Skip to main content

Vi synar Moderaternas påstådda satsningar på infrastruktur

Replik på Åsa Ågren Wikström “Äntligen en regering som hörsammar Västerbotten”

Det Åsa Ågren Wikström (M) slår sig för bröstet om som moderat är en halvsanning och förtjänar att synas hårdare. Ja, de 200 miljarder kronor är mer i fasta kronor och ören än i förra infrastrukturpropositionen, men som andel av BNP är det en mindre andel än historiskt, från cirka 2 procent till 1 procent. Bryts satsningen ner på vad som prioriteras är en bråkdel av underhåll och utveckling av järnvägsnätet, satsningarna är främst på vägtrafik. Regeringen väljer också att satsa på ohållbara transportslag till exempel genom avvecklandet av flygskatt med en skattesänkning på 0,9 miljarder kronor.

Det vi kan vara överens om är att de satsningar som gjorts förut har varit för små, men regeringens infrastrukturproposition löser inte det. Den budget som läggs är inte tillräcklig. Underhållsskulden på både väg och järnväg är enorm. På vägsidan klassas var tredje statlig väg som dålig eller mycket dålig och järnvägens underhållsskuld uppgår till 90 miljarder och ökar med ofattbara 400 000 kr i timmen – sammantaget ett nationellt haveri av stora mått. Utöver dessa behov står vi inför en brådskande omställning av transportsektorn om vi ska klara de klimatmål Sverige förbundit sig till, en sjuttioprocentig minskning av utsläpp från transportsektorn till 2030.

Med det senaste årets nyheter om malmbanan, nattågstrafiken, Norrtåg, kollektivtrafik i norra Sveriges inland, med mera verkar regeringens vilja att prioritera att upprätthålla en god kollektivtrafik och järnvägsnät för hela landet vara begränsad. Det rör inte bara tillgång till persontransporter, utan också möjligheterna att transportera stora värden av varor, gods och råmaterial, på ett ekonomiskt och klimateffektivt sätt.

För att lösa behoven krävs en lösning på det systemfel som präglar svensk infrastruktur i form av dysfunktionella marknadslösningar. Här har regeringen inga svar överhuvudtaget, snarare har tidigare borgerliga regeringars politik bidragit aktivt till att Sverige hamnat i den situation vi är i, med privatisering av statlig verksamhet och en fragmentering av tidigare sammanhållna infrastruktursystem. Utan att tackla de grundläggande problemen kommer resurser som satsas förslösas och inte ge full önskad effekt.

Jonas Karlberg, gruppledare Vänsterpartiet Region Västerbotten och regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet

Vår politik är lösningen på tandvårdskrisen

Folktandvården i Sverige befinner sig i en allvarlig kris. Personalbristen gör att kliniker inte kan erbjuda den tandvård som behövs. För att vända utvecklingen krävs en genomgripande förändring.

Krisen i folktandvården: En nedåtgående spiral

Folktandvården har länge varit stommen i vårt tandvårdssystem, där privatpraktiserande tandläkare och folktandvården verkat sida vid sida. Detta system fungerade länge, men idag ser vi att det inte längre håller. Regionerna har det övergripande ansvaret för att erbjuda tandvård i hela landet, och till hela befolkningen, samtidigt som privata sektorn kan välja var den etablerar sig och välja bort patientgrupper de inte bedömer som lika lönsamma. Det skapar stora problem.

Idag väljer privattandläkare ofta bort barn- och akuttandvård vilket i stället folktandvården då tar ansvar för. Det har lett till en situation där nyutexaminerade tandläkare anställs, utbildas och jobbar under några år inom folktandvården för att sedan lämna för bättre löner och mer varierade arbetsuppgifter hos privata aktörer. Folktandvården får ta ansvaret för att utbilda och träna nya tandläkare, och täcka upp de områden privat tandvård inte vill ta.

Privat tandvård: En kostsam utveckling för patienterna

Sedan tandvårdsmarknaden avreglerades 1999 har priserna för privat tandvård skjutit i höjden. Tandvården är i dag den mest lönsamma sektorn inom privat hälso- och sjukvård. Allt fler patienter tvingas betala allt högre priser för tandvård. Det är en utveckling som måste stoppas. En välfungerande folktandvård är avgörande för att alla, oavsett ekonomisk bakgrund, ska ha råd att ta hand om sin tandhälsa. För oss är det prioriterat att tandvård ses som annan hälso- och sjukvård.

Vänsterpartiets lösning: Samma krav på alla aktörer, enhetliga priser och ett högkostnadsskydd, samt en långsiktig plan för kompetensförsörjning

För att förändra den negativa utvecklingen och ge folktandvården de förutsättningar som krävs, ska vi ställa samma krav på både privat och offentlig tandvård. Vi vill att de vanligaste behandlingarna får en nationell taxa som innebär ett tak för vad respektive behandling får kosta oavsett vårdgivare. Dessutom vill vi införa ett nationellt högkostnadsskydd så att patienter betalar maximalt 1200 kronor under 12 månader. Vänsterpartiet vill även att det tas fram en nationell långsiktig plan för utbildning av tandvårdpersonal som tar i beaktning utbildningarnas dimensionering och behov av regionala satsningar.

Riksdagen måste agera – för folktandvårdens framtid

Det är nu dags för alla riksdagens partier att inse allvaret i situationen och vara beredda att fatta nödvändiga beslut för att rädda folktandvården. Endast genom att agera på nationell nivå kan vi säkerställa att folktandvården får den struktur som krävs för att garantera tandvård i hela landet och en god tandhälsa för alla.

Jonas Karlberg (V), regionråd, Region Västerbotten
Nina Orefjärd (V), gruppledare, Region Västernorrland
Elin Hoffner (V), regionråd, Region Jämtland/Härjedalen
Linda Jonsson (V), regionråd, Region Norrbotten

Tidöpartierna monterar ned norra Sverige

Sällan har väl regeringens ord och verkligheten stått längre ifrån varandra. Tidö-regeringen påstår att de satsar på infrastruktur och kollektivtrafik i norra Sverige, men samtidigt flaggar Trafikverket för att det saknas medel för att upprätthålla tillgängligheten med kollektivtrafik till samhällsviktig service, som exempelvis sjukvård och utbildning. Regeringen ökar utsläppen, sänker skatten för de rikaste och drar samtidigt ner på busslinjer i inlandet och tågtrafik i norra Sverige.

Enligt Trafikverket finns ungefär 90 miljoner totalt att använda till att förnya avtal för kollektivtrafik 2025, vid sidan av avtal som redan är signerade och fastlåsta. Det är 194 miljoner mindre än vad Trafikverket hade begärt och planerat för. Regeringen blev varnad för riskerna men valde att titta åt andra hållet. Konsekvensen är att Trafikverket nu har aviserat att det finns fyra avtal i Sverige som det saknas pengar för. Av dessa fyra berör två de fyra nordliga länen. Det handlar om en betydande del av Norrtågs trafik, och om “samverkande inland”, som är ett avtal mellan de fyra nordligaste länen för att upprätthålla kollektivtrafik med buss i glest befolkade områden.

I Västerbotten berörs busslinjer från Umeå mot Hemavan och Dorotea, och från Skellefteå till Arjeplog, Sorsele och Lycksele. I Norrbotten är det linjer som trafikerar orterna Kiruna, Gällivare, Pajala, Arjeplog, Arvidsjaur och oftast linjer som går på kusten eller ut i fjällvärlden. I Jämtland-Härjedalen berörs bland annat linjerna Mora Östersund, Östersund Gällivare och Östersund Örnsköldsvik. I Västernorrland även turer mellan Sundsvall och Sollefteå via Långsele. Även många av de sträckor som trafikeras av Norrtåg är hotade.

Statliga pengar som gått via Trafikverket har stått för en betydande del av finansieringen av tåg- och busslinjerna inom avtalet, och regionerna har skjutit till det som saknas. Nu behöver regionerna, som redan är hårt pressade av regeringens nedskärningar inom vården, försöka hitta sätt att täcka upp för de uteblivna statliga pengarna om det ska gå att behålla tåg- och busslinjerna. Tidö-regeringen tvingar in regionerna i en omöjlig situation.

Vi är överens över partigränserna om att vi vill bevara och utveckla kollektivtrafiken i norra Sverige. Det handlar om allas möjlighet att ta del av samhällsviktig service som vård och utbildning, men även om tillgänglighet för turismen och näringslivet. Vi kommer att arbeta för att möjliggöra detta i regionen, och vi kommer arbeta tillsammans för att se till att den här frågan även får den uppmärksamhet som den förtjänar nationellt. Vi tänker inte sitta och titta på medan Tidöpartierna monterar ned norra Sverige.

Jonas Karlberg (V) regionråd, Västerbotten
Emma Lindqvist (MP) regionråd, Västerbotten
Peter Olofsson (S) regionråd, Västerbotten
Siw Ahlfort (MP) distriktsordförande Norrbotten
Anders Öberg (S) regionråd, Norrbotten
Glenn Berggård (V) regionråd, Norrbotten
Birgitta Johansson Huuva (C) regionråd, Norrbotten
Johanna Thurdin (MP) distriktsordförande Västernorrland
Nina Orefjärd (V) gruppledare Västernorrland
Conny Wahlström (MP) gruppledare Jämtland Härjedalen

 

Det behövs rättvisa förutsättningar för hela Västerbotten

För Vänsterpartiet är inlandets utveckling en fråga om rättvisa och solidaritet. Västerbottens inland är en värdefull del av vår region, med djupa skogar, vackra sjöar och mäktiga fjäll. Detta är naturtillgångar som vi ska vara rädda om. Samtidigt som förutsättningarna för den gröna omställningen finns i Västerbottens inland ser vi hur ekonomiska och sociala klyftor växer när resurser och investeringar koncentreras till städer som Umeå och Skellefteå. Mindre orter lämnas med nedlagda samhällsfunktioner och minskande befolkning.

Detta är en utveckling som måste vändas genom politiska beslut. Det behövs en politik där hela länet får tillgång till en stark offentlig sektor. Människor ska kunna bo kvar och bygga sina liv även på landsbygden. Riktade statliga satsningar krävs för att finansiera välfärd och service.

Det har under en längre tid varit svårt att finansiera det mest basala som vård, skola och infrastruktur i landets mer glest befolkade delar. Lokalpolitiker från vänster till höger, ofta i samarbete över blockgränserna, slår knut på sig själva för att upprätthålla lagstadgade krav på samhällsservice.

Då har vi inte ens börjat prata om förutsättningarna att bevara den nedläggningshotade kulturskolan, rusta upp det fuktskadade badhuset eller att det ska finnas en gemensam matsal på äldreboendet. En självklarhet att fibern är framdragen, att det finns täckning för telefonerna och att vägbelysningen fungerar.

Vi måste arbeta för att Region Västerbotten finns i hela länet. Hälso- och sjukvård är en självklarhet men regional utveckling kan och ska finnas närvarande i hela länet och regionen måste vara en god arbetsgivare.

Genom att satsa på hela Västerbotten kan vi få ett län som blomstrar och inte bara blir en resursbank för resten av Sverige. Samtidigt måste vi våga föra en debatt om kommunal utjämning, skattesystem och återbäring på landsbygdens tillgångar.

Vi behöver hitta en finansieringsmodell för en jämlik välfärd över hela landet. Den diskussionen måste börja nu!

Lilian Nilsson (V), ledamot i Regionala utvecklingsnämnden
Lennart Gustavsson (V), andre vice ordförande i Regionala utvecklingsnämnden
Jamshed Molki (V), ersättare i Regionala utvecklingsnämnden

Budget för att säkerställa en god vård och stark utveckling i länet

Från fjäll till kust skapar vi gemensamt en attraktiv region med goda livsvillkor för alla. Det är visionen som driver och utmanar oss i tider av förändring och som ligger till grund när vi nu lägger vår budget för kommande år.

Regionens verksamhet påverkar alla oss som bor i Västerbotten, och spänner över en rad områden. En stor del av regionens uppdrag är inom sjukvården, ett område som ständigt utvecklas. Sjukdomar som människor avled av för tio år sedan går att bota idag. Den medicinska och tekniska utvecklingen gör att vi hela tiden kan utföra allt mer avancerad vård och att de medicinska kostnaderna ökar. Att fler kan få hjälp är i grunden positivt men det skapar utmaningar då samma resurser ska räcka till allt mer vård. Därför är det nödvändigt både att se över våra arbetssätt och att arbeta förebyggande med till exempel folkhälsosåtgärder.

Utmaningen är inte enbart att få det att gå ihop på sista raden, utan det handlar om att skapa en stark utveckling och tillgång till vård i hela länet. En vanlig dag besöker över 5000 personer regionens sjukhus eller primärvård, och hos dem är patientnöjdheten bland de bästa i Sverige. Det visar vilket värdefullt arbete våra medarbetare utför, och att skapa goda förutsättningar för personalen är viktigt. Idag har vi tyvärr problem med för långa köer. Många invånare får inte den hjälp de behöver i tid – det behöver bli lättare att komma i kontakt med sjukvården.

Vi är en glest befolkad region och för oss är det viktigt att säkerställa att invånare i norra Sverige har tillgång till god och likvärdig vård. När andra regioner har tvingats lägga ner avdelningar har vi kämpat för att hålla dem kvar. Vi vill att människor ska kunna bo i hela länet. Då blir den pågående omställningen till nära vård med primärvården som nav viktig eftersom den innebär ett mer personcentrerat förhållningssätt med större fokus på förebyggande och tidiga insatser och samarbete med kommunerna.

För sjukvården i Västerbotten är en annan stor utmaning behovet av investeringar i våra fastigheter. Merparten av våra sjukhus byggdes mellan 50-talet och mitten av 70-talet och behöver rustas och anpassas till dagens och morgondagens sjukvård. De flesta andra regioner står inför liknande investeringar. Vårt universitetssjukhus bidrar till forskning och gör oss attraktiva för personer med specialistkompetens. Att vi är en universitetsregion stärker invånarnas tillgång till högkvalificerad sjukvård i norra Sverige.

Det är tuffa tider och nästan alla Sveriges regioner väntas göra negativa resultat i år. Trots att vi, precis som ett flertal andra regioner, har kämpat med ökande kostnader har vi de senaste tio åren gjort positiva resultat fram till år 2022, då effekterna av inflationen blev alltför kännbara. Inflationen har nu sjunkit till normala nivåer, men kostnadsökningarna kvarstår, särskilt inom hälso- och sjukvården. För att hämta igen underskottet och samtidigt skapa förutsättningar för en god vård och utveckling i länet gör vi följande prioriteringar i vårt budgetförslag för 2025:

  • Förvaltningen får i uppdrag att lämna förslag på åtgärder, med konsekvensanalys, för att minska personalkostnaden motsvarande 250 miljoner. Utöver detta uppdrag kommer vi under 2025 se effekten av uppdraget om minskad administration med 100 miljoner som fanns med i regionplanen för 2024.
  • Vi fortsätter arbetet med att minska beroendet av hyrpersonal
  • Vi fortsätter arbetet med att förbättra tillgängligheten och korta köerna till vården
  • Vi ser över så att resurser prioriteras till vårdinsatser som är till nytta för patienten.
  • Vi stärker omställningen till nära vård
  • Vi ser över vår interna styrning för att stärka arbetet med att nå uppsatta mål
  • Och vi behåller uppdraget att minska tjänsteresandet med 15 procent i jämförelse med 2023.

Vår budget handlar om att utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns idag göra det vi tror är bäst för att säkerställa en god vård och stark utveckling i länet. Även när det ekonomiska läget ljusnar behöver vi fortsätta jobba med strukturella förändringar och förnyade arbetssätt som möter utmaningarna med brist på arbetskraft och en sjukvård i ständig utveckling. Till grund för våra prioriteringar ligger visionen om en gemensamt attraktiv region med goda livsvillkor för alla, från fjäll till kust.

Jonas Karlberg (V), regionråd

Peter Olofsson (S), regionråd

Emma Lindqvist (MP), regionråd

Rädda nattåget mellan Göteborg och Umeå

SJ:s beslut att sluta köra nattåg mellan Göteborg och Umeå är ett stort kliv i fel riktning. Nu måste regeringen ta sitt ansvar. Passagerarna finns. Det behövs självklart tågtrafik som kopplar ihop våra landsändar.

Tåget, som är det mest miljövänliga och oftast mest familjevänliga alternativet, konkurrerar med flyget som får stora bidrag. Den SD-stödda regeringen gav så sent som i våras flyget en miljard i statligt stöd.

Nattåget är ett praktiskt och populärt sätt att resa för såväl turister och besökare till norra Sverige som för alla oss som bor här att resa söderut. De som vill kunna ta sig med nattåg till och från de norra delarna tvingas nu se sig om efter färdmedel som flyg och bil, vilket är uruselt ur klimatsynpunkt. Inte minst nu i tider av grön omställning. Om något borde sträckningen byggas ut så att tågen mellan Göteborg och Umeå kan fortsätta norrut. Norrbottniabanan är efterlängtad

I våras avbröt Vy, som kört nattågen i Norrbotten, sitt avtal för att lok och vagnar som staten gett dem är i för dåligt skick. Förutom nedlagda sträckor ska vi i norra Sverige tydligen acceptera eftersatt underhåll av spår och banvallar och gamla och trasiga tågvagnar.

Staten har ett avgörande ansvar att trygga trafiken. Det innebär att regeringen måste ge Trafikverket uppdrag att upphandla sträckan. Det behövs en politik som satsar på järnvägen och som sätter samhällsnyttan före vinstmaximering. SJ ska investera i sin egen verksamhet istället för att generera vinst till staten.

Gudrun Nordborg (V), riksdagsledamot

Wilmer Prentius (V), distriktsstyrelseordförande, Västerbotten

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet, Västerbotten

Bore Sköld (V), gruppledare Vänsterpartiet Umeå

 

Hellre rotfyllningar än ROT-avdrag

Sedan 2018 har tandvård varit gratis för alla upp till 23 år, efter att Vänsterpartiet förhandlade fram en höjning från 19 år med den dåvarande rödgröna regeringen. Nu vill Sverigedemokraterna och regeringen slopa den reformen och låta unga vuxna betala för tandvård. Det är fel väg att gå, anser flera sjukvårdspolitiker från Vänsterpartiet.

Grunden för en god tandhälsa läggs i ungdomen. Då unga har sämre ekonomi och kanske inte ser behovet av regelbundna tandläkarkontroller är gratis tandvård för unga en avgörande pusselbit för det långsiktiga folkhälsoarbetet.

Personer från fattigare områden går mer sällan till tandläkaren än personer från rikare områden. Socialstyrelsens statistik över tandhälsan i Sverige visar att 48 procent av personer från socioekonomiskt utsatta områden inte har gjort en undersökning de senaste två åren. Det är bekymrande och allvarligt. Tandhälsan bland de fattigare är betydligt sämre än bland de som har pengar. Vid 65–74 års ålder är det 20 procent fler från de rikaste områdena som har kvar en majoritet av sina tänder jämfört med de som bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar. Ojämlikheten i tandhälsa riskerar nu att försämras ytterligare i och med regeringens dumsnåla politik.

2021 presenterades utredningen “När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa”. Utredningen innehöll en lång rad förslag för att styra vården i en mer behovsstyrd riktning. Den föreslog bland annat att regionerna ska kunna styra de privata tandläkarna i högre utsträckning än vad som är möjligt i dag, och att ansvaret för fullständig tandvård för barn och unga ska övergå från Folktandvården till regionerna för att tillse att privat vård tar sin del av ansvaret för tandvården för barn. Utredningen föreslog också mer behovsstyrda subventioner i tandvårdssystemet, att de som har störst behov av tandvård får störst subventioner istället för dagens system där alla får en liten subvention oavsett vårdbehov.

Ett annat förslag var att sänka taxan för en undersökning för alla till 200 kronor för att stimulera att människor går på regelbundna undersökningar, samt att justera högkostnadsskyddet för tandvården. En del av utredningen föreslog sänkt åldersgräns för fri tandvård från 23 till 19 år för att kunna styra om resurserna från unga och friska till dem som har störst behov av tandvård. Utredningen innehöll alltså ett helt paket för att göra tandvården mer jämlik och behovsstyrd. Nu väljer regeringen att bara gå vidare med en liten del av utredningens förslag, ålderssänkning, och hela poängen med att göra ett stort omtag går om intet. Det slår helt fel om man inte samtidigt gör investeringar för att få bättre tandvård på det stora hela.

Förra året kom en undersökning från Tandläkarförbundet som visade att 15 procent inte har råd att gå till tandläkaren. Det är bekymmersamt eftersom regelbundna tandundersökningar lägger grunden för en god tandhälsa, vilket i sig hänger samman med en minskad risk för hjärtinfarkt, hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Vänsterpartiet vill ha en politik där alla har råd och möjlighet att få en tandläkarundersökning en gång om året, inte för att höginkomsttagare ska kunna renovera badrummet med samma intervall. Vi vill också ha ett högkostnadsskydd för tandvården, som skulle kosta ungefär lika mycket som regeringen lägger på RUT-bidrag varje år. Regeringen och Sverigedemokraternas prioriteringar blir dock mycket tydliga: de lägger hellre pengarna på bidrag för hemstädning och renoveringar genom ROT och RUT än på jämlik tandvård för unga.

Karin Rågsjö (V), sjukvårdspolitisk talesperson
Jonas Karlberg (V), regionråd Region Västerbotten
Nina Orefjärd (V), gruppledare Region Västernorrland
Glenn Berggård (V), regionråd Region Norrbotten
Ulla Andersson (V), oppositionsregionråd Region Gävleborg
Jonas Lindberg (V), oppositionsregionråd Region Stockholm
Alexandra Thomasson (V), oppositionsregionråd Region Skåne
Carina Örgård (V), regionråd Västra Götalandsregionen
Neil Ormerod (V), regionråd Region Uppsala
Heidi-Maria Wallinder (V), oppositionsregionråd Region Västmanland
Lotta Back (V), gruppledare Region Sörmland
Agnes Hulthén (V), gruppledare Region Halland
Elisabeth Björk (V), regionråd Region Värmland
Jessica Carlqvist (V), oppositionsregionråd Region Örebro län
Lena Granath (V), regionråd Region Kalmar län
Patrik Liljeglöd (V), oppositionsregionråd Region Dalarna
Emil Broberg (V), gruppledare Region Östergötland

 

Sluta handla med varor från ockuperat palestinskt område!

Vänsterpartiet och Miljöpartiet lämnar in ett initiativärende till Regionstyrelsens sammanträde den 4 juni. Vi vill ha en utredning om Region Västerbotten använder produkter och tjänster från israeliska företag som har verksamhet på ockuperade palestinska områden. Och om så är fallet att upphöra med detta. 

Israels attacker mot Gaza efter Hamas terrordåd den 7 oktober har i skrivande stund pågått i mer än ett halvår. Över 35 000 har dödats varav en överväldigande majoritet civila, bland annat 15 000 barn och 10 000 kvinnor. Mer än 10 000 människor uppges saknade, troligtvis döda, begravda under rasmassorna.

De nyligen upptäckta massgravarna har fått FN att reagera med bestörtning. Kropparna uppges visa tecken på tortyr och avrättning och en del kan ha begravts levande. Flera av dem är barn. Mycket pekar på att Israels sätt att föra krig är brott mot mänskligheten.

Att fortsätta handla med varor från ockuperat palestinskt område vore både att acceptera och normalisera, men även att ekonomiskt stötta den pågående slakten av det palestinska folket, vilket vi vänder oss starkt emot.

Sedan staten Israels upprättande har israeliska bosättare återkommande ockuperat palestinska områden genom illegala bosättningar, med eller utan staten Israels stöd. Något som inte heller upphörde efter fredsöverenskommelsen 1993 då Palestina och Israel ömsesidigt erkände varandras rätt till existens.

Ockupationer sker nu öppet med stöd från Israels regering.
Med det tilltagande våldet och hårdnande repressionen mot palestinier i Gaza men också på Västbanken, finns det alla skäl att undvika varor och tjänster från ockuperade områden i Palestina till dess att Israels brott är utredda av ICJ som utreder Israel för folkmord. Över 800 folkrättsexperter samt flertalet av FN:s särskilda utredare har uttalat sig om att det Israel genomför är ett folkmord.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet lämnar därför in ett initiativärende om att utreda om Region Västerbotten använder produkter och tjänster från israeliska företag som har verksamhet på ockuperade palestinska områden. Om så är fallet vill vi att regionen upphör med att använda dessa produkter och tjänster.

Nu måste alla åtgärder vidtas för att stoppa folkmordet. För en varaktig fred måste Israels ockupation upphöra och palestinierna tillåtas att leva i fred och frihet.

Vänsterpartiets ledamöter i regionfullmäktige

Jonas Karlberg (V)
Lilian Nilsson (V)
Daniel Johansson (V)
Agneta Hanson (V)
Eva Arvidsson (V)
Kjell Bäckman (V)
Karin Olsson (V)
Maria Westberg (V)
Per Anders Adsten (V)

Miljöpartiets ledamöter i regionfullmäktige

Emma Lindqvist (MP)
Mariam Salem (MP)
Hans Brettschneider (MP)

För en stark och rättvis välfärd

Med den SD-ledda regeringens politik saknar vår gemensamma välfärd, det vill säga kommuner och regioner, hisnande 31 miljarder. Västerbotten är inget undantag.

Vi ser hur regeringen agerar för att rasera den offentligt finansierade välfärden genom att inte skjuta till pengar till kommuner och regioner. Vänsterpartiet känner stark oro över att detta är ett led i att öppna upp för mer marknadsvård och privata sjukvårdsförsäkringar.

Norrland och Västerbotten är på många sätt på frammarsch – men det gäller inte hela länet. Kuststäderna växer så det knakar men glesbygd och landsbygd hamnar, som så ofta annars i kläm. Västerbottens geografiska förhållanden, med stora avstånd och ojämnt fördelad befolkning gör att vi har särskilda utmaningar. Marknadskrafterna gör att ojämlikheten ökar.

Marknaden är inte rättvis. Det är därför nödvändigt att samhället garanterar bra service och välfärd även i de mer glest befolkade delarna.

Så får vi en stark och rättvis välfärd:

  • Satsa på en gemensam och sammanhållen skola. Marknadslösningar – nej tack, det drabbar barnen!
  • De stora skillnaderna i kommunalskatt som slår väldigt hårt mot låginkomsttagare måste rättas till. Vi har ett orättvist skattesystem där det kan skilja så mycket som 6 kr per hundralapp mellan kommuner.
  • Vi måste använda skattemedlen på ett smartare sätt och till exempel fimpa rut och rot för lyxkonsumtion.
  • Vänsterpartiet vill se en rättvis beskattning och ta bort jobbskatteavdraget som kostade drygt 120 miljarder under 2020 – pengar som hade behövts i välfärden.

Vänsterpartiet är enda garanten för en stark och rättvis välfärd!

Uttalande antaget vid Vänsterpartiet Västerbottens distriktsårskonferens 23 mars 2024

Wilmer Prentius

Eva Arvidsson

Berit Edvardsson

Bore Sköld

Gudrun Nordborg

Lennart Gustavsson

Daria Mårtensson

Ina Klingstedt Jeuthe

Bengt-Erik Näslund

Hanna Lindberg

Rikard Lähdekorpi

Siv Jalonen

Malin Degerman

Erik Wikström

Caroline Täljeblad

Ellen Ström

Tobias Tengström

Oscar Ohlsson

Maria Westberg

Nisse Englund

Astrid Henriksson

Tobias Holmbom

Linn Raninen

Mattias Nilsson

Therese Löfvenius Nilsson

Lennart Arvidsson

Tova Andersson

Rune Andersson

Anna Dahlén

Anna Maria Lindgren

Jonas Karlberg

Ulf Larsson

Regeringen fortsätter svälta sjukvården

Statsminister Ulf Kristersson lämnade nyligen ett löfte: regeringen ska se till att vårdpersonal inte behöver sägas upp i den svenska sjukvården. Sedan dess har han varit ovillig att prata om sitt löfte trots att Vänsterpartiet krävt svar.

Vänsterpartiet har nationellt pressat den SD-beroende regeringen för att de ska leva upp till statsministerns löfte om att inga vårdanställda ska sägas upp och har föreslagit att 15 miljarder tillförs regionerna i vårändringsbudgeten. I måndags kom svaret.

– Regeringen skjuter till 6 miljarder kr till regionerna, detta trots att de vet att regionerna räknar med underskott på totalt 24 miljarder kronor. Den ekonomiska situationen är jättetuff i Sveriges alla regioner, säger Jonas Karlberg (V), regionråd i Region Västerbotten.

Media rapporterar om olika varsel. I de norra regionerna genomförs än så länge bland annat visst anställningsstopp (förutom för vårdpersonal), översyn av inköp och ett arbete för att få bukt med beroendet av hyrpersonal. Men underskotten är stora och behovet att mer medel från statlig nivå skriande.

– Sjukvården behöver ökade resurser för att kunna erbjuda bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö, fler vårdplatser samt nya behandlingsmetoder, mediciner och teknik, säger Elin Hoffner (V), regionråd i Region Jämtland-Härjedalen.

Alla fyra norrlandsregioner har också redan höga skatter (kommunal- och regionalskatt sammantaget) jämfört med andra delar av landet, vilket gör att vi inte vill höja regionskatten. Borgerliga skattesänkningar har minskat utrymmet för att omfördela mellan rika och fattiga regioner och i stället ökat företagsvinster och privata förmögenheter hos de redan rika.

– Vi behöver en regering med tydlig politisk vilja som tar sin del av ansvaret för sjukvården, patienternas behov och vårdpersonalens arbetssituation och arbetsvillkor. En regering som inte blundar för att förutsättningarna ser olika ut för Sveriges regioner, säger Nina Orefjärd (V), gruppledare i Region Västernorrland.

Det finns en stor oro att regeringens agerande är en ambition att öppna upp svensk sjukvård för mer egenfinansiering, mer marknadsvård och privata sjukvårdsförsäkringar.

– Det är en utveckling som skulle leda till ännu mer ökande skillnader i tillgång till hälso- och sjukvård. En sådan utveckling vill varken vi eller majoriteten av svenska befolkningen se, säger Glenn Berggård (V), regionråd i Region Norrbotten

Jonas Karlberg (V), regionråd, Region Västerbotten

Elin Hoffner (V), regionråd, Region Jämtland/Härjedalen

Glenn Berggård (V), regionråd, Region Norrbotten

Nina Orefjärd (V), gruppledare, Region Västernorrland