lika villkor gäller alla. För samer handlar det dessutom om urfolksrättigheter och om att staten tar ansvar för konsekvenserna av historiska och pågående övergrepp.
På samernas nationaldag vill vi därför vara tydliga:

Sverige måste sluta ligga efter. Det är hög tid att etablera ett svenskt alternativ till SANKS och säkerställa att samer i Sverige får den vård de har rätt till.

Vänsterpartiet i Region Västerbotten är redo att ta det ansvaret.

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet
Margaretha Löfgren (V), ordförande i beredningen för primärvård och tandvård
Daniel Johansson (V), ordförande i demokratiberedningen
Anna Dahlen (V), andre vice ordförande i beredningen för funktionshinder och samverkan
Eva Arvidsson (V), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

När vi i den rödgröna majoriteten gick in i denna mandatperiod var målet tydligt – primärvården behöver utvecklas för att kunna tillgodose västerbottningarnas behov. För att vi ska klara detta måste vi också förbättra förutsättningarna för de som jobbar i primärvården.

Primärvården är den del av hälso- och sjukvården som ska vara närmast invånarna och se till personens hela vårdbehov. I Västerbotten har vi minst en hälsocentral eller sjukstuga i varje kommun, men vi behöver göra mer för att bättre kunna svara upp mot medborgarnas behov och bidra till jämlik hälsa i befolkningen.

Under mandatperioden har vi genomfört en översyn av primärvården och dess uppdrag för att framför allt öka tillgängligheten, och förbättra omställningen till nära vård. Detta har resulterat i att vi från den 1 januari 2026 har ett nytt och uppdaterat uppdrag för primärvården i Västerbotten, med nya regler för ersättning och uppföljning. Senast en större förändring i primärvården gjordes var 2010 när dåvarande Västerbottens läns landsting införde vårdvalet inom primärvården.

Primärvården är finansierad genom en ersättningsmodell som består av en fast och en rörlig del. Från och med januari 2026 kommer den fasta delen bli höjd från 87 procent till 96 procent av den totala ersättningen. Med andra ord kommer hälsocentralerna och sjukstugorna bli mindre beroende av den rörliga ersättningen. Därigenom får de större möjlighet att styra sin verksamhet.

En höjd fast ersättning bygger på tillit och högre grad av tillitsbaserad styrning. Att minska den rörliga ersättningen innebär mindre tid för administration och mer tid för vård. Fokus är att se patienten och dennes behov. Målet är hög tillgänglighet, nöjda patienter och personal som trivs.

Vi satsar på primärvården

I den rödgröna regionbudgeten för 2026 satsar vi ytterligare 40 miljoner på primärvården. 25 miljoner av denna satsning går till att öka den fasta ersättningen för primärvården. För att långsiktigt stärka de ekonomiska förutsättningarna har vi beslutat att varje år öka uppräkningen till primärvården mer än övrig verksamhet. För det kommande året innebär det ytterligare 15 miljoner. Mer pengar till vårdpersonalen på hälsocentralerna och sjukstugorna.

Vi genomför också en förändring så att för en mer jämlik fördelning av resurserna, utifrån att vårdbehovet är olika för olika grupper. Redan idag får hälsocentraler och sjukstugor kompensation om de ligger i glesbygd och har många äldre listade patienter. Dessutom kompenserar man för patienter som löper större risk för ohälsa utifrån socioekonomiska förutsättningar, en ersättning som nu kommer höjas. Kvinnor har i regel ett större behov av vård än män när det gäller primärvården, ett exempel är mödrahälsovården. Utifrån detta har vi nu lagt till kön som en fördelningsgrund. Rent konkret innebär dessa förändringar att länets sjukstugor och hälsocentraler får bättre förutsättningar att bedriva en god och jämlik vård utifrån patienternas behov.

Det är viktigt att invånarna känner sig trygga med att komma i kontakt med vården för att få tid för medicinsk bedömning och behandling. Vi har därför tagit fram en ny uppföljningsplan för primärvårdens verksamheter. Detta för att säkerställa att primärvården klarar sina mål och sitt uppdrag.

Vi lever idag allt längre och primärvården behöver klara av att hantera mer och fler behov hos medborgarna. Dessutom finnas nära där man bor. Med de här förändringarna tar vi nu steg mot att ändra primärvårdens förutsättningar för att möta dagens och morgondagens behov.

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet
Peter Olofsson (S), regionråd samt regionstyrelsens ordförande
Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för miljö, klimat och hållbarhet

Regeringen och Sverigedemokraterna avsätter i årets budget omfattande medel för att få människor att lämna Sverige – genom ett så kallat återvändandestöd – trots att flera kommuner inte är intresserade eller anser att det är en bra sak.

Jokkmokks kommun fick en förfrågan från den nationella samordnaren för arbetet med frivillig återvandring. Kommunstyrelsens ordförande var väldigt tydlig i kommunens svar: Tack men nej tack. Och i Västerbotten har större delen av kommunerna och Region Västerbottens rödgröna styre tydligt sagt nej. Västerbotten behöver fler invånare – inte färre!

Sverigedemokraterna är inte så värst nöjda med vad som nu närmast får liknas vid ett nationellt upprop. Att deras respons innehåller ett illa dolt hot mot hur vårt samhälle är uppbyggt är inte heller särskilt förvånande, men väl ett skäl för oro och upprördhet. Särskilt för alla oss som bor norr om Gävle.

SD skriver nämligen: ”Jokkmokk är samtidigt totalt beroende av stöd från staten. Frågan är då enkel: varför ska staten lägga resurser på att stötta en kommun som så öppet avvisar samarbete med landets demokratiskt valda regering?”. Helt enkelt: lyd oss eller bli av med alla statliga stöd.

Att SD tycker att det här med kommunalt självbestämmande är något oviktigt har blivit väldigt tydligt. Det går att utläsa i deras respons till Jokkmokks kommun och det är kanske ännu tydligare när de, tillsammans med övriga regeringspartier, nu avskaffat det kommunala vetot för uranbrytning.

För oss som bor i norra Sverige är det dags att inse att SD är ett utpräglat storstadsparti. Våra naturresurser vill man ha, men ve oss om vi vill behålla människor som kan jobba i vård, skola och omsorg. Elen vi producerar klarar de sig inte utan, Västerbotten är landets tredje största producent av el (enligt SVT Västerbotten), men när vi inte går med på deras politik född ur rasism ska vi straffas och svältas till lydnad.

Vänsterpartiet har lagt ett förslag på riksdagens bord. Att fördela om 1,4 miljarder från återvandringsbidrag till glesbygdskommunerna. Kommunerna behöver fler lärare och vårdanställda, inte färre invånare. Vi behöver en politik som ökar jämlikheten, som håller ihop landet och som stärker välfärden.

Nästa år går Sverige till valurnorna, och kan äntligen byta ut högerregeringens sverigefientliga politik, och sätta Norrlands – snarare än Stockholms – behov i centrum.

Daria Mårtensson (V), ordförande, Malå
Lennart Gustavsson (V), gruppledare, Malå
Anna Dahlén (V), ordförande och gruppledare, Lycksele
Paavo Ruokojärvi (V), ordförande, Robertsfors
Joakim Wallström (V), gruppledare, Skellefteå
Filip Palukka (V), ordförande, Skellefteå
Daniel Johansson (V), gruppledare, Storuman
Linda Glasin (V), ordförande, Storuman
Viktoria Lapinniemi (V), gruppledare, Vännäs
Hanna Lindberg (V), ordförande, Vännäs
Åsa Össbo (V), gruppledare, Vilhelmina
Margaretha Löfgren (V), ordförande, Vilhelmina
Lars Simonsson (V), ordförande, Dorotea
Berit Edvardsson (V), ordförande, Umeå
Bore Sköld (V), gruppledare, Umeå
Isabelle Sjöström (V), ordförande, Nordmaling
Kjell Öjeryd (V), ordförande och gruppledare, Sorsele
Rolf Attmarsson (V), Vindeln
Wilmer Prentius (V), ordförande, Västerbotten
Jonas Karlberg (V), regionråd, Västerbotten
Anny Berglin (V), Jämtland Härjedalen

Sjukvården går på knäna. Det är inte ett slitet uttryck, det är verkligheten för sjuksköterskan som tvingas ta dubbla pass, för ambulanspersonalen som inte hinner äta, för patienten som får vänta i månader på operation. Region efter region tvingas skära ner. Och vad gör regeringen? Jo, står bredvid och applåderar sig själv för “ansvarstagande ekonomi”.

I verkligheten handlar deras “ansvar” om nedskärningar. Om minus i budgeten för de som räddar liv, medan pengar rinner i väg till skattesänkningar för de rikaste. Regeringen snackar om att korta köerna, men driver en politik som förlänger dem. Sedan regeringen tillträdde har 80 000 fler människor väntat olagligt länge på vård, och i dag har bara tre regioner i landet tillräckligt med vårdplatser.

Lågkonjunkturen, som regeringen struntat i att motverka, har gjort att kommuner och regioner tappat 27 miljarder i skatteintäkter sedan 2022. Som lök på laxen utreder regeringen nu hinder för regioner och kommuner att höja skatten, och om det går att lägga straffavgifter på regionerna när tillgänglighetsmålet inte nås. Allt som i grunden är orsakat av brist på personal, utbildningsplatser och ekonomiska resurser i regionerna. Regeringen vill straffa regionerna för att staten inte tar sitt ansvar.

Vården fungerar inte utan personal som orkar, utan pengar till läkemedel och löner, utan trygghet för den som söker hjälp. Därför vill vi satsa, inte skära ner i statsbudgeten. Vi vill att pengarna ska gå till fler vårdplatser, bättre arbetsvillkor och en tillgänglig sjukvård oavsett om du bor i Storuman eller i Stockholm.

Vänsterpartiet satsar tio miljarder på sjukvården i vår skuggbudget. Det gör vi för att beta av de olagligt långa vårdköerna – men också för att förbättra arbetsvillkoren för personalen inom kvinnosjukvården, förlossningsvården, akuten och ambulanssjukvården.

Vi vill dessutom se en särskild satsning på sjukvården i glesbygden, så att människor får tillgång till vård oavsett var i landet de bor. Det innebär att Västerbottens län skulle få 573 miljoner kronor mer om Vänsterpartiet fick bestämma.

Regeringens politik gör Sverige sjukare. Vänsterpartiet vill göra Sverige friskare.

Karin Rågsjö, Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet, Region Västerbotten

Eva Arvidsson (V), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Västerbotten

Daniel Johansson (V), regionpolitiker och gruppledare i Storuman

Margaretha Löfgren (V), ordförande i beredningen primärvård och tandvård, Region Västerbotten

Sorsele kommun går miste om nästan 1000 kronor per invånare varje år. Region Västerbotten förlorar över 100 miljoner. Det är resurser som hade kunnat gå till vård, skola och omsorg. Samtidigt valde regeringen att stoppa förslaget om en rättvisare kostnadsutjämning. Och Tidöpartierna har valt att göra skattesänkningar som gynnar höginkomsttagare, samtidigt som regionerna under förra året gjorde ett samlat underskott på 9,7 miljarder. Det motsvarar budget för en till region. Vänsterpartiet vill minska skatteorättvisan och öka statens ansvar för jämlik kommunal service.

Kostnadsutjämningen är det viktigaste verktyget för att minska skillnaderna mellan olika kommuner och regioner. Systemet omfördelar via statsbidrag för att jämna ut skillnader mellan områden med många äldre eller barn i skolålder och de som har bättre ekonomiska förutsättningar genom en större andel befolkning i arbetsför ålder. Man väger också in andra strukturella faktorer som gör verksamheten dyrare.

Kort efter att Tidöregeringen tillträdde tillsattes en utredning för att se över kostnadsutjämningssystemet. Utredningen kom fram till att det finns orimliga skillnader mellan kommuner och regioner. Med utredningens förslag hade Region Västerbotten haft 522 kr mer per invånare, Sorsele kommun 950 kr mer per invånare och Umeå kommun 122 kr mer per invånare. Det hade inneburit viktiga och stora tillskott i kassan. Förlorarna skulle bli främst höginkomsttagarkommuner runt Stockholm och i Skåne. Utredningen hamnade i byrålådan.

Regeringen hade också gett ett tilläggsuppdrag. Utredarna skulle svara på om det är möjligt att lagstifta om ett förbud mot att höja kommunalskatten. Utredarna svarade att det skulle vara ett alldeles för stort ingrepp i kommunernas och regionernas självstyre.

Självstyret ska bidra till att medborgarna har nära till besluten och att verksamhet och ekonomi ska kunna anpassas utifrån lokala och regionala förutsättningar och behov. Att prata om jämlik skola eller lika vård för alla ekar tomt om det inte finns pengar att anställa personal med.

I dagarna lade Tidöregeringen ett utredningsuppdrag – återigen om att begränsa kommuners och regioners rätt att ta ut skatt. Det ska läggas till att regeringen valt att inte justera utjämningssystemet, konsekvent valt att inte räkna upp de generella statsbidragen för att kompensera att de tappat i värde. Som konsekvens har hela region-Sverige och ett stort antal kommuner drabbats av stora underskott samtidigt som de tvingats göra besparingar. 2024 gjorde regionerna ett samlat underskott på 9,7 miljarder. Det motsvarar budget för en till region. Samtidigt genomförde regeringen stora skattesänkningar på 30 miljarder. Skattesänkningar som särskilt gynnar höginkomsttagare.

Tidö-partierna aviserar nu ett rekordstort reformutrymme, och förbereder nya skattesänkningar. Offentlig sektor och de som jobbar i den får betala. Vi kommer inte sitta still och acceptera. Vi vill ha en annan regering! Det finns politiska förslag att samarbeta kring, som det har funnits bred uppslutning om. Ta fram utjämningsutredningen igen. Ta fram landsbygdsutredningen. Det finns bra förslag som kan genomföras.

Vänsterpartiet har presenterat 30 förslag och 6 miljarder kronor till Norrland för att sätta Norrland i centrum. Vi kommer att fortsätta visa att en annan väg är möjlig!

Maria Broberg (V), kommunfullmäktiges ordförande, Sorsele kommun
Bore Sköld (V), gruppledare, Umeå kommun
Jonas Karlberg (V), regionråd, Region Västerbotten
Gudrun Nordborg (V), riksdagsledamot