Bli mött utifrån vem du är

Vårt samhälle är byggt med en vit man och kärnfamiljen som norm. För att kunna se och möta varje patient utifrån patientens villkor behövs ett normkritiskt perspektiv. 

Tradition och regler kan skapa begränsningar för de som inte omfattas av normen. Det är viktigt att förstå att till exempel kön inte är så enkelt som antingen man eller kvinna och att det kan vara en del av en persons ohälsa att inte passa in.

Ett öppet bemötande gör att patienten blir delaktig och får rätt anpassad behandling och gör vården mer effektiv.

Könsskillnader påverkar vår hälsa

Att könsskillnader påverkar vår hälsa är tydligt. Och det beror inte minst på de förväntningar och begränsningar som könsrollerna innebär. Kvinnor arbetar ofta dubbelt, med ett huvudansvar för hem och barn. Det ger en arbetsbelastning som skapar hälsoproblem för många kvinnor. Våld mot kvinnor skapar förutom stort lidande för de utsatta, många skador som behöver psykisk eller somatisk vård. 

Orättvisan mellan kvinnor och män blir också tydlig då medicinsk forskning om kvinnors sjukdomar prioriteras lägre, och en del medicinsk forskning endast tittar på manliga kroppar. Därför finns det mindre kunskap om kvinnors kroppar vilket kan få ödesdigra konsekvenser vid diagnosställning och behandling.

Vi har bristfällig kunskap om och tillgång till vård för de specifika kvinnosjukdomarna. Här kommer det att krävas ett kunskapslyft inom vården och att de kvinnospecifika sjukdomarna som kräver operation ges större utrymme i regionens operationssalar.

Rasism och diskriminering

I ett samhälle där alla viktiga människor förutsätts vara vita, män och medelklass framställs de som faller utanför ramen som ”de andra”. Den här idén om att skilja grupper åt kan vi hitta inte bara när det gäller människor med utomnordisk härkomst eller individer från de nationella minoriteterna. Det gäller även synen på kvinnor, HBTQIA+personer, äldre och unga. När vi väljer att skilja olika grupper av människor från varandra får vi inte bara ett särskiljande. Vi får också en över- och underordning som talar om hur mycket vi ska bry oss om individen framför oss.

Inom vården får det stora konsekvenser vilken vård och vilket bemötande man som patient får av vårdpersonalen. Även vår egen vårdpersonal kan utsättas för diskriminerande behandling av patienter eller arbetskamrater och chefer.

Vi måste bli bättre på att möta varje individ med dess särskilda problemställningar och sjukdomar. På samma sätt som forskning om sjukdom och vård traditionellt utförts på män har forskning och vårdutveckling också i huvudsak bedrivits på vita. Det kan få allvarliga, rentav livshotande, konsekvenser.

Tolk och stöd

Att kunna göra sig förstådd och att förstå vad som sägs i mötet med sjukvården eller myndighetspersoner är inte bara en rättighetsfråga och trygghetsfråga, det är också avgörande för att vården ska fungera. Det är inte heller rimligt att andra vuxna i omgivningen eller vårdsökandes barn ska agera tolk. Det försvårar vården, ökar risken för skador och lägger ansvaret hos fel person. I värsta fall kan det leda till att en förövare får tolka åt sitt offer. Vänsterpartiet vill ha god tillgång till tolkar med språkkompetens i det de ska tolka. 

Region Västerbotten använder kulturdoulor inom förlossningsvården. Kulturdoulor har bidragit till att öka tryggheten för den födande och minskat risken för att något ska gå fel under graviditet och förlossning. Att kunna mötas utifrån sina förutsättningar är centralt i en god vård.

Kompetenscentrum vid centrum mot våld i Umeå

Centrum mot våld ger idag vård och behandling till våldsutsatta. Behandlingen utgår från det våld personen varit utsatt för och kräver ingen diagnos. 

Vi vill att Centrum mot våld i Umeå ska utvecklas genom att ett kompetenscentrum byggs upp för att kunna erbjuda vård och behandling för att begränsa skadeverkningarna av det sexualiserade eller könsrelaterade våldet, oavsett om det har handlat om mäns våld mot kvinnor, våld i hederns namn, övergrepp i en samkönad relation eller utsatthet i prostitution eller människohandel för sexuella ändamål.

För att vara tillgängligt för alla kvinnor i länet krävs att samisk kulturell kompetens och utomnordisk kulturell kompetens tillförs teamen som arbetar vid Centrum mot våld.

Vård till den som är utanför trygghetssystemen

Region Västerbotten är en av de regioner som håller fast vid principen att även asylsökande, papperslösa och EU-migranter ska bemötas som alla andra patienter och ses som invånare i regionen.  Vårdpersonal ska inte behöva göra en bedömning av hur länge patienten ska kunna stanna i Sverige som grund för vilka insatser som ska göras. Inte heller vill vi att den som söker vård för sig själv eller andra ska behöva frukta att bli angiven och deporterad.