Skip to main content

Inlandsbaneturné och landsbygdsprogram

 

 

 

I slutet av augusti höll de tre nordligaste partidistrikten en inlandsbaneturné. Med på turnén var, förutom många lokala partirepresentanter,  Jonas Sjöstedt, Siv Holma och Lena Olsson. Det blev många samtal om vänsterpartiets politik för en levande landsbygd.  Ovan visas  några bilder från inspirerande träffar och möten i Sorsele, Storuman och Vilhelmina

 

I helgen som var utsåg Vänsterpartiet en arbetsgrupp som ska ta fram ett nytt landsbygdsprogram. Programmet ska bland annat dra upp riktlinjer för investeringar i infrastruktur, nya jobb och förbättrad service i lands- och glesbygd. Förslaget till nytt program kommer att presenteras på partiets rikskonferens våren 2013. Gruppen består av Birger Lahti, kommunpolitiker i Pajala, Lena Olsson riksdagsledamot från Dalarna och Brittis Benzler, kommunalråd på Gotland.

– Utvecklingsmöjligheterna i landsbygd är stora och många människor bor gärna kvar i sina hemkommuner om möjligheten finns. Samtidigt innebär privatiseringar och utförsäljningar att resurserna koncentreras kring storstäderna. Det krävs en medveten politik för fler satsningar i landsbygd, säger Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare.

Ett Bottenviken utan kärnkraft

Sverige kan bygga ett samhälle utan kärnkraft där energin kommer från sol, vind och vatten

Femton mil från Sveriges kust och de norrländska städerna Haparanda i norr till Umeå i söder planerar finska Fennovoima att bygga världens största kärnkraftverk.

Enligt Esbo-konventionen ska samråd ske med grannlandet innan beslut om byggnation tas. Ett bygge av kärnkraftverk är inte enbart en nationell angelägenhet. Radioaktivitet känner inga gränser. I flera europeiska länder stoppar man nu all utbyggnad av kärnkraft. Vi förväntar oss att samtliga berörda kommuner uttalar sig mot kärnkraftsbygget. Och varför gör inte Sveriges regering något för att förhindra kärnkraftsbygget i Pyhäjoki?

Fortsätt läsa

Sjöstedt ställer frågorna Maud Olofsson vägrar svara på

Maud Olofsson vägrar ta emot namninsamling mot uranbrytning i Västerbotten

I Västerbotten har det samlats in över 9 000 namn mot uranbrytning i länet. Men när gruppen som står bakom insamlingen begärde tid hos näringslivsminister Maud Olofsson för att lämna över listorna fick de beskedet att hon inte kan ta emot dem.
– Vi är mycket besvikna. Tyvärr bekräftar det vår bild av att regeringen kan tänka sig uranbrytning och inte vill lyssna på kritikerna, menar Gunilla Jönsson, en av initiativtagarna.
En av de personer som har samlat in många hundra namn i inlandet är Doroteabon Birger Svanlund:
– Jag tycker att det är höjden av arrogans. Det är vi här i inlandet som kan drabbas av denna mycket miljöfarliga verksamhet, men regeringen vill inte ens ge oss fem minuter för att lyssna på oss, menar han.
En annan av initiativtagarna är Erik Danielsson:
-Uranfrågan handlar om Västerbottens framtid. Ska vi vara ett län som smutsas ner av uranbrytning som lämnar avfall efter sig för många generationer framöver? Det vore oansvarigt när vi istället kan vara en föregångare i ren förnyelsebar energi, menar han.
Bland initiativtagarna till insamlingen finns även riksdagsledamoten Jonas Sjöstedt (V), han kommer nu att begära en särskild intepellationsdebatt med Maud Olofsson i frågan om uranbrytning.

Länken till den elektroniska delen av insamlingen är:

https://www.namninsamling.com/site/get.asp?uranAC

Låt inte vårt klimatarbete gå upp i rök

Sverige är ett av de länder som har minskat utsläppen av växthusgaser. Det är glädjande, men dessvärre långt från tillräckligt. Fortfarande släpper vi ut många gånger mer per person än vad som är hållbart för jordens klimat. Men vi har klarat våra åtaganden enligt Kyotoavtalet med råge.
Sverige hJonas riksdagenar därför ett betydande överskott av utsläppsrätter, ett överskott som den borgerliga regeringen nu överväger att sälja. Enligt Kyotoavtalet fick vi tillstånd att öka utsläppen med fyra procent till 2012 jämfört med 1990 års nivå. Sveriges riksdag bestämde att vi i stället ska minska utsläppen med fyra procent. Detta mål har sedan slagits rejält, inte minst som en följd av de klimatåtgärder som beslutades och genomfördes när majoriteten i riksdagen var rödgrön

Detta överskott av utsläppsrätter är en direkt effekt av att det svenska folket har tagit klimatfrågan på allvar. Politiska beslut och satsningar på ny teknik har spelat stor roll. Men även att enskilda har gjort aktiva val för miljöns skull har varit en starkt bidragande orsak. Men om detta överskott av utsläppsrätter säljs så är alla dessa ansträngningar värdelösa. I stället för att vi faktiskt begränsade utsläppen för miljöns och klimatets skull så kan våra utsläppsrätter då användas för att öka utsläppen hos den som köper rätten att förorena.
Åratal av klimatansträngningar skulle då bokstavligen kunna gå upp i rök i exempelvis polska kolkraftverk. Det vore ett slag i ansiktet på alla de som har arbetat för att minska våra utsläpp.
Det finns ett alternativ. Sverige kan, liksom Storbritannien, annullera utsläppen. Vi tar då helt enkelt bort möjligheten att använda det svenska överskottet för nya utsläpp. Det vore inte bara det bästa för klimatet utan även för att Sverige ska tas på allvar som seriös internationell aktör för en ansvarsfull klimatpolitik.

Jonas Sjöstedt riksdagsledamot för Vänsterpartiet i Västerbotten.

Är klimatet redan glömt?

För ett halvt år sedan stod debatten om klimatförändringar och växthuseffekten i politikens centrum. Men efter misslyckandet för FN:s klimatmöte i Köpenhamn är det som om debatten har tagit en paus. Idag diskuterar få politiker klimatet trots att allt tyder på att klimatförändringarna går snabbare än vi förut har trott. Halten koldioxid i atmosfären stiger och risken är att vi nu förändrar jordens klimat och på så vis hotar miljoners människors liv och utkomst genom höjd havsnivå, ökenutbredning och sinande färskvattenresurser.

Fortsätt läsa

De rödgröna bygger Norrbotinabanan

DNs debattsida presenterar de rödgröna en enorm satsning på järnväg om valet vinns. De rödgröna satsar dubbelt så mycket pengar som alliansregeringen på bygge och modernisering av våra järnvägar. Det handlar om ytterligare 120 miljarder till år 2021. Satsningen sker utan att anslagen till vägar minskar. Det är mycket goda nyheter för klimatet, konkurrenskraften och jobben. Det är en politik för ett modernare och grönare Sverige.

Fortsätt läsa