I dag lever 52 procent av Västerbottens invånare med övervikt eller obesitas. Obesitas är en sjukdom med både genetiska och sociala orsaker. Vilka gener du har påverkar hur lätt du kan reglera din aptit och mättnad och därigenom risken för övervikt och obesitas. För att du ska gå upp i vikt är levnadsmiljön också en avgörande faktor.
Att leva i vårt samhälle är att leva i en miljö med ett överskott av näringsfattiga kalorier, samtidigt som de fattigaste svälter. Det är en miljö präglad av lite fysisk aktivitet, som att behöva ta bilen till jobbet och på jobbet stå eller sitta hela dagen. Det är att leva i ett uppskruvat tempo, med långa dagar och som följd för mycket stress och för lite sömn. Sådant som gör det svårare att säga nej när kroppen snabbt vill ha energi.
Obesitas är en folkhälsosjukdom och sedan 1997 klassad som en kronisk sjukdom av WHO. Genetik är grunden, men miljö, sociala faktorer och ekonomi spelar en avgörande roll. Ju fler i den närmaste familjen som har obesitas, desto större är risken att som individ utveckla det. Om nära anhöriga har allvarliga hälsoproblem relaterade till obesitas, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, cancer eller diabetes typ 2, ökar risken att individen får liknande problem.
Samhällets kostnader för övervikt och obesitas beräknas till drygt 100 miljarder årligen, och de största kostnaderna är produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro, arbetsoförmåga och för tidig död. Direkta kostnader faller ut på samhället för behandling av obesitas och dess följdsjukdomar.
När övervikt inte ses som ett samhällsproblem, läggs ansvaret på individen att ensam ta ansvar för en kronisk sjukdom.
För att minska obesitas måste fokus ändras från individnivå till ett samhälleligt ansvar. Samhället ska ta sitt ansvar och samverkan mellan flera områden och verksamheter måste öka. Exempelvis genom att:
- Förkorta arbetstiden och uppnå bättre balans mellan arbete, fritid och återhämtning.
- Gynna bra val genom att till exempel införa sockerskatt och samtidigt minska kostnader för bra livsmedel.
- Öka förebyggande arbete i skolan, exempelvis med mer idrott och hälsa på schemat.
- Reglera eller förbjuda reklam för ohälsosam mat riktad mot barn.
- Införa Fritidsbanken i alla kommuner.
- Förbättra matmiljön i skolor och förskolor där vanor grundläggs.
Med sådana förslag flyttas fokus från individen till samhället samtidigt som båda gynnas.
Margaretha Löfgren (V)
Ordförande i beredningen för primärvård och tandvård, Region Västerbotten