Med anledning av de 60 cheferna som enligt nyheterna saknar underställda. Vi förstår att folk upprörs över nyheten och vill ge fakta i målet.

De 60 cheferna som utpekas som chefer utan underställd personal har medarbetare som de arbetsleder. Problemet är att det inte syns i personalsystemet. Det är ett stort problem, men av interna skäl som GDPR, rättvisande statistik, med mera. De har ett tidsbegränsat förordnande som chefer, vanligtvis 3 år, ofta som del av tid i sin anställning. När förordnandet upphör eller avslutas slutar de vara chef. Att frågan kommer upp på hälso- och sjukvårdsnämndens bord är för att det har uppmärksammats att efterlevnaden beslutet från 2018 om antal medarbetare per chef är för dålig, men också för att nämnden som en besparingsåtgärd har ett förslag om att höja normalspannet för antal medarbetare per chef.

Det här borde inte vara okänt för Alliansens politiker. De har deltagit i samma sammanträden som den rödgröna majoriteten. Men istället för att ta frågan seriöst lägger de in ett förslag om att det går att spara 50 miljoner innan årsskiftet och att regionen ska avveckla 195 chefer innan mandatperiodens slut, det vill säga fram till och med nästa sommar. Det finns en hel del att säga om Alliansens sätt att använda siffror, och det här är bara det senaste exemplet i en lång följetong. Sedan valet har de drivit att administrationen exploderat i Region Västerbotten. Det är inte sant. Efter valet 2018 gick kommunförbundet Region Västerbotten ihop med landstinget Västerbotten. Utan att arbetet förändrades på något sätt ökade därmed antalet anställda med ca 110 personer mellan 2018 och 2019. Det som nu är Regionala utvecklingsförvaltningen.

Den rödgröna majoriteten och förvaltningen jobbar för att komprimera arbetsuppgifterna hos den administrativa personal vi har i Region Västerbotten och vill lyfta av administrativa uppgifter från vårdpersonal. Mycket av den administration som görs är dock patientnära och en fråga om tillgänglighet och patientsäkerhet och lagkrav, som att föra journal, planera återbesök, meddela provresultat och rapportera uppgifter till kvalitetsregister eller myndigheter.

Nuläget är lite svårt att uttala sig om, det rör sig i region-Sverige, men när Dagens Samhälle följde upp utvecklingen av administratörer i förhållande till vårdpersonal 2023 visade statistiken att Region Västerbotten, trots att det är en universitetssjukhusregion, låg på delad sjätte-plats av lägst andel administrativ personal i förhållande till vårdpersonal och var den universitetssjukhusregion som hade minst andel administrativ personal. Ökningen av administrativ personal sedan 2019 till 2022 låg i mitten, trots att Region Västerbotten gjort en satsning på att öka nära chefer, den satsning som Alliansen nu vill avveckla.

Både vi i majoriteten och regionens revisorer har noterat att administrationen är svag, att administrativa arbetsgrupper läggs över på vårdpersonal. Det riskerar leda till sämre beslut och att den administrativa bördan i praktiken ökar på vårdpersonalen när administrativ personal saknas eller inte anställs. Den rödgröna majoriteten minskar ändå administrationen, helt enkelt för att ekonomin inte räcker till och för att vårdpersonal prioriteras först. Västerbotten är en liten universitetssjukvårdsregion med stora strukturella kostnader som följd av avstånd med mera i norra Sverige.

Jonas Karlberg (V), andre vice ordförande i regionstyrelsen och regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet
Eva Arvidsson (V), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden
Lennart Gustavsson (V), andre vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden

Andelen unga med ångest och oro har fördubblats de senaste tio åren. 60 procent av unga i åldern 16–24 år uppger att de har besvär av ängslan, ångest eller oro och bland 15–19-åringar är självmord den fjärde vanligaste dödsorsaken. Väldigt många barn och ungdomar visar under sin uppväxt tecken och beteenden som oroar familj, vänner, skolpersonal eller andra närstående.

Umeå universitet presenterade i början av mars i år en studie som slog fast ett samband mellan psykisk ohälsa, missbruk och ökad risk för suicid med dåliga resultat i skolan. Man har följt 3 miljoner ungdomar från årskurs nio och genom åren 1990–2018.

Forskarna uttalar sig inte om vad som kommer först: Låga skolprestationer eller psykisk ohälsa. Förmodligen finns det exempel för båda situationerna. Det man däremot visar är att den psykiska ohälsan har ökat alarmerande mycket i grupperna flickor och lågutbildade svenskfödda ungdomar.

Vår psykiska hälsa påverkas av hur samhället är utformat, hur vi lever och var vi bor. Vilken ekonomisk situation och i vilken utsträckning vi har möjlighet till delaktighet och självständighet i våra liv spelar en stor roll. Samhällets möjligheter att möta upp, som hur väl skolorna fungerar och vilka fritidsmöjligheter det finns, kan hjälpa eller försämra vår hälsa.

Känslan av att ha en meningsfull tillvaro hänger tätt samman med god psykisk hälsa och att vara engagerad i en förening skapar ett socialt sammanhang och en samhörighet, vilket fungerar som skydd mot psykisk ohälsa.

Vi menar att ökad samverkan mellan föreningar, civilsamhälle och hälso- och sjukvården spelar en viktig roll för att öka det psykiska välbefinnandet och minska den psykiska ohälsan.

Enligt en rapport om ungas psykiska hälsa från Skandias stiftelse Idéer för livet, uppgår samhällskostnaderna för psykisk ohälsa till 320 miljarder kronor för 2023. Tidöregeringen satsar en halv miljard för att möta den ökande psykiska ohälsan i Sverige, men det räcker inte.

Idag är köerna långa för att få en NPF-utredning. Psykiatrin, både BUP och vuxenpsykiatri, utreder som aldrig förr. Och diagnoserna och medföljande medicinering ökar. Samhällets krav på prestation och att passa in ökar. Idag behövs en diagnos för att få hjälp med skolsituationen och med livssituationen.

Det finns många förklaringar och bortförklaringar, men en sak är tydlig. Klassamhället och patriarkatet kostar våra ungdomar deras hälsa och framtid. Vi behöver byta regering nästa år så att vi kan börja bygga ett mer rättvist samhälle.

Så vill vi förbättra arbetet med psykisk hälsa

• Öka tillgängligheten i primärvården.
• Stärka arbetet med psykisk hälsa i primärvården.
• Korta köerna till BUP och psykiatrin.

Eva Arvidsson (V), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden
Margaretha Löfgren (V), ordförande i beredningen för primärvård och tandvård
Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet

Vi ska ha en jämlik förlossningsvård i Västerbotten. Det är målet och det som vi i den rödgröna majoriteten arbetar för och har gjort under lång tid.

För en jämlik och tillgänglig förlossningsvård ska vi ha tre förlossningskliniker i Västerbotten. Det har vi idag och det ska vi ha även framöver. Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna kräver i en debattartikel att Lycksele BB ska finnas kvar – det gör vi också!

Lycksele BB har nyligen rankats högst av alla förlossningskliniker av tidningen Dagens ETC. Patienter berömmer personalen för fantastiska bemötanden, för att vara inlyssnande och med tid för patienterna, vilket bygger en hög tillit.

Trots framgångarna står förlossningen inför bemanningsproblem. På grund av för lite personal har BB behövt stängas tillfälligt under sommar- och vinterledighet. Så kan situationen komma att fortsätta se ut ett tag framöver. I dagsläget betalar regionen för att åtta sköterskor utbildar sig till barnmorskor i syfte att kunna arbeta i Lycksele. Men det räcker inte, vi behöver fler.

Att tillfälligt stänga Lycksele BB är inte en kostnadsfråga utan handlar enbart om att vi har för lite personal och svårigheter att anställa, vilket de borgerliga partierna motsätter sig. Vi kan konstatera att de kritiserar utan att själva ha förslag på åtgärder som garanterar att förlossningen i Lycksele kan hållas öppen på sommaren.

Att luta sig mot ett beslut för nästan två år sedan, att ett hyrföretag helt skulle ta över bemanningen, känns inte seriöst. Moderaterna har i dagsläget inget annat förslag än att anlita ett hyrföretag, med hyrpersonal som inte vill arbeta på sommaren eller jul och nyår. Det är inte att visa ansvar.

Vi har full förståelse för att en tillfälligt stängd förlossning skapar oro och funderingar. Att stänga Lycksele BB är inte aktuellt, hur mycket borgarna än försöker göra det till en aktuell fråga. Vi rödgröna arbetar för att Lycksele BB och hela förlossningsvården i länet ska vara stabil och långsiktigt hållbar. Det är så vi får en jämlik förlossningsvård i länet.

Anna-Lena Danielsson (S), ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden

Eva Arvidsson (V), andre vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden

Hans Brettschneider (MP), ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden

Som norrlänningar ser vi med oro på hur regeringen driver igenom beslut som gynnar investerare snarare än människor. Den gröna omställningen är nödvändig. Samtidigt kräver den energi och metaller – mycket av det finns i norr. Men vem ska leva med konsekvenserna?

Vad som anses lönsamt handlar ofta om vem som får betala notan i slutändan. Alla inser att en grön omställning kräver enorma mängder energi – inte bara mycket, utan billig och trygg energi. Samtidigt krävs metaller och mineraler, vilket innebär mer gruvdrift. I det ljuset är det slående hur billigt Sverige säljer sina naturtillgångar. Gruvbolagen betalar endast två promille av malmens värde i ersättning.

Kärnkraft lyfts fram som en lösning, men den är varken billig att bygga, säker att driva, eller oberoende. Sverige importerar runt 1 500–2 000 ton uran per år. Den kommer ursprungligen från Kazakstan, Kanada, Namibia och Australien. Uranbrytning är förbjuden i Sverige – ett viktigt beslut som togs 2018 med hänsyn till miljö och hälsa. Uranbrytning är smutsig och riskfylld. Ranstadsverken – Sveriges enda urangruva – kostade en halv miljard att sanera och tog tre decennier att återställa, trots att den bara var i drift i fyra år.

I Jämtland pågår nu projektering för att bryta uran ur alunskiffer, trots att kommunerna kring Storsjön uttryckt oro för miljöpåverkan och hotade dricksvattentäkter. Samma mönster syns på flera håll i Norrland: löften om jobb och ekonomisk tillväxt ställs mot hot mot miljö, befintligt näringsliv, urfolkens rättigheter och lokalbefolkningens trygghet. Kiruna sa nej till en ny gruva – den skulle kosta mer än den gav tillbaka. När Bergsstaten stoppade en fluoritgruva i Storuman rev regeringen upp beslutet för att få det prövat igen. Än en gång fick miljöhänsyn och lokalsamhällets behov stå tillbaka.

Den gröna omställningen får inte innebära att norra Sverige blir överkört och utsatt för rovdrift en gång till.

Elin Hoffner (V), regionråd, Jämtland-Härjedalen
Linda Jonsson (V), regionråd, Norrbotten
Jonas Karlberg (V), regionråd, Västerbotten
Hans Wiklund (V), gruppledare, Västernorrland

Region Västerbottens åtgärder som ska underlätta för företag i Västerbotten att anställa utländsk arbetskraft och samtidigt möjliggöra för nya invånare att stanna i regionen har fått Sverigedemokraterna att se rött. I försök att plocka billiga poäng genom att splittra upprepar de sitt vanliga, och felaktiga, budskap att invandring är källan till allt ont i samhället. De blundar för att arbetskraftsinvandring är bra för företagen, regionen och skattebetalarna.

Sverigedemokraterna tror inte på norra Sverige, det har länge varit tydligt. Det är olyckligt, men inte förvånande, att de lokala företrädarna inte har större förståelse för den lokala kontexten.

Som många vet larmar de flesta branscher om svårigheten att hitta rätt utbildad arbetskraft. Här i Västerbotten, där arbetslösheten är bland den lägsta i landet, är kompetensförsörjningen extra utmanande för företagen. De flesta tredjelandsmedborgare (personer från länder utanför EU/EES) som arbetat på Northvolt har högskoleutbildningar som företagen efterfrågar. Men att anställa någon som ännu inte talar svenska kan upplevas som ett svårt steg. Det tillfälliga rekryteringsstöd vi nu inför ska underlätta det steget.

Företag som anställer tredjelandsmedborgare som förlorat sin anställning i samband med Northvolts konkurs kan få täckning för upp till 70 procent av kostnaderna för bland annat lärarlöner, deltagarlöner, resor, logi och utbildningsmaterial. De pengar som avsätts för detta är statliga medel som är öronmärkta för regional utveckling. De skulle alltså inte gå att, som SD påstår, använda dem till sjukvård.

Däremot ger arbetskraftsinvandring skatteintäkter som hjälper till att finansiera sjukvården. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar har arbetskraftsinvandringen under 2023 bidragit med 52 miljarder kronor till BNP och 17 miljarder kronor i skatteintäkter till Sverige. I Region Västerbotten har arbetskraftsinvandringen de senaste fem åren gett hundratals miljoner.

Arbetskraftsinvandrare använder dessutom väldigt lite av välfärdens resurser: Deras skolgång har nämligen bekostats av deras hemländer, de har antingen en gedigen utbildning från utlandet, eller betalat sin utbildning i Sverige med egna pengar, och de är i en ålder när de behöver förhållandevis lite sjukvård.

I Sverigedemokraternas debattartikel tycks SD värdera människor efter hur mycket vård de kräver: den som behöver mer stöd från välfärden är enligt deras resonemang mindre värd. Det är förstås något som vi tar avstånd från eftersom vi står bakom alla människors lika värde. Men med det synsättet borde Sverigedemokraterna älska de tredjelandsmedborgare som kommit till Västerbotten i samband med Northvolts etablering.

Det här är en replik från regionmajoritetens företrädare i Regionala utvecklingsnämnden på SD:s debattartikel som du kan läsa här

Richard Carstedt (S) ordförande Regionala utvecklingsnämnden
Lennart Gustavsson (V) andre vice ordförande Regionala utvecklingsnämnden
Lars Brännström (MP) ledamot Regionala utvecklingsnämnden

I brist på egna realistiska sparförslag kommer oppositionen än en gång med förslag utan verklighetsförankring, vägrar att erkänna att Region Västerbottens ekonomiska förutsättningar inte är unika, och man kommer även med lögner.

Det är en lögn att, som borgarna gör, påstå att det som sker i omvärlden inte påverkar regionen och bidrar till den svenska sjukvårdens kris. Kostnaderna för läkemedel, sjukvårdsmateriel och investeringar har ökat drastiskt till följd av oroligheter i omvärlden och stigande inflation de senaste åren. Klart det får konsekvenser.

Istället för att medge detta klamrar sig borgarna fast vid sin käpphäst: administration. Detta så krampaktigt att de till och med falskt påstår att andelen administrativ personal i regionen har ökat. De bygger sin lögn på det faktum att regionen, som infört begränsningar i nyanställningar och sparat 100 miljoner på administration, ändå har ökat personalstyrkan med 148 personer. Men den ökningen består av tjänster som finns inom vården. Sjukvården i Region Västerbotten har 216 fler anställda nu än 2023. Av dem är 97 personer läkar-, sjuksköterske- och tandläkarstudenter. Antalet undersköterskor och sjuksköterskor har ökat med 62 respektive 54 personer. Till det kommer ökningar av antalet specialistläkare och specialistsjuksköterskor.

Region Västerbotten har gjort stora insatser för att minska beroendet av inhyrd personal i sjukvård och i sjukvårdens stödfunktioner. Men arbetet med besparingar behöver fortsätta.

Så länge regionerna saknar de resurser som krävs och regeringen vägrar kompensera för kostnadsökningarna minskar våra möjligheter att ge medborgarna nödvändig vård. Sannolikheten för att sjukvård kommer att finnas jämlikt för alla minskar, och det finns risk för lidande som kunde gå att undvika. Vi är ärliga med att åtgärderna får konsekvenser ute i verksamheterna och för medborgarna. I arbetet handlar det därför om att göra besparingar samtidigt som det måste finnas tillräckligt med resurser för att invånare i Västerbotten och norra Sverige ska kunna få den vård de behöver.

Vi håller med om att sjukvården ska prioriteras, vilket återspeglas i att 96 procent av regionens budget går till hälso- och sjukvården. Men vi kan konstatera att den borgerliga regeringen som styr Sverige inte gör samma prioritering. I ett läge när sjukvården skriker efter resurser väljer regeringen att minska sin andel av finansieringen av den offentliga sjukvården för att istället lägga 30 miljarder på skattesänkningar och gynna rika.

Det är en ständig avvägning mellan vilka resurser Region Västerbotten har och hur medborgarnas behov ska tillgodoses. Vi som styrande ska alltid ta vårt ansvar för att västerbottningarna ska vara nöjda och trygga med vården i länet och att vård ska ges jämlikt och efter behov. Men också resurseffektivt. Det är något vi jobbar med varje dag.

Detta är en replik på en debattartikel från borgarna som du kan läsa här

Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande
Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämlikhet och jämställdhet
Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för miljö, klimat och hållbarhet

Ulf Wahllöf, (UW), värnar privata hälsocentraler mer än han ser till en jämlik vård för västerbottningarna.

UW menar att vi i regionens majoritet har stulit hans förslag till en utvecklad primärvård. Det är Socialstyrelsen som anger att vi ska sträva mot att allmänläkare, läkare på hälsocentral, ska högst ha 1100 personer listade. Det har legat som ett mål i Hälso- och sjukvårdsnämnden sedan 2024. För att nå dit måste vi öka antalet utbildningstjänster, ST-tjänster. Vi har ökat antalet ST-tjänster och vi kommer att öka dem ännu mera för att klara målet.

Hade UW brytt sig om att läsa svaret på sin motion när den besvarades, vi besvarar motioner när de handlar om arbete som redan finns eller planeras för i regionen hade han sett att de tre förslagen redan fanns på den röd-gröna majoritetens lista.
Återstår ett antal förslag och områden där vi inte ens på pappret är överens.

Vänsterpartiet vill att primärvården ska ha ett brett uppdrag och att en enskild hälsocentral ska kunna möta alla åldrar och alla sorts patienter till skillnad från Moderaterna som vill att vårdcentralen ska kunna begränsa sitt uppdrag, det vill säga inte ge en jämlik vård överallt.

Vänsterpartiet vill fortsätta utveckla samarbetet och gränsöverskridande arbete inom primärvården. Vi vill att hälsocentralerna ska hjälpas åt för befolkningens bästa. Moderaterna vill öka konkurrensen mellan vårdcentraler.

Vänsterpartiet vill ha en vård byggd på tillit och en ersättning baserad på hälsan i området och de listade där hälsocentralen ligger. Moderaterna vill ha ökad detaljstyrning med mer av ersättningen räknat på olika typer av riktade och styrda uppdrag att återredovisa.

Moderaternas förslag leder till mer administration. Vi vill också påpeka att när vi frågat Moderaterna om vilka tjänster i regionens administration de vill ta bort har de aldrig svarat. Vi synar borgarnas största besparingsförslag. Det är tomt och innehållslöst.

Vänsterpartiet vill skattefinansiera vården. Moderaterna vill ha fler och högre avgifter. Det innebär att sjuka drabbas av orimligt högra kostnader.

Vänsterpartiet värnar en tillgänglig och jämlik vård i hela länet.

Margaretha Löfgren (V)
Ordförande Beredningen för primärvård och tandvård

Anna Dahlén (V)
2:e vice ordförande Beredningen för funktionshinder och samverkan

Eva Arvidsson (V)
2:e vice ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden

På tisdag 8 april vill vi att politikerna i Regionstyrelsen uppmanar regeringen att ställa frågan till regioner och andra vårdgivare vilka resurser och intresse som finns att tillgå för att ta emot patienter från Gaza.

I höstas lämnade vi in ett initiativärende till Regionstyrelsen om att Region Västerbotten skulle uppmana regeringen att ställa frågan till regioner och andra vårdgivare vilka resurser och intresse som finns att tillgå för att ta emot patienter från Gaza.

Vi gjorde det utifrån att EU-kommissionen redan innan sommaren, 15 maj, skickade en vädjan till Sverige om att ta emot patienter från Gaza. Även EU:s civilskyddsmekanism Medevac har skickat en förfrågan till Sverige. Regeringen avböjde EU-kommissionens vädjan, med hänvisning till att Sverige skickar bistånd till närområdet. Vårdgivare i Sverige sa sig villiga att ta uppdrag men inget hände. Till slut uppmanade majoriteten i SKR, S, V, MP och C, regeringen att ”ge oss möjligheten att vårda Gaza-bor i Sverige” 4 februari, publicerad i Expressen. Vid tiden för uppmaningen uppgick antalet döda palestinier till ca 45 000 och ca 109 000 skadade, varav 12 000 bedömdes vara i behov av medicinsk evakuering.

Till sist, 15 februari i år, gjorde regeringen genom Acko Ankarberg Johansson (KD), sjukvårdsminister och Benjamin Dousa (M), biståndsminister, en eftergift i sitt svar, med rubriken ”Vi utesluter inte att ta hit patienter från Gaza”. Sedan dess har det inte hänt någonting.

Frågan vi ställde i höstas, är fortfarande lika aktuell. Det faktum att Israel brutit vapenvilan och fortsätter attackera civila, även barn, skärper än mer behovet av att öppna upp för att ta emot patienter från Gaza. Vi vill nu att Region Västerbottens regionstyrelse påminner regeringen om vad den sagt sig villig att göra.

Jonas Karlberg, Regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet, och gruppledare för Vänsterpartiet i Region Västerbotten
Emma Lindqvist, Regionråd med ansvar för klimat, miljö och hållbarhet, och gruppledare för Miljöpartiet i Region Västerbotten

Northvolts konkurs är varken slutet för batterifabriker eller gröna investeringar. Här i Norr- och Västerbotten har vi fortfarande brist på personal och varken vi eller Sverige har råd att förlora den resurs som alla de anställda vid Northvolt utgör. Idag är bilindustrin helt beroende av import av batterier, vilket inte är hållbart på sikt för europeisk fordonsindustri. Norrland med sin gröna energi och Skellefteå med sin stora kunskap, kan hjälpa till att lösa den gröna omställningen.

Vi vet att många inflyttade i Skellefteå nu är oroliga, har bundit upp sig i hus och andra tillgångar, och inte riktigt vet hur livet kommer att se ut, bara att det ser dåligt ut. Konsekvenserna av konkursen är ännu inte klara. Vi förutsätter att regeringen kommer att agera för att kommunen, regionen men framför allt Sverige ska kunna behålla den kompetens som annars kommer att behöva lämna Skellefteå och den gröna omställningen.

Vi behöver en aktiv statlig industripolitik och vi behöver den nu för att se till att något bra kommer ut av och efter Northvolt i Skellefteå.

För de personer som drabbas av Northvolts konkurs när anställningen upphör behövs nu akuta åtgärder. Öka undantaget i 90-dagarsregeln för personer med arbetskraftstillstånd till minst det dubbla för att skapa större möjlighet att kunna hitta nytt arbete.

På längre sikt behöver den gröna omställningen industrivetande, en långsiktighet i satsningarna och en statlig industripolitik värd namnet. Vi har sett regeringen sola sig i glansen när allt var ljust, nu vill vi se statligt engagemang och stöd när molnen hopar sig!

Vänsterpartiet i Västerbotten,
årskonferens 22 mars 2025, Umeå

Northvolts etablering i Skellefteå var den största satsning vi sett i norra Sverige. För de flesta var det svårt att förstå hur många som skulle behöva flytta hit, och hur mycket fabriken skulle producera. Etableringen var en mycket viktig signal om att den gröna omställningen hade börjat på riktigt, det var inte längre något vi bara pratade om. När vi nu nås av beskedet om konkurs är det den mest omfattande konkursen i Svensk historia. En kommun eller en region kan inte hantera detta på egen hand.

När vi i höstas varslades om att produktionen inte gick som det var tänkt på Northvolt började vi genast arbeta med att hitta vägar för att den uppsagda personalen ska kunna stanna kvar i Västerbotten. Vi har välkomnat väldigt många människor som flyttat hit från andra länder, och dessa personer vill vi så klart ska stanna i regionen. Vi behöver deras kompetens, och vi vill behålla våra grannar, nya vänner och bekanta.

Nu är konkursen ett faktum och huvudfokus är att en stor del av produktionen ska fortsätta på Northvolt, och att en ny Europeisk ägare kommer till stånd. Vi räknar med att regeringen parallellt kommer att agera för att kommunen, regionen men framför allt Sverige ska kunna behålla den kompetens som kanske kommer att behöva lämna Northvolt. Vi har landets lägsta arbetslöshet i Norr- och Västerbotten. Sverige har inte råd att förlora den resurs som alla de anställda vid Northvolt utgör.

Idag är bilindustrin helt beroende av import av batterier från Kina, vilket inte är hållbart på sikt för europeisk fordonsindustri. Norrland med sin gröna energi och Skellefteå med sin stora kunskap, kan hjälpa till att minska beroendet från Kina. Vi har alla möjligheter att göra den gröna omställning som krävs för att industrin i Sverige ska bli långsiktig och hållbar, men för det krävs ett engagemang på nationell nivå. Förutom att vi behöver ställa om för att långsiktigt kunna leva med ett humant klimat förstår vi också nödvändigheten i att vår produktion måste vara mer självförsörjande och robust när vi i dag står i ett mycket instabilt säkerhetsläge i Europa.

Vi anser att regeringen ska:

• Gå in med stödpaket likt när Saab i Trollhättan lades ner.
• Lägga mer 1:1-medel på Västerbotten som kan växlas upp med EU-medel.
• Satsa på Skellefteå University alliance.
• Utöka undantaget i 90-dagarsregeln för personer med arbetskraftstillstånd att hitta nytt arbete

Richard Carstedt (S) ordförande Regionala utvecklingsnämnden
Lennart Gustafsson (V) andre vice ordförande Regionala utvecklingsnämnden
Lars Brännström (MP) ledamot Regionala utvecklingsnämnden