Skip to main content

Författare: annamarialindgren

“Låsningarna” i norr möts genom att ge mer tillbaka till lokalsamhället

KD och partiledaren Ebba Busch, energi- och näringsminister i Tidö-regeringen, har gått ut med att partiet vill utreda rennäringens status som riksintresse. Med syfte att minska renstammen och öka möjligheterna till exploatering av norra Sveriges naturresurser.

– Detta är ett typexempel på den koloniala behandlingen av Norrland och att slå in en direkt kil mellan Norrlands befolkning. Svaret från oss är att det måste till lösningar som förenar samhället i stället att splittra det, säger Birger Lahti, landsbygds- och energipolitisk talesperson Vänsterpartiet.

Medan Kristdemokraternas utspel vill öka möjligheterna att exploatera våra naturtillgångar genom att skapa en ökad splittring och polarisering av befolkningen i norra Sverige, så har Vänsterpartiet de verkliga svaren på hur ”låsningarna” i norr möts.

Förutom att KD:s utspel rent konkret är ett lagbrott i flera led ser Vänsterpartiet detta som ett tydligt exempel på sittande regerings önskemål om att låta ekonomiska intressen gå före befolkningens, och allt annat är rökridåer.

Det är ett farligt spel att ställa granne mot granne.

Norrland måste sluta behandlas som en råvarukoloni
Norrland har historiskt fungerat som en råvarukoloni åt resten av Sverige. Under århundraden har den svenska staten exploaterat de norra delarna av landet. Skog, vattenkraft och malm har använts och förädlats för att bygga upp välstånd i de södra delarna av landet, ofta utan att vinsterna kommit lokalbefolkningen till del.

Regeringens fokus i den gröna industriella omställningen ligger i huvudsak på̊ en handfull kommuner, främst i Norrbotten och Västerbotten. Men utvecklingen finns i hela Norrland och Sápmi. Nyindustrialiseringen är en möjlighet att göra om och göra rätt, men då gäller det att inte historiska misstag upprepas. KD:s senaste utspel fiskar i grumliga vatten för att undanröja hinder för exploatering i Sápmi och Norrland.

Norrlands framtid måste formas av och med de människor som lever där
Medan kommuner och regioner kämpar med begränsade medel, gör stora, många gånger multinationella bolag, miljardvinster utan att återinvestera lokalt. Värdet av vad som skapas i Norra Sverige måste i högre utsträckning komma invånarna till del. Det är så norra Sveriges uppoffringar kan ersättas och öka acceptansen för naturresursutvinning.

– En politik för Norrlands och Sápmis framtid måste formas av och med de människor som lever där. De som bäst känner konsekvenserna av långa avstånd till både makt och inflytande måste vara de som formulerar förändringen, säger Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet och gruppledare Vänsterpartiet Region Västerbotten.

Att ta bort eller urholka det kommunala vetot och riksintressena kommer leda till ökad exploatering på lokalbefolkningens bekostnad. Det handlar i grund om att ha förutsättningar för en hållbar livsmiljö oberoende av konjunkturläge och råvarupriser.

– När KD anser att regeringen varit för feg håller vi med, men med utgångspunkten att regeringen snarare varit feg just när det kommer till att säkerställa att Norrlands kommuner ska få ta del av det kapital de själva genererar, säger Jonas.

Sälj inte ut Norrland för ingenting
Vänsterpartiet tog 2025 fram rapporten “Norrland i centrum” där vi presenterar konkreta och tydliga förslag på lösningar för hur “låsningarna” i norr i stället kan mötas. Som ett exempel – skulle Vänsterpartiets förslag att fem öre av energiskatten stannar där elen produceras bli verklighet skulle det ge 6,9 miljarder tillbaka, varav 4,2 miljarder till Norrlandskommunerna, höjd mineralavgift på 5 procent, skulle ge 0,5 miljarder till Norrland.

Att flytta vinsten på beskattning av enskilda skogsägares (inte aktiebolags) försäljning dit där skogen stod, inte där ägaren bor, skulle ge 0,4 miljarder till lokalsamhället, säger Birger Lahti landsbygds- och energipolitisk talesperson Vänsterpartiet Norrbotten.

– Så nej, Ebba, att väga två riksintressen mot varandra genom att rent konkret ta bort det ena är inte att öka rättvisa, avslutar Birger.

Mer information:
Birger Lahti
[email protected]
072-538 29 63

Jonas Karlberg
[email protected]
070-725 49 19

SKR stramar åt nätläkarna, men regeringen duckar fortfarande

– Vi har en offentlig sjukvård som är pressad av köer, dålig ekonomi, personalbrist och stora behov. Då är det fullständigt orimligt att låta ett system fortsätta som suger resurser ur vården. Det här måste stoppas på riktigt, säger Jonas Karlberg, regionråd i Västerbotten och Vänsterpartiets ledamot i SKR:s sjukvårdsdelegation.

SKR:s styrelse har nu beslutat om nya rekommendationer för gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården. För Vänsterpartiet är det uppenbart att det krävs lagändring om nätläkarsystemet verkligen ska stoppas.

– Det är bra att det äntligen kommer striktare rekommendationer. Det är ett steg i rätt riktning. Men det går inte att komma ifrån att det här har tagit alldeles för lång tid, säger Jonas Karlberg, regionråd i Västerbotten och Vänsterpartiets ledamot i SKR:s sjukvårdsdelegation.

Samtidigt riktar han hård kritik mot Moderaterna för hur processen har sett ut inom SKR.

– Moderaterna har förhalat den här frågan gång på gång. Det gör mig förbannad. Problemen har varit uppenbara länge, men ändå har man dragit ut på det. När man sitter nära frågan och ser hur resurser försvinner från den gemensamma vården, då är det svårt att reagera med något annat än ilska.

Vid SKR:s styrelse den 22 april beslutade man om nya rekommendationer för gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården. Rekommendationen sätter fasta ersättningsnivåer för digital läkarkontakt och andra digitala vårdkontakter. Den slår också fast att digitala kontakter bara ska ge ersättning om de föregås av stark id-kontroll, medicinsk triagering och en faktisk medicinsk bedömning. Samtidigt pekar SKR ut flera typer av kontakter som inte längre ska vara ersättningsberättigade, bland annat rena hänvisningar, egenvårdsråd på 1177-nivå, administrativa ärenden och receptförnyelse utan ny medicinsk bedömning.


Jonas Karlberg, regionråd i Västerbotten och Vänsterpartiets ledamot i SKR:s sjukvårdsdelegation

– Vi har sett hur det här systemet både lurar och dränerar den offentliga sjukvården på resurser som egentligen skulle kunna gå till mycket viktigare saker. Då är det frustrerande att vi inte kan komma längre nu, säger Jonas.

Frågan har uppmärksammats efter Sveriges Radios granskning av Kry. Den visade hur läkare i Krys digitala verksamhet kunde rangordnas efter snabbhet och få bonus kopplad till hur många patienter de tog per timme. Enligt Ekot kunde en läkare ta emot upp till 100 patienter på en arbetsdag.

Jonas Karlberg menar att just den granskningen gjorde systemfelet omöjligt att ducka för.

– Sveriges Radios avslöjanden visade väldigt tydligt vad det här handlar om. När vård ersätts på ett sätt som premierar snabbhet och volym, då får man också fel drivkrafter. Det blir inte vård efter behov. Affärsmodellen och möjlighet att göra vinst blir uppenbart viktigare än patienten och vårdetik, menar han.

Därför, säger han, räcker det inte med att skruva på rekommendationer. Grundproblemet sitter djupare än så.

– Roten till problemet är lagstiftningen. Så länge lagen tillåter den här modellen kommer det att finnas aktörer som fortsätter hitta sätt att tjäna pengar på systemet. Det är därför Vänsterpartiet menar att det egentligen krävs en ändrad lagstiftning som sätter stopp för detta.

Han ser två möjliga vägar framåt. Den ena är att regeringen faktiskt tar ansvar och ändrar lagen. Den andra är att SKR går vidare med ännu skarpare rekommendationer.

– Om regeringen inte agerar finns det en annan väg. Då behöver man titta på ytterligare en rekommendation där utomlänstaxan sätts så att ett utomlänsbesök måste vara ett fysiskt vårdbesök. Det skulle inte lösa allt, men det skulle stoppa en stor del av det som pågår i dag.

Frågan lever samtidigt vidare på nationell nivå. Regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh har nyligen sagt till Ekot att den pågående statliga utredningen kommer att föreslå lagändringar som påverkar hur nätläkare kan ta betalt, och att slutrapporten ska presenteras i juni. Utredaren säger också att Ekots avslöjanden har bidragit med ny information och pekat ut flera problem i den nuvarande modellen.

Men Jonas Karlberg är långt ifrån övertygad om att regeringen verkligen tänker ta vara på möjligheten.

– Det kan mycket väl komma bra förslag i utredningen. Men jag är ärligt talat tveksam till om regeringen verkligen är villig att ta tag i problemet, även om utredningen skulle peka ut rätt väg.

– Kristdemokraterna har varit med och skapat det här systemet. Nu verkar de inte heller villiga att rätta till problemen, trots att de har varit kända under lång tid. Det är svårt att se någon verklig handlingsvilja där.

Den skarpaste kritiken går till Tidö-regeringen och sjukvårdsminister Elisabet Lann. Efter Ekots avslöjanden kallade Lann uppgifterna om nätläkarna för ”bedrövliga”. Samtidigt har regeringen ännu inte lagt fram de lagändringar som Jonas Karlberg menar krävs för att komma åt grundproblemet.

– Det räcker inte att säga att något är bedrövligt. Man måste också göra något åt det. Tidö-regeringen och sjukvårdsminister Elisabet Lann har inte gjort det som behövs, och det är allvarligt.

Mer information:
Jonas Karlberg, regionråd
[email protected]
070-725 49 19

Anna Maria Lindgren, politisk sekreterare
[email protected]
073-059 88 64

Välkommen till Vänsterbottens valupptakt 2026!

Välkommen till ett dygn med allt du behöver i kampen för att byta regering 2026! Tillsammans laddar vi upp inför valrörelsen, drar igång vår förvalskampanj och passar på att ha kul!

FÖR VEM: Alla Vänsterpartiets medlemmar i Västerbotten är välkomna! Till dig som reser en bit: Vi står såklart för både resa och boende. Till dig med barn: vi fixar passning och passande aktivitet!

NÄR: Lördag den 25 april klockan 13.00 till söndag 26 april klockan 13.00.

VAR: Umeå

HUR: Anmälan är nu stängd

Sista anmälningsdag var 15 april.

Om du har ytterligare frågor eller funderingar så tveka inte att höra av dig till Rut ([email protected]) eller Caroline ([email protected]) så reder vi ut allt tillsammans.

Vi hoppas att få träffa er alla i april!

 

Helgens schema

Lördag

13.00- 15.00 (Balder, Umeå Folkets hus) – Valskolan:

Ett tillfälle för alla som vill vara med och kampanja med Vänsterpartiet. Här får du möjlighet att höra mer om våra viktigaste politiska prioriteringar i valrörelsen samt hur just du kan vara med och bidra till maktskiftet i september!

Oavsett om det är din första träff med Vänsterpartiet eller om du har varit aktiv länge är detta något för dig.

15.00-15.30 – Fika och paus

15.30-15.45 – Introduktion Norrland i centrum:

Vi presenterar vår förvalskampanj Norrland i Centrum och ser till att alla har koll på Vänsterpartiets tre prioriterade norrlandsfrågor samt det material vi kommer använda under sommarens kampanjande runt om i regionen.

15.45-17.00 – Workshop i samtalsmetodik med Natalie Söderberg (Zetkin):

Strukturerade organiseringssamtal i 6 steg är en beprövad metod som används av fackförbund och gräsrotsrörelser världen över för att växa och vinna kampanjer. Genom att prata med människor som ännu inte är övertygade kan vi bredda vår bas och få fler att engagera sig. Under workshopen introducerar Nathalie, organisatör på Zetkin Foundation, metoden och hur de sex stegen kan användas i vårt arbete i Vänsterpartiet. Tillsammans provar vi de tre första stegen och tränar på samtal som kan få fler att ta steget från att stå utanför – till att bli en del av förändringen.”

17.00 – Drop in på Allstar (övervåningen)

18.00 – Middag och festligheter (Allstar)

Klockan 18 äter vi gemensam (vegetarisk) middag på allstar. Efter detta blir det lite lättsam aktivitet med chans till fin fina priser, musik, mingel och stand-up!

19.00 – Gemensamt jippo med chans till fina priser!

19.45 – Stand-up med Fredrika Heimersson och Alfred Backa

Alfred Backa är en av Finlands största komiker och har också nått Sverige med sin bitande satir på sociala medier. Samhällskritik, musik, imitationer och fysisk komik i ett och samma paket. Fredrika Heimersson är born and raised i Umeå, student, och har “chockerande lite att komma med”. Trots att hon anser att stand-up vara en märklig hobby bjuder hon in till skratt med sin bitvis mörka observationshumor.

Söndag

09.25 (Vasaplan) – Gemensam resa till Ålidhem

10.00-12.00 (Klossen, Ålidhem) – Kampanjstart och dörrknackning med Jonas Sjöstedt

Vi börjar dagen med lite pepp från Jonas Sjöstedt samt en introduktion till dörrknackning som kampanjmetod. Efter det går vi ut för att tillsammans knacka så många dörrar vi kan, prata med folk och sprida våra budskap. Vi är redan över 60 anmälda så denna session kan verkligen göra skillnad inför valet!

12.00- 13.00 (Klossen, Ålidhem) – Lunch och adjö

(13.00-15.00) – Stanna kvar och knacka dörr med Vänsterpartiet Umeå

 

Jonas vill sätta Norrlands behov i centrum

Jonas Sjöstedt är sedan 2024 Europaparlamentariker för Vänsterpartiet och har i många år varit bosatt i och drivit frågor som rör Norrland. Vi har intervjuat honom om hur hans Norrlandsperspektiv påverkar arbetet i EU samt hur han ser på Norrlandsfrågor idag.

Du är den enda norrlänningen i EU, hur märks det?

– Det märks eftersom få andra ledamöter intresserar sig för frågor som är viktiga för oss. Exempelvis frågor som rör hur vi ska använda naturresurser för att bygga starka samhällen utan att detta leder till exploatering. Det är också få som inser hur stora avstånd vi har och hur glest befolkat norra Sverige och Finland är.

Inför EU-valet 2024 sa du att du ville arbeta för utbyggd järnväg och gröna satsningar som ger nya jobb och goda arbetsvillkor här i norr – hur har det gått?

– Vi jobbar hårt med de frågorna men problemet finns i Stockholm, inte Bryssel. Vi har en regering som tackar nej till stöd och lån från EU för att bygga ut järnvägen och som inte tror på gröna
investeringar. Sveriges nuvarande regering verkar mer upptagna av hur Sverige ska kunna utvisa personalen på våra äldreboenden och sjukhus än av hur vi ska kunna rekrytera kompetens till nya satsningar. Det kan vi ändra på i valet.

Att sätta Norrland i centrum – vad innebär det för dig?

– Det innebär att jag alltid funderar över hur politiken och besluten i EU kommer att påverka oss i Norrland och Västerbotten. Det finns många frågor där det är bättre att besluten fattas här och inte i Bryssel. Exempelvis frågor om jakt, snus, skogsskötsel eller veteranbilar.

Trots att Norrland under generationer har försett Sverige med skog, vattenkraft och malm har återinvesteringarna i vår norra landsände uteblivit. I stället kämpar många kommuner med bristande service, eftersatt infrastruktur och utflyttning. I rapporten ”Norrland i centrum” presenterar Vänsterpartiet 30 konkreta förslag för att ge Norrland den återbäring vi länge har förtjänat. Förslagen innebär totalt nästan 10 miljarder kronor i återbäring på naturresurser, varav 6 miljarder kronor direkt till Norrland. Utifrån rapporten har Vänsterpartiet valt att lyfta och fokusera på tre Norrlandsfrågor:

  • vinsterna från naturen ska stanna lokalt
  • akutsjukvård ska garanteras i hela landet
  • skatterättvisa mellan stad och land som ger utrymme för sänkt kommunalskatt i Norrland.

Delar du bilden av att det är dessa tre frågor som bör prioriteras?

– Jag tycker att det är rätt. Vi har en regering som struntar i Norrland och inte har några ministrar från norr. De prioriterar skattesänkningar för de rika över, exempelvis, en fungerande sjukvård i hela landet. Det kan vi ändra på om vi vinner valet. I norra Sverige produceras stora värden i form av förnybar el, mineraler och skog, men vinsterna hamnar ofta någon annanstans. Vänsterpartiet
har förslagen som ändrar det. Norrland har också några av de högsta skattesatserna i landet, vilket bland annat beror på att vi har många små kommuner, stora avstånd och många äldre. Det behövs en större skatteutjämning.

En av svårigheterna med att föra en politik som gynnar hela Norrland är att Norrland innefattar så många områden med vitt skilda behov och problem.

Finns det någon åtgärd som du ändå ser har potential att gynna hela vår norra landsände? Om så, vilken och varför?

– Utbyggd järnväg kommer att gynna hela Norrland. Norrbotniabanan måste äntligen byggas färdigt, Malmbanan behöver dubbelspår och Inlandsbanan behöver rustats upp. Vi vill satsa på moderna fina nattåg till södra Sverige och vidare ut till kontinenten. Det är också viktigt att vi som producerar så enormt mycket grön el inte bara får återbäring utan också lägre elpriser. Det gör det enklare för oss att dra till oss investeringar.

Hur tycker du att risken vid etablering av nya industrier (som exempelvis Northvolt) ska fördelas?

– Kommunerna kan inte finansiera alla de investeringar som behövs i nya bostäder och kommunikationer när stora satsningar görs. Staten måste hjälpa till. Det kan göras genom investeringsstöd för byggande av bostäder och satsningar på infrastruktur. Om inte det sker så missar vi möjligheten att skapa framtidens jobb.

Hur skiljer sig Vänsterpartiets Norrlandspolitik från andra partiers?

– Vi är det parti som talar om rättvisa för Norrland, att vi ska får en rejäl återbäring på de rikedomar som skapas här. Vi vill ha en fungerande välfärd i hela landet, även i inlandet. Då kan sjukvård och utbildning inte styras av vinstintresse, behoven måste stå i centrum.

Avslutningsvis, om du fick göra en egen Norrlands-t-shirt eller keps, vad skulle du trycka på den?

– Jag brukar ofta ha på mig den vanliga Norrlandskepsen, jag tycker den är snygg. När jag möter någon med en likadan keps i södra Sverige så blir det ofta att vi hälsar på varandra. Det funkar bra för mig.

Regering med V behövs

Om mindre än ett halvår går Sverige till val. Ett val som kommer att avgöra riktningen för vårt land under många år framöver, och vi står vid ett vägskäl. Under Tidöregeringens mandatperiod har fattigdomen ökat. Arbetslösheten är en av de högsta inom EU. Förtroendet för både den egna ekonomin och för landets utveckling har sjunkit, enligt DN/Ipsos. Endast en av tre unga tycker att framtiden ser ljus ut. Detta är ingen tillfällighet. Det är konsekvenserna av dåliga politiska prioriteringar.

Ändå vägrar Tidöregeringen att lyssna och ta väljarnas oro på allvar. Finansminister Elisabeth Svantesson uppmanar folk att pruta i mataffären, som om problemet ligger i svenskarnas ICA-köp. Därför är det inte förvånande att Tidöregeringen inte haft majoritet i någon opinionsmätning sedan hösten 2022. Väljarna kräver förändring. Väljarna förtjänar andra prioriteringar än det Tidöpartierna har att erbjuda.

I tre av Sveriges största städer, i sju regioner och i över sextio kommuner förbättrar vår politik redan vardagen för över tre miljoner människor.

  • I Stockholm har Vänsterpartiet köpt tillbaka hyresrätter för att stärka allmännyttan och kunnat stoppa onödiga etableringar av vinstdrivna förskolor.
  • I Göteborg har det rödgröna styret kortat arbetstiden på kommunala arbetsplatser inom förskolan och socialtjänsten. Utöver det sänker de priserna i kollektivtrafiken med 140 kronor i månaden för göteborgarna.
  • I Uppsala har Vänsterpartiet avskaffat LOV inom äldreomsorgen
    och lyckats reservera upphandlingar till icke vinstdrivande aktörer.
  • I Västra Götaland har vi kortat köerna till operation mest i hela landet, och höjt de lägsta lönerna för regionens anställda.
  • I Solna har Vänsterpartiet brutit ett 24-årigt högerstyre och gjort historiska satsningar på skolan. Genom en kraftigt höjd skolpeng har skolresultaten ökat och klasstorlekarna minskat.
  • I Sundbyberg har vi stärkt äldreomsorgen genom fler undersköterskor och sjuksköterskor i egen regi, samt satsat på personalens arbetsvillkor. Så här ser ansvarsfullt ledarskap ut. Det handlar inte om tomma löften, utan om resultat för vanligt folk.

Vänsterpartiet vill bygga ett Sverige där ingen behöver välja mellan hyra och middag. Där varje barn har en bra skola, oavsett var man bor. Där unga kan flytta in i sitt första hem. Där arbetare orkar ett helt arbetsliv. Där bussen och tåget går i tid. Ett Sverige som håller ihop.

För att det ska bli verklighet behövs ett politiskt ledarskap som levererar reformer som minskar klyftorna, skapar jobb och påskyndar klimatomställningen.

Sverige behöver en regering med Vänsterpartiet som kan driva politik för de som bär det här landet varje dag: den ensamstående mamman som hoppar över sin egen middag så att barnen får äta, pensionärerna som byggde Sverige men som nu räknar varenda krona, lastbilschauffören som förlorade jobbet och försöker leva på en ersättning som knappt räcker till mat och hyra. De förtjänar respekt, inte misstänksamhet. Stöd, inte bestraffning. Politiken måste säga: Du är inte ensam. Du förtjänar ett liv i landet du bor i.

När vanligt folk börjar tvivla på sin framtid är svaret inte fler skattesänkningar för miljardärer eller nya nedskärningar i välfärden. Unga behöver hopp. Familjer behöver trygghet. Äldre behöver värdighet. Vi förtjänar ett land som står upp för dem som behöver det mest och inte vänder dem ryggen. Sverige behöver ett ledarskap som visar att politiken kan leverera trygghet, hopp och värdighet.

Tiden är här. Sverige behöver en ny riktning nu. Vänsterpartiet i regering är garanten för den.

 

Jonas Karlberg, regionråd i Region Västerbotten

Alexandra Mattsson, borgarråd i Stockholm stad

Daniel Bernmar, kommunalråd i Göteborg stad

Hanna Victoria Mörck, kommunalråd i Uppsala kommun

Omer Khan, kommunalråd i Solna stad

Towe Bengtsson, kommunalråd i Sundbyberg stad

Maria Garmer, kommunalråd i Växjö kommun

Mathias Karvonen, kommunalråd i Luleå kommun

Liselotte Sandell Roos, kommunalråd i Kalmar kommun

Sanna Inga Poromaa, kommunalråd i Kiruna kommun

Anne-Marie Wallouch, kommunalråd i Kristinehamn kommun

Klara Hedin, gruppledare i Sundsvall kommun

Anneli Mylly, kommunstyrelsens ordförande i Degerfors kommun

Sara Strandberg, kommunstyrelsens vice ordförande i Vaxholm stad

Hans Klingstedt, kommunstyrelsens vice ordförande i Norsjö kommun

Svante Nylund, kommunstyrelsens vice ordförande i Hammarö kommun

Carina Örgård, regionråd i Region Västra Götaland

Neil Ormerod, regionråd i Region Uppsala län

Lena Granath, regionråd i Region Kalmar län

Linda Jonsson, regionråd i Region Norrbotten

Elisabeth Björk, regionråd i Region Värmland

Elin Hoffner, regionråd i Region Jämtland-Härjedalen

Stärk folkbildningen och folkhögskolorna!

Idag är det Folkhögskolans dag och som Vänsterpartiets representant i Västerbottens folkhögskolestyrelse vill jag säga några ord om detta.

Som vi alla vet är folkhögskolorna en viktig del av den svenska folkbildningen. Genom att erbjuda alternativa vägar till utbildning ger de alla människor möjlighet att utbilda sig och utvecklas. Exempelvis ger de möjlighet till personer som inte har avslutat gymnasiet att ta examen eller en nystart för den som vill byta riktning i livet. De spelar också en viktig roll för samhället i stort genom att stärka demokratin, bidra till kultur, erbjuda mötesplatser för människor med olika bakgrund och, framför allt, bidra till minskade utbildningsklyftor.

Trots detta har den nuvarande regeringen minskat anslaget till folkbildningen med cirka 30 procent, vilket har slagit hårt mot många folkhögskolor och studieförbund runt om i landet. Inte minst i Västerbotten där styrelsen på grund av de minskade anslagen tvingats fatta flera tuffa beslut. Ett av de mest kännbara har varit att avveckla den allmänna kursen vid Vindelns folkhögskola vilket innebär färre utbildningsmöjligheter lokalt och en omställning för både deltagare och medarbetare.

Om ytterligare nedskärningar genomförs riskerar konsekvenserna att bli mycket kännbara för folkhögskolorna runt om i landet. Här i Västerbotten skulle det kunna innebära färre utbildningsplatser, särskilt inom allmän kurs där många kompletterar sin behörighet. Mindre enheter och filialer kan tvingas stänga, vilket skulle slå hårt mot glesbygdsområden där folkhögskolan ofta är en av få utbildningsmöjligheter. Även kulturverksamhet och kortkurser kan minska, liksom det individuella stöd som många deltagare är beroende av. Trots detta planerar regeringen att minska bidragen ännu mer. Detta tycker jag är helt fel.

Vi i Vänsterpartiet kommer att kämpa för att folkhögskolorna ska få tillräckliga resurser. Både för att de ska kunna erbjuda många utbildningsplatser och bra stöd till deltagare med olika behov, men också för att förbättra förutsättningarna och arbetsmiljön för lärarna. En sådan politik kommer resultera både i ökade möjligheter för individer och gynna samhället i stort.

Om du håller med mig om detta, rösta för ett regeringsskifte 2026 och bidra i vår kamp för att stärka den svenska folkbildningen och folkhögskolorna!

Jamshed Molki (V)
Västerbottens folkhögskolestyrelse

Internationella Romadagen

Idag är det den internationella Romadagen. Det är en dag då vi uppmärksammar romers rika historia och kultur, men också en dag då vi behöver stanna upp och påminna oss om den verklighet romer möter idag.

Trots att gruppen levt i Sverige sedan 1500-talet upplever många romer fortfarande ett utanförskap, känner misstro mot myndigheter samt står inför svårigheter att få jobb och bostad. Många lever även i rädsla. Detta är inte en slump – det är en konsekvens av en lång historia av diskriminering där svenska myndigheter förföljt, registrerat och stigmatiserat romer. Allt detta långt in i modern tid. Effekterna märks tydligt även här i Västerbotten där samverkan med romer som grupp är svår att få till. Detta måste förändras. Sverige behöver göra mer.

Vänsterpartiet värnar alla fem nationella minoriteter och jobbar aktivt för att skapa ett samhälle för alla inkluderas och ingen diskrimineras. För oss räcker det inte att uppmärksamma situationen, vi behöver agera för att förändra den.

I motionen 2021/22:2604 Bättre livsvillkor för romer och resande förslog vi bland annat en sanningskommission, ett nationellt center för romska frågor och ett starkare arbete för inkludering som viktiga steg framåt. Delar av motionen bifölls men arbetet går långsamt och i en nysläppt rapport från MUCF (2026) konstateras att regeringen inte gjort tillräckligt i sitt arbete för romsk inkludering. Detta duger inte.

Romers rättigheter handlar inte om välvilja – det handlar om rättvisa. Om vi menar allvar med att vi vill ha ett inkluderande samhälle måste vi gå från ord till handling.

Anna Dahlén (V)
Andre vice ordförande i beredningen för funktionshinder och samverkan

 

Vårdpersonal ska inte behöva arbeta gratis

Inom många kommunala verksamheter i Västerbotten förväntas vårdpersonal vara ombytta och klara när arbetspasset börjar. För vård och omsorg finns det tydliga krav på arbetskläder för att minska smittspridning och skydda både personal och brukare, och personalen får inte komma till arbetsplatsen ombytta.

I praktiken innebär det att personalen förväntas byta om till arbetskläder på sin egen fritid — utan ersättning — men ändå på arbetsplatsen. För många handlar det om upp till 30 minuter per arbetspass.

Det kan låta som en liten sak, men över tid blir det många timmar obetalt arbete. Samtidigt vet vi att vård- och omsorgsyrken redan är pressade. Enligt fackförbundet Kommunal är hållbara arbetstider och möjlighet till återhämtning avgörande för en bra arbetsmiljö. Många inom välfärden arbetar redan under hög belastning, där stress och brist på vila är ett växande problem. När arbetskläder är en förutsättning för att kunna utföra arbetet borde det också vara självklart att ombytet räknas som arbetstid.

Tyvärr möts frågan ofta av argument som: ”vi har alltid gjort så”, ”det handlar om sunt förnuft” eller ”det handlar om att ge och ta”. Men bara för att något alltid har gjorts på ett visst sätt betyder det inte att det är rätt – eller att det ska fortsätta. Och det sunda förnuftet säger att den som utför arbetsuppgifter också ska få ersättning för det.

I dag upplever många inom vården att det mest handlar om att ge, medan väldigt lite kommer tillbaka. Kanske är det dags att ställa en enkel fråga: Vill vi verkligen fortsätta bjuda våra arbetsgivare på vår fritid – utan ersättning och ibland utan ens ett tack?

Vårdpersonalen förtjänar bättre än så.

Daria Mårtensson, facklig-politisk ansvarig Vänsterpartiet Västerbotten

Arvid Lindgren, facklig-politisk ansvarig Vänsterpartiet Västerbotten

Vi vill se omtag för folkhälsan i Västerbotten

Det finns tydliga ojämlikheter i folkhälsan beroende på geografi, inkomst, ålder och kön. Den generella folkhälsan är sämre i inlandet än vid kusten. Det finns också skillnader inom de större tätorterna där folkhälsan är sämre i mer socioekonomiskt utsatta områden.

Vi i den rödgröna majoriteten, S, V och MP, vill därför reformera Västerbottens hälsoundersökningar genom att

  • kraftigt öka genomförandet av VHU i hela länet
  • erbjuda alla invånare en undersökning vid 40, 50 och 60 års ålder
  • utveckla verksamheten med riktade hälsoinsatser kopplade till undersökningarnas individuella resultat.

Att skapa förutsättningar för god folkhälsa är den bästa investeringen för att undvika ohälsa och sjukdom. Men för att lyckas göra det behöver regionen bli mer förebyggande, jämlik och hållbar.

Många kroniska sjukdomar kan förhindras eller behandlas med förändrade levnadsvanor – till exempel hjärt-kärlsjukdom, cancer, typ 2-diabetes och karies. Och hälso- och sjukvården har ett uttalat uppdrag att arbeta för att förebygga ohälsa.

Västerbottens hälsoundersökningar, VHU, har erbjudits i länets alla kommuner sedan 1996. Målet är att motivera och stödja hälsosammare levnads- och vardagsvanor och på så sätt minska risken för ohälsa och sjukdom. Ett mycket bra arbete utvecklas nu på flera ställen i länet i och med att VHU riktas tydligt till funktionshindrade inom LSS-boenden.

Västerbottens hälsoundersökningar är i grunden ett mycket bra verktyg, men de senaste åren har vi sett en starkt nedåtgående trend vad gäller antalet genomförda VHU. Under ett antal år har deltagandet minskat och det finns en uppenbar risk att man inte når de som behöver undersökningarna mest. Trenden måste brytas.

Vi vill att alla i åldrarna 40, 50 och 60 år ska bli erbjudna en hälsoundersökning. Men man är långt ifrån det målet idag och Västerbottens hälsocentraler väljer i hög grad bort att genomföra hälsoundersökningarna, till viss del på grund av en pressad situation.

Vi uppfattar att många som arbetar inom sjukvården ser fördelarna av förebyggande insatser och vill jobba mer hälsofrämjande, men har svårt att hitta utrymme för det i praktiken. Därför är det viktigt att vi också skapar förutsättningar för medarbetarna att klara av denna satsning.

Efter genomförd undersökning saknas ofta en fortsättning i form av åtgärder för den som behöver göra en livsstilsförändring. Fler stödjande individuella insatser måste till när undersökningen är gjord. VHU behöver utvecklas till att bli Västerbottens hälsoinsatser, VHI.

Det betyder att vi behöver jobba ordentligt med riktade insatser. Det handlar både om att ge extra stöd till de som behöver det mest och att göra insatser mer inkluderande.

God hälsa är idag en klassfråga, det vill vi förändra!

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet
Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande
Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för miljö, klimat och hållbarhe

Västerbotten är inte en råvarukoloni

Frågan om uranbrytning i alunskiffer och nya gruvor i inlandet handlar inte bara om mineraler. Den handlar om makt, rättvisa och framtiden för våra lokalsamhällen.

Vi i Vänsterpartiet säger tydligt: uranbrytning ska vara förbjuden. Det kommunala vetot mot gruvdrift ska värnas, stärkas och omfatta all gruvbrytning.

I Västerbottens inland vet vi vad naturen betyder. Den är grunden för rennäring, turism, jakt, fiske och livskvalitet. Uranbrytning i alunskiffer innebär enorma mängder gruvavfall, risk för tungmetaller i vatten och påverkan som kan bestå i generationer. Det är inte en tillfällig störning – det är ett irreversibelt ingrepp i landskapet.

Samtidigt har Sverige en av världens lägsta mineralavgifter. Bolagen betalar 0,2 procent av värdet på det som bryts. Det är anmärkningsvärt lågt. I många fall är det utländska riskkapitalbolag som prospekterar – vinsterna lämnar landet medan miljörisken stannar här.

Förespråkarna talar om europeisk självförsörjning. Men så länge privata bolag bryter och säljer på en global marknad finns inga garantier för att Sverige eller EU får tillgång till mineralerna. Självförsörjning kan inte bygga på att vi säljer ut våra naturresurser till högstbjudande.

I inlandet kämpar kommuner för att behålla skola, äldreomsorg och sjukvård. Vi vet hur svårt det är att upprätthålla kritisk samhällsservice med en krympande befolkning och pressad ekonomi. Då är det inte rimligt att vi samtidigt ska ta miljöriskerna medan värdena förs bort.

Historiskt har Norrland levererat skog, malm och vattenkraft till resten av landet. Ändå är det här många kommuner har det tuffast ekonomiskt. Det är ett mönster vi måste våga bryta.

Därför kräver vi:

  • Förbud mot uranbrytning
  • Stopp för exploatering av alunskiffer
  • Ett starkt och orubbligt kommunalt veto
  • En kraftigt höjd mineralavgift
  • Säkrad finansiering av infrastruktursatsningar, järnväg och väg

Västerbotten ska inte vara en råvarukoloni. Våra naturresurser ska förvaltas långsiktigt, demokratiskt och med respekt för de som bor här.

Framtiden för inlandet och Västerbotten ska inte avgöras i riskkapitalbolagens styrelserum – den avgörs här.

Daniel Johansson, gruppledare Vänsterpartiet Storuman-Tärnaby