Från fjäll till kust skapar vi gemensamt en attraktiv region med goda livsvillkor för alla. Det är visionen som driver och utmanar oss i tider av förändring och som ligger till grund när vi nu lägger vår budget för kommande år.

Regionens verksamhet påverkar alla oss som bor i Västerbotten, och spänner över en rad områden. En stor del av regionens uppdrag är inom sjukvården, ett område som ständigt utvecklas. Sjukdomar som människor avled av för tio år sedan går att bota idag. Den medicinska och tekniska utvecklingen gör att vi hela tiden kan utföra allt mer avancerad vård och att de medicinska kostnaderna ökar. Att fler kan få hjälp är i grunden positivt men det skapar utmaningar då samma resurser ska räcka till allt mer vård. Därför är det nödvändigt både att se över våra arbetssätt och att arbeta förebyggande med till exempel folkhälsosåtgärder.

Utmaningen är inte enbart att få det att gå ihop på sista raden, utan det handlar om att skapa en stark utveckling och tillgång till vård i hela länet. En vanlig dag besöker över 5000 personer regionens sjukhus eller primärvård, och hos dem är patientnöjdheten bland de bästa i Sverige. Det visar vilket värdefullt arbete våra medarbetare utför, och att skapa goda förutsättningar för personalen är viktigt. Idag har vi tyvärr problem med för långa köer. Många invånare får inte den hjälp de behöver i tid – det behöver bli lättare att komma i kontakt med sjukvården.

Vi är en glest befolkad region och för oss är det viktigt att säkerställa att invånare i norra Sverige har tillgång till god och likvärdig vård. När andra regioner har tvingats lägga ner avdelningar har vi kämpat för att hålla dem kvar. Vi vill att människor ska kunna bo i hela länet. Då blir den pågående omställningen till nära vård med primärvården som nav viktig eftersom den innebär ett mer personcentrerat förhållningssätt med större fokus på förebyggande och tidiga insatser och samarbete med kommunerna.

För sjukvården i Västerbotten är en annan stor utmaning behovet av investeringar i våra fastigheter. Merparten av våra sjukhus byggdes mellan 50-talet och mitten av 70-talet och behöver rustas och anpassas till dagens och morgondagens sjukvård. De flesta andra regioner står inför liknande investeringar. Vårt universitetssjukhus bidrar till forskning och gör oss attraktiva för personer med specialistkompetens. Att vi är en universitetsregion stärker invånarnas tillgång till högkvalificerad sjukvård i norra Sverige.

Det är tuffa tider och nästan alla Sveriges regioner väntas göra negativa resultat i år. Trots att vi, precis som ett flertal andra regioner, har kämpat med ökande kostnader har vi de senaste tio åren gjort positiva resultat fram till år 2022, då effekterna av inflationen blev alltför kännbara. Inflationen har nu sjunkit till normala nivåer, men kostnadsökningarna kvarstår, särskilt inom hälso- och sjukvården. För att hämta igen underskottet och samtidigt skapa förutsättningar för en god vård och utveckling i länet gör vi följande prioriteringar i vårt budgetförslag för 2025:

• Förvaltningen får i uppdrag att lämna förslag på åtgärder, med konsekvensanalys, för att minska personalkostnaden motsvarande 250 miljoner. Utöver detta uppdrag kommer vi under 2025 se effekten av uppdraget om minskad administration med 100 miljoner som fanns med i regionplanen för 2024.
• Vi fortsätter arbetet med att minska beroendet av hyrpersonal
• Vi fortsätter arbetet med att förbättra tillgängligheten och korta köerna till vården
• Vi ser över så att resurser prioriteras till vårdinsatser som är till nytta för patienten.
• Vi stärker omställningen till nära vård
• Vi ser över vår interna styrning för att stärka arbetet med att nå uppsatta mål
• Och vi behåller uppdraget att minska tjänsteresandet med 15 procent i jämförelse med 2023.

Vår budget handlar om att utifrån de ekonomiska förutsättningar som finns idag göra det vi tror är bäst för att säkerställa en god vård och stark utveckling i länet. Även när det ekonomiska läget ljusnar behöver vi fortsätta jobba med strukturella förändringar och förnyade arbetssätt som möter utmaningarna med brist på arbetskraft och en sjukvård i ständig utveckling. Till grund för våra prioriteringar ligger visionen om en gemensamt attraktiv region med goda livsvillkor för alla, från fjäll till kust.

Jonas Karlberg (V), regionråd

Peter Olofsson (S), regionråd

Emma Lindqvist (MP), regionråd

SJ:s beslut att sluta köra nattåg mellan Göteborg och Umeå är ett stort kliv i fel riktning. Nu måste regeringen ta sitt ansvar. Passagerarna finns. Det behövs självklart tågtrafik som kopplar ihop våra landsändar.

Tåget, som är det mest miljövänliga och oftast mest familjevänliga alternativet, konkurrerar med flyget som får stora bidrag. Den SD-stödda regeringen gav så sent som i våras flyget en miljard i statligt stöd.

Nattåget är ett praktiskt och populärt sätt att resa för såväl turister och besökare till norra Sverige som för alla oss som bor här att resa söderut. De som vill kunna ta sig med nattåg till och från de norra delarna tvingas nu se sig om efter färdmedel som flyg och bil, vilket är uruselt ur klimatsynpunkt. Inte minst nu i tider av grön omställning. Om något borde sträckningen byggas ut så att tågen mellan Göteborg och Umeå kan fortsätta norrut. Norrbottniabanan är efterlängtad

I våras avbröt Vy, som kört nattågen i Norrbotten, sitt avtal för att lok och vagnar som staten gett dem är i för dåligt skick. Förutom nedlagda sträckor ska vi i norra Sverige tydligen acceptera eftersatt underhåll av spår och banvallar och gamla och trasiga tågvagnar.

Staten har ett avgörande ansvar att trygga trafiken. Det innebär att regeringen måste ge Trafikverket uppdrag att upphandla sträckan. Det behövs en politik som satsar på järnvägen och som sätter samhällsnyttan före vinstmaximering. SJ ska investera i sin egen verksamhet istället för att generera vinst till staten.

Gudrun Nordborg (V), riksdagsledamot

Wilmer Prentius (V), distriktsstyrelseordförande, Västerbotten

Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet, Västerbotten

Bore Sköld (V), gruppledare Vänsterpartiet Umeå

Sedan 2018 har tandvård varit gratis för alla upp till 23 år, efter att Vänsterpartiet förhandlade fram en höjning från 19 år med den dåvarande rödgröna regeringen. Nu vill Sverigedemokraterna och regeringen slopa den reformen och låta unga vuxna betala för tandvård. Det är fel väg att gå, anser flera sjukvårdspolitiker från Vänsterpartiet.

Grunden för en god tandhälsa läggs i ungdomen. Då unga har sämre ekonomi och kanske inte ser behovet av regelbundna tandläkarkontroller är gratis tandvård för unga en avgörande pusselbit för det långsiktiga folkhälsoarbetet.

Personer från fattigare områden går mer sällan till tandläkaren än personer från rikare områden. Socialstyrelsens statistik över tandhälsan i Sverige visar att 48 procent av personer från socioekonomiskt utsatta områden inte har gjort en undersökning de senaste två åren. Det är bekymrande och allvarligt. Tandhälsan bland de fattigare är betydligt sämre än bland de som har pengar. Vid 65–74 års ålder är det 20 procent fler från de rikaste områdena som har kvar en majoritet av sina tänder jämfört med de som bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar. Ojämlikheten i tandhälsa riskerar nu att försämras ytterligare i och med regeringens dumsnåla politik.

2021 presenterades utredningen “När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa”. Utredningen innehöll en lång rad förslag för att styra vården i en mer behovsstyrd riktning. Den föreslog bland annat att regionerna ska kunna styra de privata tandläkarna i högre utsträckning än vad som är möjligt i dag, och att ansvaret för fullständig tandvård för barn och unga ska övergå från Folktandvården till regionerna för att tillse att privat vård tar sin del av ansvaret för tandvården för barn. Utredningen föreslog också mer behovsstyrda subventioner i tandvårdssystemet, att de som har störst behov av tandvård får störst subventioner istället för dagens system där alla får en liten subvention oavsett vårdbehov.

Ett annat förslag var att sänka taxan för en undersökning för alla till 200 kronor för att stimulera att människor går på regelbundna undersökningar, samt att justera högkostnadsskyddet för tandvården. En del av utredningen föreslog sänkt åldersgräns för fri tandvård från 23 till 19 år för att kunna styra om resurserna från unga och friska till dem som har störst behov av tandvård. Utredningen innehöll alltså ett helt paket för att göra tandvården mer jämlik och behovsstyrd. Nu väljer regeringen att bara gå vidare med en liten del av utredningens förslag, ålderssänkning, och hela poängen med att göra ett stort omtag går om intet. Det slår helt fel om man inte samtidigt gör investeringar för att få bättre tandvård på det stora hela.

Förra året kom en undersökning från Tandläkarförbundet som visade att 15 procent inte har råd att gå till tandläkaren. Det är bekymmersamt eftersom regelbundna tandundersökningar lägger grunden för en god tandhälsa, vilket i sig hänger samman med en minskad risk för hjärtinfarkt, hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Vänsterpartiet vill ha en politik där alla har råd och möjlighet att få en tandläkarundersökning en gång om året, inte för att höginkomsttagare ska kunna renovera badrummet med samma intervall. Vi vill också ha ett högkostnadsskydd för tandvården, som skulle kosta ungefär lika mycket som regeringen lägger på RUT-bidrag varje år. Regeringen och Sverigedemokraternas prioriteringar blir dock mycket tydliga: de lägger hellre pengarna på bidrag för hemstädning och renoveringar genom ROT och RUT än på jämlik tandvård för unga.

Karin Rågsjö (V), sjukvårdspolitisk talesperson
Jonas Karlberg (V), regionråd Region Västerbotten
Nina Orefjärd (V), gruppledare Region Västernorrland
Glenn Berggård (V), regionråd Region Norrbotten
Ulla Andersson (V), oppositionsregionråd Region Gävleborg
Jonas Lindberg (V), oppositionsregionråd Region Stockholm
Alexandra Thomasson (V), oppositionsregionråd Region Skåne
Carina Örgård (V), regionråd Västra Götalandsregionen
Neil Ormerod (V), regionråd Region Uppsala
Heidi-Maria Wallinder (V), oppositionsregionråd Region Västmanland
Lotta Back (V), gruppledare Region Sörmland
Agnes Hulthén (V), gruppledare Region Halland
Elisabeth Björk (V), regionråd Region Värmland
Jessica Carlqvist (V), oppositionsregionråd Region Örebro län
Lena Granath (V), regionråd Region Kalmar län
Patrik Liljeglöd (V), oppositionsregionråd Region Dalarna
Emil Broberg (V), gruppledare Region Östergötland

Vänsterpartiet och Miljöpartiet lämnar in ett initiativärende till Regionstyrelsens sammanträde den 4 juni. Vi vill ha en utredning om Region Västerbotten använder produkter och tjänster från israeliska företag som har verksamhet på ockuperade palestinska områden. Och om så är fallet att upphöra med detta. 

Israels attacker mot Gaza efter Hamas terrordåd den 7 oktober har i skrivande stund pågått i mer än ett halvår. Över 35 000 har dödats varav en överväldigande majoritet civila, bland annat 15 000 barn och 10 000 kvinnor. Mer än 10 000 människor uppges saknade, troligtvis döda, begravda under rasmassorna.

De nyligen upptäckta massgravarna har fått FN att reagera med bestörtning. Kropparna uppges visa tecken på tortyr och avrättning och en del kan ha begravts levande. Flera av dem är barn. Mycket pekar på att Israels sätt att föra krig är brott mot mänskligheten.

Att fortsätta handla med varor från ockuperat palestinskt område vore både att acceptera och normalisera, men även att ekonomiskt stötta den pågående slakten av det palestinska folket, vilket vi vänder oss starkt emot.

Sedan staten Israels upprättande har israeliska bosättare återkommande ockuperat palestinska områden genom illegala bosättningar, med eller utan staten Israels stöd. Något som inte heller upphörde efter fredsöverenskommelsen 1993 då Palestina och Israel ömsesidigt erkände varandras rätt till existens.

Ockupationer sker nu öppet med stöd från Israels regering.
Med det tilltagande våldet och hårdnande repressionen mot palestinier i Gaza men också på Västbanken, finns det alla skäl att undvika varor och tjänster från ockuperade områden i Palestina till dess att Israels brott är utredda av ICJ som utreder Israel för folkmord. Över 800 folkrättsexperter samt flertalet av FN:s särskilda utredare har uttalat sig om att det Israel genomför är ett folkmord.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet lämnar därför in ett initiativärende om att utreda om Region Västerbotten använder produkter och tjänster från israeliska företag som har verksamhet på ockuperade palestinska områden. Om så är fallet vill vi att regionen upphör med att använda dessa produkter och tjänster.

Nu måste alla åtgärder vidtas för att stoppa folkmordet. För en varaktig fred måste Israels ockupation upphöra och palestinierna tillåtas att leva i fred och frihet.

Vänsterpartiets ledamöter i regionfullmäktige

Jonas Karlberg (V)
Lilian Nilsson (V)
Daniel Johansson (V)
Agneta Hanson (V)
Eva Arvidsson (V)
Kjell Bäckman (V)
Karin Olsson (V)
Maria Westberg (V)
Per Anders Adsten (V)

Miljöpartiets ledamöter i regionfullmäktige

Emma Lindqvist (MP)
Mariam Salem (MP)
Hans Brettschneider (MP)

Med den SD-ledda regeringens politik saknar vår gemensamma välfärd, det vill säga kommuner och regioner, hisnande 31 miljarder. Västerbotten är inget undantag.

Vi ser hur regeringen agerar för att rasera den offentligt finansierade välfärden genom att inte skjuta till pengar till kommuner och regioner. Vänsterpartiet känner stark oro över att detta är ett led i att öppna upp för mer marknadsvård och privata sjukvårdsförsäkringar.

Norrland och Västerbotten är på många sätt på frammarsch – men det gäller inte hela länet. Kuststäderna växer så det knakar men glesbygd och landsbygd hamnar, som så ofta annars i kläm. Västerbottens geografiska förhållanden, med stora avstånd och ojämnt fördelad befolkning gör att vi har särskilda utmaningar. Marknadskrafterna gör att ojämlikheten ökar.

Marknaden är inte rättvis. Det är därför nödvändigt att samhället garanterar bra service och välfärd även i de mer glest befolkade delarna.

Så får vi en stark och rättvis välfärd:

• Satsa på en gemensam och sammanhållen skola. Marknadslösningar – nej tack, det drabbar barnen!
• De stora skillnaderna i kommunalskatt som slår väldigt hårt mot låginkomsttagare måste rättas till. Vi har ett orättvist skattesystem där det kan skilja så mycket som 6 kr per hundralapp mellan kommuner.
• Vi måste använda skattemedlen på ett smartare sätt och till exempel fimpa rut och rot för lyxkonsumtion.
• Vänsterpartiet vill se en rättvis beskattning och ta bort jobbskatteavdraget som kostade drygt 120 miljarder under 2020 – pengar som hade behövts i välfärden.

Vänsterpartiet är enda garanten för en stark och rättvis välfärd!

Uttalande antaget vid Vänsterpartiet Västerbottens distriktsårskonferens 23 mars 2024

Wilmer Prentius

Eva Arvidsson

Berit Edvardsson

Bore Sköld

Gudrun Nordborg

Lennart Gustavsson

Daria Mårtensson

Ina Klingstedt Jeuthe

Bengt-Erik Näslund

Hanna Lindberg

Rikard Lähdekorpi

Siv Jalonen

Malin Degerman

Erik Wikström

Caroline Täljeblad

Ellen Ström

Tobias Tengström

Oscar Ohlsson

Maria Westberg

Nisse Englund

Astrid Henriksson

Tobias Holmbom

Linn Raninen

Mattias Nilsson

Therese Löfvenius Nilsson

Lennart Arvidsson

Tova Andersson

Rune Andersson

Anna Dahlén

Anna Maria Lindgren

Jonas Karlberg

Ulf Larsson

Statsminister Ulf Kristersson lämnade nyligen ett löfte: regeringen ska se till att vårdpersonal inte behöver sägas upp i den svenska sjukvården. Sedan dess har han varit ovillig att prata om sitt löfte trots att Vänsterpartiet krävt svar.

Vänsterpartiet har nationellt pressat den SD-beroende regeringen för att de ska leva upp till statsministerns löfte om att inga vårdanställda ska sägas upp och har föreslagit att 15 miljarder tillförs regionerna i vårändringsbudgeten. I måndags kom svaret.

– Regeringen skjuter till 6 miljarder kr till regionerna, detta trots att de vet att regionerna räknar med underskott på totalt 24 miljarder kronor. Den ekonomiska situationen är jättetuff i Sveriges alla regioner, säger Jonas Karlberg (V), regionråd i Region Västerbotten.

Media rapporterar om olika varsel. I de norra regionerna genomförs än så länge bland annat visst anställningsstopp (förutom för vårdpersonal), översyn av inköp och ett arbete för att få bukt med beroendet av hyrpersonal. Men underskotten är stora och behovet att mer medel från statlig nivå skriande.

– Sjukvården behöver ökade resurser för att kunna erbjuda bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö, fler vårdplatser samt nya behandlingsmetoder, mediciner och teknik, säger Elin Hoffner (V), regionråd i Region Jämtland-Härjedalen.

Alla fyra norrlandsregioner har också redan höga skatter (kommunal- och regionalskatt sammantaget) jämfört med andra delar av landet, vilket gör att vi inte vill höja regionskatten. Borgerliga skattesänkningar har minskat utrymmet för att omfördela mellan rika och fattiga regioner och i stället ökat företagsvinster och privata förmögenheter hos de redan rika.

– Vi behöver en regering med tydlig politisk vilja som tar sin del av ansvaret för sjukvården, patienternas behov och vårdpersonalens arbetssituation och arbetsvillkor. En regering som inte blundar för att förutsättningarna ser olika ut för Sveriges regioner, säger Nina Orefjärd (V), gruppledare i Region Västernorrland.

Det finns en stor oro att regeringens agerande är en ambition att öppna upp svensk sjukvård för mer egenfinansiering, mer marknadsvård och privata sjukvårdsförsäkringar.

– Det är en utveckling som skulle leda till ännu mer ökande skillnader i tillgång till hälso- och sjukvård. En sådan utveckling vill varken vi eller majoriteten av svenska befolkningen se, säger Glenn Berggård (V), regionråd i Region Norrbotten

Jonas Karlberg (V), regionråd, Region Västerbotten

Elin Hoffner (V), regionråd, Region Jämtland/Härjedalen

Glenn Berggård (V), regionråd, Region Norrbotten

Nina Orefjärd (V), gruppledare, Region Västernorrland