Författare: annamarialindgren

Region Västerbottens åtgärder som ska underlätta för företag i Västerbotten att anställa utländsk arbetskraft och samtidigt möjliggöra för nya invånare att stanna i regionen har fått Sverigedemokraterna att se rött. I försök att plocka billiga poäng genom att splittra upprepar de sitt vanliga, och felaktiga, budskap att invandring är källan till allt ont i samhället. De blundar för att arbetskraftsinvandring är bra för företagen, regionen och skattebetalarna.

Sverigedemokraterna tror inte på norra Sverige, det har länge varit tydligt. Det är olyckligt, men inte förvånande, att de lokala företrädarna inte har större förståelse för den lokala kontexten.

Som många vet larmar de flesta branscher om svårigheten att hitta rätt utbildad arbetskraft. Här i Västerbotten, där arbetslösheten är bland den lägsta i landet, är kompetensförsörjningen extra utmanande för företagen. De flesta tredjelandsmedborgare (personer från länder utanför EU/EES) som arbetat på Northvolt har högskoleutbildningar som företagen efterfrågar. Men att anställa någon som ännu inte talar svenska kan upplevas som ett svårt steg. Det tillfälliga rekryteringsstöd vi nu inför ska underlätta det steget.

Företag som anställer tredjelandsmedborgare som förlorat sin anställning i samband med Northvolts konkurs kan få täckning för upp till 70 procent av kostnaderna för bland annat lärarlöner, deltagarlöner, resor, logi och utbildningsmaterial. De pengar som avsätts för detta är statliga medel som är öronmärkta för regional utveckling. De skulle alltså inte gå att, som SD påstår, använda dem till sjukvård.

Däremot ger arbetskraftsinvandring skatteintäkter som hjälper till att finansiera sjukvården. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar har arbetskraftsinvandringen under 2023 bidragit med 52 miljarder kronor till BNP och 17 miljarder kronor i skatteintäkter till Sverige. I Region Västerbotten har arbetskraftsinvandringen de senaste fem åren gett hundratals miljoner.

Arbetskraftsinvandrare använder dessutom väldigt lite av välfärdens resurser: Deras skolgång har nämligen bekostats av deras hemländer, de har antingen en gedigen utbildning från utlandet, eller betalat sin utbildning i Sverige med egna pengar, och de är i en ålder när de behöver förhållandevis lite sjukvård.

I Sverigedemokraternas debattartikel tycks SD värdera människor efter hur mycket vård de kräver: den som behöver mer stöd från välfärden är enligt deras resonemang mindre värd. Det är förstås något som vi tar avstånd från eftersom vi står bakom alla människors lika värde. Men med det synsättet borde Sverigedemokraterna älska de tredjelandsmedborgare som kommit till Västerbotten i samband med Northvolts etablering.

Det här är en replik från regionmajoritetens företrädare i Regionala utvecklingsnämnden på SD:s debattartikel som du kan läsa här

Richard Carstedt (S) ordförande Regionala utvecklingsnämnden
Lennart Gustavsson (V) andre vice ordförande Regionala utvecklingsnämnden
Lars Brännström (MP) ledamot Regionala utvecklingsnämnden

I brist på egna realistiska sparförslag kommer oppositionen än en gång med förslag utan verklighetsförankring, vägrar att erkänna att Region Västerbottens ekonomiska förutsättningar inte är unika, och man kommer även med lögner.

Det är en lögn att, som borgarna gör, påstå att det som sker i omvärlden inte påverkar regionen och bidrar till den svenska sjukvårdens kris. Kostnaderna för läkemedel, sjukvårdsmateriel och investeringar har ökat drastiskt till följd av oroligheter i omvärlden och stigande inflation de senaste åren. Klart det får konsekvenser.

Istället för att medge detta klamrar sig borgarna fast vid sin käpphäst: administration. Detta så krampaktigt att de till och med falskt påstår att andelen administrativ personal i regionen har ökat. De bygger sin lögn på det faktum att regionen, som infört begränsningar i nyanställningar och sparat 100 miljoner på administration, ändå har ökat personalstyrkan med 148 personer. Men den ökningen består av tjänster som finns inom vården. Sjukvården i Region Västerbotten har 216 fler anställda nu än 2023. Av dem är 97 personer läkar-, sjuksköterske- och tandläkarstudenter. Antalet undersköterskor och sjuksköterskor har ökat med 62 respektive 54 personer. Till det kommer ökningar av antalet specialistläkare och specialistsjuksköterskor.

Region Västerbotten har gjort stora insatser för att minska beroendet av inhyrd personal i sjukvård och i sjukvårdens stödfunktioner. Men arbetet med besparingar behöver fortsätta.

Så länge regionerna saknar de resurser som krävs och regeringen vägrar kompensera för kostnadsökningarna minskar våra möjligheter att ge medborgarna nödvändig vård. Sannolikheten för att sjukvård kommer att finnas jämlikt för alla minskar, och det finns risk för lidande som kunde gå att undvika. Vi är ärliga med att åtgärderna får konsekvenser ute i verksamheterna och för medborgarna. I arbetet handlar det därför om att göra besparingar samtidigt som det måste finnas tillräckligt med resurser för att invånare i Västerbotten och norra Sverige ska kunna få den vård de behöver.

Vi håller med om att sjukvården ska prioriteras, vilket återspeglas i att 96 procent av regionens budget går till hälso- och sjukvården. Men vi kan konstatera att den borgerliga regeringen som styr Sverige inte gör samma prioritering. I ett läge när sjukvården skriker efter resurser väljer regeringen att minska sin andel av finansieringen av den offentliga sjukvården för att istället lägga 30 miljarder på skattesänkningar och gynna rika.

Det är en ständig avvägning mellan vilka resurser Region Västerbotten har och hur medborgarnas behov ska tillgodoses. Vi som styrande ska alltid ta vårt ansvar för att västerbottningarna ska vara nöjda och trygga med vården i länet och att vård ska ges jämlikt och efter behov. Men också resurseffektivt. Det är något vi jobbar med varje dag.

Detta är en replik på en debattartikel från borgarna som du kan läsa här

Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande
Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämlikhet och jämställdhet
Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för miljö, klimat och hållbarhet

Ulf Wahllöf, (UW), värnar privata hälsocentraler mer än han ser till en jämlik vård för västerbottningarna.

UW menar att vi i regionens majoritet har stulit hans förslag till en utvecklad primärvård. Det är Socialstyrelsen som anger att vi ska sträva mot att allmänläkare, läkare på hälsocentral, ska högst ha 1100 personer listade. Det har legat som ett mål i Hälso- och sjukvårdsnämnden sedan 2024. För att nå dit måste vi öka antalet utbildningstjänster, ST-tjänster. Vi har ökat antalet ST-tjänster och vi kommer att öka dem ännu mera för att klara målet.

Hade UW brytt sig om att läsa svaret på sin motion när den besvarades, vi besvarar motioner när de handlar om arbete som redan finns eller planeras för i regionen hade han sett att de tre förslagen redan fanns på den röd-gröna majoritetens lista.
Återstår ett antal förslag och områden där vi inte ens på pappret är överens.

Vänsterpartiet vill att primärvården ska ha ett brett uppdrag och att en enskild hälsocentral ska kunna möta alla åldrar och alla sorts patienter till skillnad från Moderaterna som vill att vårdcentralen ska kunna begränsa sitt uppdrag, det vill säga inte ge en jämlik vård överallt.

Vänsterpartiet vill fortsätta utveckla samarbetet och gränsöverskridande arbete inom primärvården. Vi vill att hälsocentralerna ska hjälpas åt för befolkningens bästa. Moderaterna vill öka konkurrensen mellan vårdcentraler.

Vänsterpartiet vill ha en vård byggd på tillit och en ersättning baserad på hälsan i området och de listade där hälsocentralen ligger. Moderaterna vill ha ökad detaljstyrning med mer av ersättningen räknat på olika typer av riktade och styrda uppdrag att återredovisa.

Moderaternas förslag leder till mer administration. Vi vill också påpeka att när vi frågat Moderaterna om vilka tjänster i regionens administration de vill ta bort har de aldrig svarat. Vi synar borgarnas största besparingsförslag. Det är tomt och innehållslöst.

Vänsterpartiet vill skattefinansiera vården. Moderaterna vill ha fler och högre avgifter. Det innebär att sjuka drabbas av orimligt högra kostnader.

Vänsterpartiet värnar en tillgänglig och jämlik vård i hela länet.

Margaretha Löfgren (V)
Ordförande Beredningen för primärvård och tandvård

Anna Dahlén (V)
2:e vice ordförande Beredningen för funktionshinder och samverkan

Eva Arvidsson (V)
2:e vice ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden

På tisdag 8 april vill vi att politikerna i Regionstyrelsen uppmanar regeringen att ställa frågan till regioner och andra vårdgivare vilka resurser och intresse som finns att tillgå för att ta emot patienter från Gaza.

I höstas lämnade vi in ett initiativärende till Regionstyrelsen om att Region Västerbotten skulle uppmana regeringen att ställa frågan till regioner och andra vårdgivare vilka resurser och intresse som finns att tillgå för att ta emot patienter från Gaza.

Vi gjorde det utifrån att EU-kommissionen redan innan sommaren, 15 maj, skickade en vädjan till Sverige om att ta emot patienter från Gaza. Även EU:s civilskyddsmekanism Medevac har skickat en förfrågan till Sverige. Regeringen avböjde EU-kommissionens vädjan, med hänvisning till att Sverige skickar bistånd till närområdet. Vårdgivare i Sverige sa sig villiga att ta uppdrag men inget hände. Till slut uppmanade majoriteten i SKR, S, V, MP och C, regeringen att ”ge oss möjligheten att vårda Gaza-bor i Sverige” 4 februari, publicerad i Expressen. Vid tiden för uppmaningen uppgick antalet döda palestinier till ca 45 000 och ca 109 000 skadade, varav 12 000 bedömdes vara i behov av medicinsk evakuering.

Till sist, 15 februari i år, gjorde regeringen genom Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdsminister och Benjamin Dousa (M), biståndsminister, en eftergift i sitt svar, med rubriken ”Vi utesluter inte att ta hit patienter från Gaza”. Sedan dess har det inte hänt någonting.

Frågan vi ställde i höstas, är fortfarande lika aktuell. Det faktum att Israel brutit vapenvilan och fortsätter attackera civila, även barn, skärper än mer behovet av att öppna upp för att ta emot patienter från Gaza. Vi vill nu att Region Västerbottens regionstyrelse påminner regeringen om vad den sagt sig villig att göra.

Jonas Karlberg, Regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet, och gruppledare för Vänsterpartiet i Region Västerbotten
Emma Lindqvist, Regionråd med ansvar för klimat, miljö och hållbarhet, och gruppledare för Miljöpartiet i Region Västerbotten

Northvolts konkurs är varken slutet för batterifabriker eller gröna investeringar. Här i Norr- och Västerbotten har vi fortfarande brist på personal och varken vi eller Sverige har råd att förlora den resurs som alla de anställda vid Northvolt utgör. Idag är bilindustrin helt beroende av import av batterier, vilket inte är hållbart på sikt för europeisk fordonsindustri. Norrland med sin gröna energi och Skellefteå med sin stora kunskap, kan hjälpa till att lösa den gröna omställningen.

Vi vet att många inflyttade i Skellefteå nu är oroliga, har bundit upp sig i hus och andra tillgångar, och inte riktigt vet hur livet kommer att se ut, bara att det ser dåligt ut. Konsekvenserna av konkursen är ännu inte klara. Vi förutsätter att regeringen kommer att agera för att kommunen, regionen men framför allt Sverige ska kunna behålla den kompetens som annars kommer att behöva lämna Skellefteå och den gröna omställningen.

Vi behöver en aktiv statlig industripolitik och vi behöver den nu för att se till att något bra kommer ut av och efter Northvolt i Skellefteå.

För de personer som drabbas av Northvolts konkurs när anställningen upphör behövs nu akuta åtgärder. Öka undantaget i 90-dagarsregeln för personer med arbetskraftstillstånd till minst det dubbla för att skapa större möjlighet att kunna hitta nytt arbete.

På längre sikt behöver den gröna omställningen industrivetande, en långsiktighet i satsningarna och en statlig industripolitik värd namnet. Vi har sett regeringen sola sig i glansen när allt var ljust, nu vill vi se statligt engagemang och stöd när molnen hopar sig!

Vänsterpartiet i Västerbotten,
årskonferens 22 mars 2025, Umeå

Northvolts etablering i Skellefteå var den största satsning vi sett i norra Sverige. För de flesta var det svårt att förstå hur många som skulle behöva flytta hit, och hur mycket fabriken skulle producera. Etableringen var en mycket viktig signal om att den gröna omställningen hade börjat på riktigt, det var inte längre något vi bara pratade om. När vi nu nås av beskedet om konkurs är det den mest omfattande konkursen i Svensk historia. En kommun eller en region kan inte hantera detta på egen hand.

När vi i höstas varslades om att produktionen inte gick som det var tänkt på Northvolt började vi genast arbeta med att hitta vägar för att den uppsagda personalen ska kunna stanna kvar i Västerbotten. Vi har välkomnat väldigt många människor som flyttat hit från andra länder, och dessa personer vill vi så klart ska stanna i regionen. Vi behöver deras kompetens, och vi vill behålla våra grannar, nya vänner och bekanta.

Nu är konkursen ett faktum och huvudfokus är att en stor del av produktionen ska fortsätta på Northvolt, och att en ny Europeisk ägare kommer till stånd. Vi räknar med att regeringen parallellt kommer att agera för att kommunen, regionen men framför allt Sverige ska kunna behålla den kompetens som kanske kommer att behöva lämna Northvolt. Vi har landets lägsta arbetslöshet i Norr- och Västerbotten. Sverige har inte råd att förlora den resurs som alla de anställda vid Northvolt utgör.

Idag är bilindustrin helt beroende av import av batterier från Kina, vilket inte är hållbart på sikt för europeisk fordonsindustri. Norrland med sin gröna energi och Skellefteå med sin stora kunskap, kan hjälpa till att minska beroendet från Kina. Vi har alla möjligheter att göra den gröna omställning som krävs för att industrin i Sverige ska bli långsiktig och hållbar, men för det krävs ett engagemang på nationell nivå. Förutom att vi behöver ställa om för att långsiktigt kunna leva med ett humant klimat förstår vi också nödvändigheten i att vår produktion måste vara mer självförsörjande och robust när vi i dag står i ett mycket instabilt säkerhetsläge i Europa.

Vi anser att regeringen ska:

• Gå in med stödpaket likt när Saab i Trollhättan lades ner.
• Lägga mer 1:1-medel på Västerbotten som kan växlas upp med EU-medel.
• Satsa på Skellefteå University alliance.
• Utöka undantaget i 90-dagarsregeln för personer med arbetskraftstillstånd att hitta nytt arbete

Richard Carstedt (S) ordförande Regionala utvecklingsnämnden
Lennart Gustafsson (V) andre vice ordförande Regionala utvecklingsnämnden
Lars Brännström (MP) ledamot Regionala utvecklingsnämnden

Matpriserna i Sverige har skjutit i höjden och de som drabbas hårdast är de som redan kämpar för att få ekonomin att gå ihop – ensamstående, studenter och pensionärer. Samtidigt gör de stora matkedjorna fortsatt rekordhöga vinster och regeringen tittar passivt på.

Hushållen pressas av höga elkostnader, fortsatt stigande priser på mat och ökande boendekostnader. Allt blir dyrare. Regeringen gör näst intill ingenting för att komma till rätta med problemen utan lägger i stället ytterligare bördor på hushållen. Det senaste exemplet är högkostnadsskyddet för medicin där regeringen vill höja taket från 2 900 kronor till 3 800 kronor.

I februari ökade matpriserna med 3,9 procent jämfört med samma månad i fjol. Det är den högsta ökningstakten på över ett år, enligt SCB. Kaffe och mejerivaror är exempel på varor som ökar mest.

Människor som bor på mindre orter eller landsbygden med långa avstånd till närmsta matvarubutik drabbas extra hårt. Regeringen talar sig ofta varm om marknadens lösningar och kundernas möjlighet att kunna välja som ett sätt att få ned priserna, men valmöjligheterna på mindre orter är färre. Man får helt enkelt gilla läget. Men ska man verkligen behöva göra det?

Under vecka 12 uppmanar flera initiativ i sociala medier oss att bojkotta matbutiker som ett sätt att visa att man inte accepterar de oskäliga prisökningarna. Initiativ som dessa är ett symptom på en helt ohållbar situation för hushållen.

Vi i Vänsterpartiet menar att det är politikens ansvar att få ner skenande matpriser. Det vi behöver nu är kraftfulla åtgärder som får stopp på de skenande matpriserna:

• Tvinga matjättarna att redovisa sina prishöjningar
• Oskäliga prishöjningar ska leda till böter
• Bryt matjättarnas oligopol genom en lagändring som gör det möjligt att driva fristående matbutiker

Regeringen sänker skatten för de rikaste men lämnar vanligt folk att kämpa med skyhöga matkostnader. Sverige behöver en ny regering!

Berit Edvardsson, ordförande Vänsterpartiet Umeå

Oskar Fransson, ordförande Vänsterpartiet Vindeln

Lennart Gustavsson, ordförande Vänsterpartiet Malå

Margaretha Löfgren, ordförande Vänsterpartiet Vilhelmina

Filip Palukka, ordförande Vänsterpartiet Skellefteå

Wilmer Prentius, ordförande Vänsterpartiet Västerbotten

Lars Simonsson, ordförande Vänsterpartiet Dorotea

Isabelle Sjöström, ordförande Vänsterpartiet Nordmaling