Författare: annamarialindgren

Regeringen och Sverigedemokraterna avsätter i årets budget omfattande medel för att få människor att lämna Sverige – genom ett så kallat återvändandestöd – trots att flera kommuner inte är intresserade eller anser att det är en bra sak.

Jokkmokks kommun fick en förfrågan från den nationella samordnaren för arbetet med frivillig återvandring. Kommunstyrelsens ordförande var väldigt tydlig i kommunens svar: Tack men nej tack. Och i Västerbotten har större delen av kommunerna och Region Västerbottens rödgröna styre tydligt sagt nej. Västerbotten behöver fler invånare – inte färre!

Sverigedemokraterna är inte så värst nöjda med vad som nu närmast får liknas vid ett nationellt upprop. Att deras respons innehåller ett illa dolt hot mot hur vårt samhälle är uppbyggt är inte heller särskilt förvånande, men väl ett skäl för oro och upprördhet. Särskilt för alla oss som bor norr om Gävle.

SD skriver nämligen: ”Jokkmokk är samtidigt totalt beroende av stöd från staten. Frågan är då enkel: varför ska staten lägga resurser på att stötta en kommun som så öppet avvisar samarbete med landets demokratiskt valda regering?”. Helt enkelt: lyd oss eller bli av med alla statliga stöd.

Att SD tycker att det här med kommunalt självbestämmande är något oviktigt har blivit väldigt tydligt. Det går att utläsa i deras respons till Jokkmokks kommun och det är kanske ännu tydligare när de, tillsammans med övriga regeringspartier, nu avskaffat det kommunala vetot för uranbrytning.

För oss som bor i norra Sverige är det dags att inse att SD är ett utpräglat storstadsparti. Våra naturresurser vill man ha, men ve oss om vi vill behålla människor som kan jobba i vård, skola och omsorg. Elen vi producerar klarar de sig inte utan, Västerbotten är landets tredje största producent av el (enligt SVT Västerbotten), men när vi inte går med på deras politik född ur rasism ska vi straffas och svältas till lydnad.

Vänsterpartiet har lagt ett förslag på riksdagens bord. Att fördela om 1,4 miljarder från återvandringsbidrag till glesbygdskommunerna. Kommunerna behöver fler lärare och vårdanställda, inte färre invånare. Vi behöver en politik som ökar jämlikheten, som håller ihop landet och som stärker välfärden.

Nästa år går Sverige till valurnorna, och kan äntligen byta ut högerregeringens sverigefientliga politik, och sätta Norrlands – snarare än Stockholms – behov i centrum.

Daria Mårtensson (V), ordförande, Malå
Lennart Gustavsson (V), gruppledare, Malå
Anna Dahlén (V), ordförande och gruppledare, Lycksele
Paavo Ruokojärvi (V), ordförande, Robertsfors
Joakim Wallström (V), gruppledare, Skellefteå
Filip Palukka (V), ordförande, Skellefteå
Daniel Johansson (V), gruppledare, Storuman
Linda Glasin (V), ordförande, Storuman
Viktoria Lapinniemi (V), gruppledare, Vännäs
Hanna Lindberg (V), ordförande, Vännäs
Åsa Össbo (V), gruppledare, Vilhelmina
Margaretha Löfgren (V), ordförande, Vilhelmina
Lars Simonsson (V), ordförande, Dorotea
Berit Edvardsson (V), ordförande, Umeå
Bore Sköld (V), gruppledare, Umeå
Isabelle Sjöström (V), ordförande, Nordmaling
Kjell Öjeryd (V), ordförande och gruppledare, Sorsele
Rolf Attmarsson (V), Vindeln
Wilmer Prentius (V), ordförande, Västerbotten
Jonas Karlberg (V), regionråd, Västerbotten
Anny Berglin (V), Jämtland Härjedalen

Sjukvården går på knäna. Det är inte ett slitet uttryck, det är verkligheten för sjuksköterskan som tvingas ta dubbla pass, för ambulanspersonalen som inte hinner äta, för patienten som får vänta i månader på operation. Region efter region tvingas skära ner. Och vad gör regeringen? Jo, står bredvid och applåderar sig själv för “ansvarstagande ekonomi”.

I verkligheten handlar deras “ansvar” om nedskärningar. Om minus i budgeten för de som räddar liv, medan pengar rinner i väg till skattesänkningar för de rikaste. Regeringen snackar om att korta köerna, men driver en politik som förlänger dem. Sedan regeringen tillträdde har 80 000 fler människor väntat olagligt länge på vård, och i dag har bara tre regioner i landet tillräckligt med vårdplatser.

Lågkonjunkturen, som regeringen struntat i att motverka, har gjort att kommuner och regioner tappat 27 miljarder i skatteintäkter sedan 2022. Som lök på laxen utreder regeringen nu hinder för regioner och kommuner att höja skatten, och om det går att lägga straffavgifter på regionerna när tillgänglighetsmålet inte nås. Allt som i grunden är orsakat av brist på personal, utbildningsplatser och ekonomiska resurser i regionerna. Regeringen vill straffa regionerna för att staten inte tar sitt ansvar.

Vården fungerar inte utan personal som orkar, utan pengar till läkemedel och löner, utan trygghet för den som söker hjälp. Därför vill vi satsa, inte skära ner i statsbudgeten. Vi vill att pengarna ska gå till fler vårdplatser, bättre arbetsvillkor och en tillgänglig sjukvård oavsett om du bor i Storuman eller i Stockholm.

Vänsterpartiet satsar tio miljarder på sjukvården i vår skuggbudget. Det gör vi för att beta av de olagligt långa vårdköerna – men också för att förbättra arbetsvillkoren för personalen inom kvinnosjukvården, förlossningsvården, akuten och ambulanssjukvården.

Vi vill dessutom se en särskild satsning på sjukvården i glesbygden, så att människor får tillgång till vård oavsett var i landet de bor. Det innebär att Västerbottens län skulle få 573 miljoner kronor mer om Vänsterpartiet fick bestämma.

Regeringens politik gör Sverige sjukare. Vänsterpartiet vill göra Sverige friskare.

Karin Rågsjö, Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet, Region Västerbotten

Eva Arvidsson (V), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Västerbotten

Daniel Johansson (V), regionpolitiker och gruppledare i Storuman

Margaretha Löfgren (V), ordförande i beredningen primärvård och tandvård, Region Västerbotten

Sorsele kommun går miste om nästan 1000 kronor per invånare varje år. Region Västerbotten förlorar över 100 miljoner. Det är resurser som hade kunnat gå till vård, skola och omsorg. Samtidigt valde regeringen att stoppa förslaget om en rättvisare kostnadsutjämning. Och Tidöpartierna har valt att göra skattesänkningar som gynnar höginkomsttagare, samtidigt som regionerna under förra året gjorde ett samlat underskott på 9,7 miljarder. Det motsvarar budget för en till region. Vänsterpartiet vill minska skatteorättvisan och öka statens ansvar för jämlik kommunal service.

Kostnadsutjämningen är det viktigaste verktyget för att minska skillnaderna mellan olika kommuner och regioner. Systemet omfördelar via statsbidrag för att jämna ut skillnader mellan områden med många äldre eller barn i skolålder och de som har bättre ekonomiska förutsättningar genom en större andel befolkning i arbetsför ålder. Man väger också in andra strukturella faktorer som gör verksamheten dyrare.

Kort efter att Tidöregeringen tillträdde tillsattes en utredning för att se över kostnadsutjämningssystemet. Utredningen kom fram till att det finns orimliga skillnader mellan kommuner och regioner. Med utredningens förslag hade Region Västerbotten haft 522 kr mer per invånare, Sorsele kommun 950 kr mer per invånare och Umeå kommun 122 kr mer per invånare. Det hade inneburit viktiga och stora tillskott i kassan. Förlorarna skulle bli främst höginkomsttagarkommuner runt Stockholm och i Skåne. Utredningen hamnade i byrålådan.

Regeringen hade också gett ett tilläggsuppdrag. Utredarna skulle svara på om det är möjligt att lagstifta om ett förbud mot att höja kommunalskatten. Utredarna svarade att det skulle vara ett alldeles för stort ingrepp i kommunernas och regionernas självstyre.

Självstyret ska bidra till att medborgarna har nära till besluten och att verksamhet och ekonomi ska kunna anpassas utifrån lokala och regionala förutsättningar och behov. Att prata om jämlik skola eller lika vård för alla ekar tomt om det inte finns pengar att anställa personal med.

I dagarna lade Tidöregeringen ett utredningsuppdrag – återigen om att begränsa kommuners och regioners rätt att ta ut skatt. Det ska läggas till att regeringen valt att inte justera utjämningssystemet, konsekvent valt att inte räkna upp de generella statsbidragen för att kompensera att de tappat i värde. Som konsekvens har hela region-Sverige och ett stort antal kommuner drabbats av stora underskott samtidigt som de tvingats göra besparingar. 2024 gjorde regionerna ett samlat underskott på 9,7 miljarder. Det motsvarar budget för en till region. Samtidigt genomförde regeringen stora skattesänkningar på 30 miljarder. Skattesänkningar som särskilt gynnar höginkomsttagare.

Tidö-partierna aviserar nu ett rekordstort reformutrymme, och förbereder nya skattesänkningar. Offentlig sektor och de som jobbar i den får betala. Vi kommer inte sitta still och acceptera. Vi vill ha en annan regering! Det finns politiska förslag att samarbeta kring, som det har funnits bred uppslutning om. Ta fram utjämningsutredningen igen. Ta fram landsbygdsutredningen. Det finns bra förslag som kan genomföras.

Vänsterpartiet har presenterat 30 förslag och 6 miljarder kronor till Norrland för att sätta Norrland i centrum. Vi kommer att fortsätta visa att en annan väg är möjlig!

Maria Broberg (V), kommunfullmäktiges ordförande, Sorsele kommun
Bore Sköld (V), gruppledare, Umeå kommun
Jonas Karlberg (V), regionråd, Region Västerbotten
Gudrun Nordborg (V), riksdagsledamot

Den 22 september presenterar regeringen sitt budgetförslag för kommande år, och finansminister Elisabeth Svantesson har öppnat för att det kan innehålla skattesänkningar för hushållen. Hittills har den största delen av regeringens satsningar denna mandatperiod utgjorts av skattesänkningar för de rika. Medan väldigt lite resurser har gått till att stärka sjukvården, där behoven av satsningar är stora efter att under flera år ha varit hårt pressad av sviterna från pandemin och inflationen.

Statsminister Ulf Kristersson lovade att ingen vårdpersonal skulle behöva sägas upp, men bröt snabbt det löftet genom att inte tillskjuta i närheten av de pengar som behövdes. Konsekvenserna ser vi över hela landet i form av vårdavdelningar som läggs ned, personal som sägs upp, ökande vårdköer och regioner som höjer skatterna.

Inför det kommande valåret är det dock tänkbart att regeringen öppnar plånboken för fler än de rikaste. Men människor behöver mer än en stärkt hushållskassa, de behöver framtidstro. Förstår Tidö-laget att en gemensam välfärd, med fungerande infrastruktur, utbildning och sjukvård är minst lika viktigt? Vågar i så fall sjukvården hoppas på att få ta del av regeringens valbudgetsatsningar?

Hälso- och sjukvården blir ständigt bättre på att förebygga, behandla och bota sjukdomar, vilket är glädjande för oss alla och bra för samhället. Idag får vi mer sjukvård för pengarna, med det finns också fler behandlingar som vi kan och vill ge till de som behöver. Men det leder också till ökade kostnader för skattebetalarna och regionerna att hantera.

I Västerbotten kämpar vi för att alla invånare ska ha tillgång till en god vård som är likvärdig med resten av landet, men också med den kvalitet och spetskompetens som kan förväntas av ett universitetssjukhus. Vi har prioriterat att hålla vårdavdelningar öppna i glesbygd trots ekonomiska utmaningar. Universitetssjukhuset i Umeå ger specialiserad vård till invånarna i de fyra nordligaste länen och nationell högspecialiserad vård inom flera områden. I samverkan med andra aktörer säkrar vi vård, forskning och utbildning för en hel landsända. Mätningar visar att invånarna har högt förtroende för sjukvården i Västerbotten, men vi vet att alla som behöver vård inte kommer i kontakt med vården tillräckligt snabbt och det är ett problem.

Ett glesbefolkat län med stora avstånd innebär särskilda utmaningar. Västerbotten har en femtedel av Skånes befolkning på en fem gånger så stor yta. Det finns ett utjämningssystem som ska kompensera kommuner och regioner för att de har så olika förutsättningar. En utredning med förslag på förändringar av utjämningssystemet presenterades nyligen. Tanken var att förändringen skulle införas 2026 och det skulle ge Region Västerbotten nästan 100 miljoner kronor mer. Men regeringen har dragit ut på arbetet och inte kommit fram med något förslag.

Inte heller har Tidöpartierna valt att räkna upp statsbidragen med hänsyn till inflationen, så som våra partier vill göra. Kanske beror regeringens ointresse för sjukvården på att Kristdemokraterna, som har ansvar för frågorna nationellt, inte är särskilt måna om att regionerna ska lyckas med sitt uppdrag. De har ju varit tydliga med att de vill ta makten över sjukvården från västerbottningarna och ge den till staten. Vad som skulle ske med våra sjukstugor och sjukhus när det första kravet på effektiviseringar sedan kommer vill vi helst slippa få reda på.

Det vore glädjande för alla medborgare om regeringens budget innehåller några goda nyheter för regionerna och sjukvården, men vi vågar inte hoppas på det. Men oavsett vilket besked regeringen ger så kommer vi fortsätta kämpa för att säkerställa att vård ges efter behov och att vi har en likvärdig hälso- och sjukvård i hela Västerbotten, från fjäll till kust.

Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande
Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämlikhet och jämställdhet
Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för miljö, klimat och hållbarhet