Ulf Wahllöf, (UW), värnar privata hälsocentraler mer än han ser till en jämlik vård för västerbottningarna.

UW menar att vi i regionens majoritet har stulit hans förslag till en utvecklad primärvård. Det är Socialstyrelsen som anger att vi ska sträva mot att allmänläkare, läkare på hälsocentral, ska högst ha 1100 personer listade. Det har legat som ett mål i Hälso- och sjukvårdsnämnden sedan 2024. För att nå dit måste vi öka antalet utbildningstjänster, ST-tjänster. Vi har ökat antalet ST-tjänster och vi kommer att öka dem ännu mera för att klara målet.

Hade UW brytt sig om att läsa svaret på sin motion när den besvarades, vi besvarar motioner när de handlar om arbete som redan finns eller planeras för i regionen hade han sett att de tre förslagen redan fanns på den röd-gröna majoritetens lista.
Återstår ett antal förslag och områden där vi inte ens på pappret är överens.

Vänsterpartiet vill att primärvården ska ha ett brett uppdrag och att en enskild hälsocentral ska kunna möta alla åldrar och alla sorts patienter till skillnad från Moderaterna som vill att vårdcentralen ska kunna begränsa sitt uppdrag, det vill säga inte ge en jämlik vård överallt.

Vänsterpartiet vill fortsätta utveckla samarbetet och gränsöverskridande arbete inom primärvården. Vi vill att hälsocentralerna ska hjälpas åt för befolkningens bästa. Moderaterna vill öka konkurrensen mellan vårdcentraler.

Vänsterpartiet vill ha en vård byggd på tillit och en ersättning baserad på hälsan i området och de listade där hälsocentralen ligger. Moderaterna vill ha ökad detaljstyrning med mer av ersättningen räknat på olika typer av riktade och styrda uppdrag att återredovisa.

Moderaternas förslag leder till mer administration. Vi vill också påpeka att när vi frågat Moderaterna om vilka tjänster i regionens administration de vill ta bort har de aldrig svarat. Vi synar borgarnas största besparingsförslag. Det är tomt och innehållslöst.

Vänsterpartiet vill skattefinansiera vården. Moderaterna vill ha fler och högre avgifter. Det innebär att sjuka drabbas av orimligt högra kostnader.

Vänsterpartiet värnar en tillgänglig och jämlik vård i hela länet.

Margaretha Löfgren (V)
Ordförande Beredningen för primärvård och tandvård

Anna Dahlén (V)
2:e vice ordförande Beredningen för funktionshinder och samverkan

Eva Arvidsson (V)
2:e vice ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden

På tisdag 8 april vill vi att politikerna i Regionstyrelsen uppmanar regeringen att ställa frågan till regioner och andra vårdgivare vilka resurser och intresse som finns att tillgå för att ta emot patienter från Gaza.

I höstas lämnade vi in ett initiativärende till Regionstyrelsen om att Region Västerbotten skulle uppmana regeringen att ställa frågan till regioner och andra vårdgivare vilka resurser och intresse som finns att tillgå för att ta emot patienter från Gaza.

Vi gjorde det utifrån att EU-kommissionen redan innan sommaren, 15 maj, skickade en vädjan till Sverige om att ta emot patienter från Gaza. Även EU:s civilskyddsmekanism Medevac har skickat en förfrågan till Sverige. Regeringen avböjde EU-kommissionens vädjan, med hänvisning till att Sverige skickar bistånd till närområdet. Vårdgivare i Sverige sa sig villiga att ta uppdrag men inget hände. Till slut uppmanade majoriteten i SKR, S, V, MP och C, regeringen att ”ge oss möjligheten att vårda Gaza-bor i Sverige” 4 februari, publicerad i Expressen. Vid tiden för uppmaningen uppgick antalet döda palestinier till ca 45 000 och ca 109 000 skadade, varav 12 000 bedömdes vara i behov av medicinsk evakuering.

Till sist, 15 februari i år, gjorde regeringen genom Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdsminister och Benjamin Dousa (M), biståndsminister, en eftergift i sitt svar, med rubriken ”Vi utesluter inte att ta hit patienter från Gaza”. Sedan dess har det inte hänt någonting.

Frågan vi ställde i höstas, är fortfarande lika aktuell. Det faktum att Israel brutit vapenvilan och fortsätter attackera civila, även barn, skärper än mer behovet av att öppna upp för att ta emot patienter från Gaza. Vi vill nu att Region Västerbottens regionstyrelse påminner regeringen om vad den sagt sig villig att göra.

Jonas Karlberg, Regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet, och gruppledare för Vänsterpartiet i Region Västerbotten
Emma Lindqvist, Regionråd med ansvar för klimat, miljö och hållbarhet, och gruppledare för Miljöpartiet i Region Västerbotten

Northvolts konkurs är varken slutet för batterifabriker eller gröna investeringar. Här i Norr- och Västerbotten har vi fortfarande brist på personal och varken vi eller Sverige har råd att förlora den resurs som alla de anställda vid Northvolt utgör. Idag är bilindustrin helt beroende av import av batterier, vilket inte är hållbart på sikt för europeisk fordonsindustri. Norrland med sin gröna energi och Skellefteå med sin stora kunskap, kan hjälpa till att lösa den gröna omställningen.

Vi vet att många inflyttade i Skellefteå nu är oroliga, har bundit upp sig i hus och andra tillgångar, och inte riktigt vet hur livet kommer att se ut, bara att det ser dåligt ut. Konsekvenserna av konkursen är ännu inte klara. Vi förutsätter att regeringen kommer att agera för att kommunen, regionen men framför allt Sverige ska kunna behålla den kompetens som annars kommer att behöva lämna Skellefteå och den gröna omställningen.

Vi behöver en aktiv statlig industripolitik och vi behöver den nu för att se till att något bra kommer ut av och efter Northvolt i Skellefteå.

För de personer som drabbas av Northvolts konkurs när anställningen upphör behövs nu akuta åtgärder. Öka undantaget i 90-dagarsregeln för personer med arbetskraftstillstånd till minst det dubbla för att skapa större möjlighet att kunna hitta nytt arbete.

På längre sikt behöver den gröna omställningen industrivetande, en långsiktighet i satsningarna och en statlig industripolitik värd namnet. Vi har sett regeringen sola sig i glansen när allt var ljust, nu vill vi se statligt engagemang och stöd när molnen hopar sig!

Vänsterpartiet i Västerbotten,
årskonferens 22 mars 2025, Umeå

Northvolts etablering i Skellefteå var den största satsning vi sett i norra Sverige. För de flesta var det svårt att förstå hur många som skulle behöva flytta hit, och hur mycket fabriken skulle producera. Etableringen var en mycket viktig signal om att den gröna omställningen hade börjat på riktigt, det var inte längre något vi bara pratade om. När vi nu nås av beskedet om konkurs är det den mest omfattande konkursen i Svensk historia. En kommun eller en region kan inte hantera detta på egen hand.

När vi i höstas varslades om att produktionen inte gick som det var tänkt på Northvolt började vi genast arbeta med att hitta vägar för att den uppsagda personalen ska kunna stanna kvar i Västerbotten. Vi har välkomnat väldigt många människor som flyttat hit från andra länder, och dessa personer vill vi så klart ska stanna i regionen. Vi behöver deras kompetens, och vi vill behålla våra grannar, nya vänner och bekanta.

Nu är konkursen ett faktum och huvudfokus är att en stor del av produktionen ska fortsätta på Northvolt, och att en ny Europeisk ägare kommer till stånd. Vi räknar med att regeringen parallellt kommer att agera för att kommunen, regionen men framför allt Sverige ska kunna behålla den kompetens som kanske kommer att behöva lämna Northvolt. Vi har landets lägsta arbetslöshet i Norr- och Västerbotten. Sverige har inte råd att förlora den resurs som alla de anställda vid Northvolt utgör.

Idag är bilindustrin helt beroende av import av batterier från Kina, vilket inte är hållbart på sikt för europeisk fordonsindustri. Norrland med sin gröna energi och Skellefteå med sin stora kunskap, kan hjälpa till att minska beroendet från Kina. Vi har alla möjligheter att göra den gröna omställning som krävs för att industrin i Sverige ska bli långsiktig och hållbar, men för det krävs ett engagemang på nationell nivå. Förutom att vi behöver ställa om för att långsiktigt kunna leva med ett humant klimat förstår vi också nödvändigheten i att vår produktion måste vara mer självförsörjande och robust när vi i dag står i ett mycket instabilt säkerhetsläge i Europa.

Vi anser att regeringen ska:

• Gå in med stödpaket likt när Saab i Trollhättan lades ner.
• Lägga mer 1:1-medel på Västerbotten som kan växlas upp med EU-medel.
• Satsa på Skellefteå University alliance.
• Utöka undantaget i 90-dagarsregeln för personer med arbetskraftstillstånd att hitta nytt arbete

Richard Carstedt (S) ordförande Regionala utvecklingsnämnden
Lennart Gustafsson (V) andre vice ordförande Regionala utvecklingsnämnden
Lars Brännström (MP) ledamot Regionala utvecklingsnämnden

Matpriserna i Sverige har skjutit i höjden och de som drabbas hårdast är de som redan kämpar för att få ekonomin att gå ihop – ensamstående, studenter och pensionärer. Samtidigt gör de stora matkedjorna fortsatt rekordhöga vinster och regeringen tittar passivt på.

Hushållen pressas av höga elkostnader, fortsatt stigande priser på mat och ökande boendekostnader. Allt blir dyrare. Regeringen gör näst intill ingenting för att komma till rätta med problemen utan lägger i stället ytterligare bördor på hushållen. Det senaste exemplet är högkostnadsskyddet för medicin där regeringen vill höja taket från 2 900 kronor till 3 800 kronor.

I februari ökade matpriserna med 3,9 procent jämfört med samma månad i fjol. Det är den högsta ökningstakten på över ett år, enligt SCB. Kaffe och mejerivaror är exempel på varor som ökar mest.

Människor som bor på mindre orter eller landsbygden med långa avstånd till närmsta matvarubutik drabbas extra hårt. Regeringen talar sig ofta varm om marknadens lösningar och kundernas möjlighet att kunna välja som ett sätt att få ned priserna, men valmöjligheterna på mindre orter är färre. Man får helt enkelt gilla läget. Men ska man verkligen behöva göra det?

Under vecka 12 uppmanar flera initiativ i sociala medier oss att bojkotta matbutiker som ett sätt att visa att man inte accepterar de oskäliga prisökningarna. Initiativ som dessa är ett symptom på en helt ohållbar situation för hushållen.

Vi i Vänsterpartiet menar att det är politikens ansvar att få ner skenande matpriser. Det vi behöver nu är kraftfulla åtgärder som får stopp på de skenande matpriserna:

• Tvinga matjättarna att redovisa sina prishöjningar
• Oskäliga prishöjningar ska leda till böter
• Bryt matjättarnas oligopol genom en lagändring som gör det möjligt att driva fristående matbutiker

Regeringen sänker skatten för de rikaste men lämnar vanligt folk att kämpa med skyhöga matkostnader. Sverige behöver en ny regering!

Berit Edvardsson, ordförande Vänsterpartiet Umeå

Oskar Fransson, ordförande Vänsterpartiet Vindeln

Lennart Gustavsson, ordförande Vänsterpartiet Malå

Margaretha Löfgren, ordförande Vänsterpartiet Vilhelmina

Filip Palukka, ordförande Vänsterpartiet Skellefteå

Wilmer Prentius, ordförande Vänsterpartiet Västerbotten

Lars Simonsson, ordförande Vänsterpartiet Dorotea

Isabelle Sjöström, ordförande Vänsterpartiet Nordmaling

Nu i helgen går årets Rally-VM i Umeå av stapeln. För många umebor är rallyt ett uppskattat evenemang och en riktig folkfest för alla med motorintresse. Men det som sker i kölvattnet av Rally-VM är också en påminnelse om hur samers rättigheter som urfolk systematiskt åsidosätts och att det tyvärr finns en djupt liggande misstro till folkgruppen.

Hatet och hoten mot renskötande samer har stadigt eskalerat i samband med att samebyarna i området protesterat mot dragningen av vissa sträckor. Kommentarsfälten i alla medier har fyllts med hat riktat mot samer och det har nu gått så långt att renar har hittats brutalt dödade i vad som misstänks vara hatbrott.

Det som nu händer är inte en isolerad företeelse, utan bara det senaste uttrycket av en historisk urfolkspolitik som osynliggjort och kränkt samers grundläggande rättigheter. Renskötande samer har utgjort en särskild måltavla för missnöje och förakt, då gruvnäring, skogsbruk och näringslivets intressen gång på gång ställts i konflikt med samers rättigheter, kulturyttringar och traditionella näringar. Detta förvärras då renskötseln bedrivs i ett alltmer trängt utrymme där olika intressen konkurrerar om markanvändningen.

Den offentliga debatten kring rennäringen har dessutom bidragit till en uppiskad stämning, där renskötseln felaktigt målas ut som ett hinder för utveckling och hatet har spätts på.

Vi i Vänsterpartiet menar att detta måste få ett slut. Vi kan inte tillåta att evenemang som Rally Sweden blir en arena för att rasism mot samer blossar upp och tar sig uttryck i hot, hatbrott och våld. Politikens ansvar är att aktivt motverka denna utveckling och stå upp för urfolkens rättigheter. Detta gäller lokalt såväl som på riksnivå.

I riksdagen har Vänsterpartiet länge drivit på för en starkare rättighetsbaserad politik för samerna, så att Sverige uppfyller de krav som ställs när man erkänt ett urfolk samt krävt att polisen måste prioritera hatbrotten mot samer.

För att möta det som nu händer i Umeå så är det viktigt att samhällets aktörer tydligt tar ställning och markerar mot det hat som kommer fram runt Rally-VM. Allt annat riskerar att normalisera det förtryck som pågår. Det ska inte finnas någon otydlighet kring att samer har rätt att leva utan rädsla, rätt att utöva sin kultur och rätt att bruka sina marker utan att ständigt trängas ut av andra intressen.

Det kan inte heller ses som en självklarhet att Rally Sweden fortsättningsvis ska beredas tillgång till skog och mark som efterfrågas på bekostnad av samebyarnas rennäring och rättigheter. Om det inte går att finna en hållbar lösning så är det såklart rennäringen som ska beaktas. Tjusningen och vinsterna med att hålla rallytävlingar i det snötäckta Sápmi måste komma med respekt och lyhördhet inför alla invånare i länet.

Gudrun Nordborg (V), riksdagsledamot

Jonas Karlberg (V), regionråd i Västerbotten

Bore Sköld (V), gruppledare för Vänsterpartiet Umeå

Våld mot kvinnor är utbrett i vårt samhälle, så även i Västerbotten. Förra året kom en rapport publicerad av Umeå universitet och Sametinget om våld mot samiska kvinnor. Rapporten lyfter att samiska kvinnor är betydligt mer utsatta än samiska män samt att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017. Över hälften av de tillfrågade samiska kvinnorna uppger att de utsatts för sexuellt våld, sju av tio av psykiskt våld och nästan var tredje för fysiskt våld enligt rapporten. Fruktansvärda siffror. Varje våldsutsatt kvinna är en för mycket.

Rapporten pekar också på en okunskap från majoritetssamhället, där avsaknaden av ett samiskt perspektiv i styrdokument kan leda till att viktig information negligeras i mötet med samiska personer. Det finns en okunskap om det samiska samhällets uppbyggnad och det är viktigt att förstå den samiska identiteten. Vi behöver även långsiktigt arbeta med den bristande tillit till myndigheter som finns bland samiska kvinnor och män.

Vänsterpartiet har drivit frågan om vård och behandling för våldsutsatta och jobbat för att Centrum mot våld ska finnas etablerat i hela Västerbotten. Man ska kunna få hjälp oavsett var i länet man bor. I Umeå och Skellefteå har stödet funnits på lite olika sätt. Nu förstärker vi möjligheten till vård och behandling där. I södra Lappland jobbar man nu fram en egen lösning för hur tillgången till vård och behandling ska se ut.

Vi kommer jobba för att Centrum mot våld får tillgång till kulturförståelse och inblick i den samiska kontexten så att även de samiska kvinnorna får det stöd och den hjälp de behöver.

Vi i Vänsterpartiet vill också att man utreder ett kompetenscenter för samisk hälsa i Västerbotten.

Anna Dahlén (V), andre vice ordförande i beredningen för funktionshinder och samverkan, Region Västerbotten

Eva Arvidsson (V), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Västerbotten

“Här behöver man göra det som är bäst för folket. Lokalbefolkningen i Kiruna. Här behöver man göra det som är bäst för Sverige och Europa.” Så säger Näringsministern i SVT Norrbotten 24/1.

Ännu en gruvetablering i en glest befolkad del av vårt avlånga land långt från Stockholms innerstad. Påverkar ingen, kanske den första tanken är. På samma plats lever människor med stor psykosocial stress för samma mark. Yttre faktorer som påverkar den identitet som ärvts i generationer. Att se på när förutsättningar förändras och beslut fattas över huvudet får direkt påverkan på hälsan.

I mars 2024 trädde Konsultationslagen i kraft fullt ut. Den ska säkerställa samers rätt till delaktighet på alla nivåer: regering, statliga myndigheter, kommuner och regioner i beslut som särskilt rör dem. Mänskliga rättigheter och urfolksdeklarationen är också något som Sverige skrivit under.

Marktillgången för samer, både renskötande och icke renskötande, har minskat drastiskt. Tidigare rörelsemönster är förstörda, vägar och järnvägar, gruvor och samhällen, vindkraft och vattenkraft, flyg och försvar samt turism. Många vill ta del av samma marker och även om de är vidsträckta blir det inte mycket kvar när alla tagit sin del. “Marken är central, hon är allt”, citat av en okänd renskötande same.

I exemplet Kiruna har regeringen helt kört över kommunen. Vi är mycket oroade över att vi kommer få se samma tillvägagångssätt här i Västerbotten där ett antal gruvprojekt ligger på regeringens bord. I Storumans kommun finns två prospekt där den samiska befolkningen riskerar att bli överkörda av regeringen. Allt detta sker i den gröna omställningens namn, men det liknar mest den kolonisering av Sápmi som aldrig slutat.

Nyligen släppte Amnesty International rapporten ”Just transition or ”Green Colonialism” där man undersökt vilken hänsyn som tas till det samiska folkets rättigheter som urfolk vid exploateringsprojekt i Sápmi. Resultatet är nedslående. Samers grundläggande rättigheter ignoreras i strid med internationella regelverk och åtaganden. Den svenska staten står inför ett vägval, vill man genomföra en rättvis omställning eller fortsätta bedriva grön kolonialism?

Den 6 februari är det samernas nationaldag. En dag att fira, men också en dag som påminner om att arbetet för att säkra samers rätt till identitet, språk, land och vatten är viktigare nu än någonsin. Regeringen med stöd av SD har tydligt visat vad man prioriterar. Utländska riskkapitalbolag går före vår egen ursprungsbefolkning. För oss finns det inget tvivel vilka vi prioriterar.

Vi backar Sápmi!

Anna Dahlén (V), andre vice ordförande i beredningen för funktionshinder och samverkan, Region Västerbotten

Daniel Johansson (V), ordförande i demokratiberedningen, Region Västerbotten

Regeringen har lagt fram ett förslag på förändringar i högkostnadsskyddet som innebär att patienter ska betala en betydligt högre egenavgift än man gör idag. Detta skulle slå hårt mot många resurssvaga grupper och riskerar att på sikt försämra folkhälsan och öka sjukvårdens kostnader.

Högkostnadsskyddet för läkemedel finns till för att alla ska ha råd med de mediciner de behöver. Nu föreslår den högerkonservativa regeringen att taket för högkostnadsskyddet ska höjas drastiskt, från 2900 kr till 3800 kr. Det innebär en höjning med 31 procent för den enskilde. Förslaget slår hårdast mot dem som har lägst inkomster och som har det sämre ställt ekonomiskt. Däribland många kvinnor, som kommer att drabbas särskilt hårt av denna höjning.

Denna höjning görs dessutom i en tid där även kostnaderna för räntor, boende och livsmedel redan har skjutit i höjden på kort tid. Löner och bidrag har inte alls ökat i samma tempo, och många som är sjuka har inga pengar över att lägga på ökade läkemedelskostnader.

Vi är oroliga för att regeringens förslag kan leda till att patienter avstår från att hämta ut och använda läkemedel som de behöver. Det skulle i förlängningen innebära en försämrad folkhälsa, ökade kostnader för sjukvården och framför allt en stor försämring av den enskildes hälsa och mående.

Att läkemedelskostnaderna under lång tid har ökat förstår vi är ett problem men det är inte hållbart att patienterna ska kompensera för läkemedelsföretagens skenande priser. Vi i den rödgröna majoriteten motsätter oss därför regeringens förslag och tycker inte att den höjning av högkostnadsskyddet som föreslås bör införas.

Anna-Lena Danielsson (S), hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande
Eva Arvidsson (V), 2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden
Hans Brettschneider (Mp), ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden

Djurens välmående är en grundläggande värdering i vårt samhälle. Att våra djur ska få leva under förhållanden som respekterar deras naturliga behov och beteenden håller de flesta med om.

I Sverige har vi haft lagen om kornas betesrätt sedan 1980-talet. Men nu hotas den av regeringen genom landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Vad innebär då lagen? Jo, att alla nötdjur över sex månader, förutom tjurar, ska kunna komma ut på bete under sommaren.

Har man har sett kor på bete sommartid förstår man att det är en viktig del i deras naturliga beteende. Även forskningen kommer fram till att korna mår bättre när de får möjlighet att komma ut. De får bättre klövhälsa och benhälsa. Det minskar förekomsten av inflammationer. Kor är djur som är anpassade för att beta. Om en ko inte får beta så mår den dåligt. Det är inte svårare än så.

Lagen om betesrätt var en del i den nya djurskyddslagen 1988 som kom till efter en kampanj ledd av författaren Astrid Lindgren som var starkt engagerad i djurrättsfrågor. Djurskyddslagen säger att djur ska hållas så att de kan bete sig naturligt. Det vore att gå åt helt motsatt håll om vi slopade beteskravet.

Nuvarande högerregering och Sverigedemokraterna tillsatte en utredning 2023 som bland annat hade i uppdrag att undersöka om beteskravet var värt att behålla ur ett konkurrenskraftsperspektiv. Och i slutet på augusti i år kom resultatet. Utredningen föreslår att betesrätten ska tas bort för alla kor som hålls i lösdrift. Det motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

Det här är något som Kristdemokraterna aktivt har drivit i riksdagen under lång tid. Det är sorgligt att lönsamhet ska gå före kornas välmående.

Från branschen menar livsmedelsgrossisterna att ett slopat beteskrav hindrar försäljning av svenskt nötkött inom offentlig sektor. Att betesrätten är avgörande för att kunna servera svenskt kött i våra skolor och på våra sjukhus. Betesdrift används i hög utsträckning som hållbarhetskriterium i den offentliga upphandlingen.

Vi i Vänsterpartiet vill behålla beteskravet. Det gynnar naturen och de mindre och mellanstora mjölkgårdar som idag är viktiga att värna, inte minst av beredskapsskäl. Betande djur har stor betydelse för den biologiska mångfalden.

Vi är för ett system som slår vakt om kornas rätt att beta ute och att de som förlänger betestiden därutöver kan få bra ersättning. Vi vill att de lantbrukare som har naturbetesmarker med betesdjur ska få hundraprocentig kostnadstäckning, vilket de inte har idag.

Vi tror att Astrid Lindgren uppe i sin himmel tycker att en landsbygdsminister som tar bort kornas rätt att beta utomhus bara är en liten lort.

Kan landsbygdsminister Peter Kullgren lova att korna ska få behålla sin rätt att beta?

Kajsa Fredholm, riksdagsledamot, miljö- och jordbruksutskottet, Vänsterpartiet
Wilmer Prentius, ordförande, Vänsterpartiet Västerbotten
Filip Palukka, ordförande, Vänsterpartiet Skellefteå
Åsa Össbo, gruppledare, Vänsterpartiet Vilhelmina
Linda Glasin, ordförande, Vänsterpartiet Storuman
Maria Myrstener, gruppledare, Vänsterpartiet Nordmaling
Isabelle Sjöström, ordförande, Vänsterpartiet Nordmaling
Oskar Fransson, ordförande och gruppledare, Vänsterpartiet Vindeln