Ett hållbart Västerbotten
VÄNSTERPARTIET I VÄSTERBOTTEN VILL
- att regionen arbetar för att statliga myndigheter ska finnas närvarande i länets alla kommuner
- att grundläggande infrastruktur och samhällstjänster ska finnas i hela länet
- att regionen etablerar (sametablerar) ”utvecklingskontor” i länets alla kommuner
- att regionen samordnar riktade insatser för kompetensutveckling och beredskap
- att regionen följer upp antagna program och strategier ur ett landsbygdsperspektiv
- att regionen utvecklar samarbete och samverkan mellan kommun, högskola och universitet och bidrar till att öka möjligheten att utbilda sig oavsett var du bor i Västerbotten
- att mer resurser ges till bevarandet och stärkandet av det samiska språket
- att Västerbotten som förvaltningsområde för tre minoritetsgrupper tar ett särskilt ansvar för att bevara och utveckla minoritetsgruppernas och urfolkens språk och kultur
- att regionen utvecklar arbetet med konsultationsordningen i hela regionens ansvarsområden
- att ett kompetenscenter för hantering av motstående intressen och rättighetsinnehavare etableras i regionen
- att värden från naturresurser återförs till de producerande regionerna
- att utveckla jämlika samrådsprocesser
- stärka filmindustrin i Västerbotten
- stärka möjligheten till stöd för kultur i länet
Regional utveckling är ett politikområde där stat, region och kommuner, måste arbeta nära tillsammans kring förutsättningarna för att leva och verka i Västerbotten. Vänsterpartiet vill att regional utveckling ska ge goda, jämställda och jämlika förutsättningar i vardag och
arbetsliv, som anställda och företagare, som bosatta sedan flera generationer eller nyss inflyttade, för invånarna i hela regionen helt enkelt. Jämställd och jämlik samhällsstruktur är för oss inte bara en fråga om ekonomi och näringsliv utan också en av grunderna för ett jämlikt och jämställt samhälle, och en god hälsa och ett gott liv.
Resurser ska brukas ansvarsfullt
Effekterna av klimatförändringarna märks även i Västerbottens län. Trädgränsen flyttas allt högre upp på fjället med den ökande temperaturen. Vädret blir mer oberäkneligt med översvämningar och skogsbränder som följd. Klimatförändringarna riskerar människors liv och försörjning globalt, men också i länet påverkas våra livsvillkor och försörjning. Norra Sveriges råvarutillgångar i skog, mineraler och energi har blivit ett än viktigare nationellt och internationellt intresse.
Omställningen till ett hållbart samhälle sker i allt för liten grad och alldeles för långsamt. Västerbotten har på många sätt goda förutsättningar att bli en ledande region i arbetet för att hindra temperaturhöjningar och skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. Här finns naturresurser och god tillgång till hållbar energi. Vänsterpartiet har som en del av den rödgröna majoriteten i Region Västerbotten, beslutat att Västerbotten ska bli en ledande klimat- och miljöregion. Omställningen kommer att ställa höga krav på regionen, men också länets näringsliv och andra offentliga aktörer.
I den fortsatta utvecklingen måste dina intressen som invånare kunna vägas mot de samhälleliga behoven utan att tappa tempo i omställningen. Länets industri har potential att vara en starkt bidragande kraft i omställningen till ett hållbart samhälle. Från de förväntade vinsterna av uppbyggnad av batterifabriker till återvinningen av råvaror eller tillgången av råvaror i form av mineraler, trä och el och vindkraft som finns i Västerbotten. Men målen om hållbart klimat och rättvis resursfördelning måste finns med hela vägen, annars är
sannolikheten hög att omställningen misslyckas och skapar nya orättvisor.
Arvet efter koloniseringen av Norrland lever fortfarande kvar. Det blir påtagligt i frågor om land, vatten och livsvillkor. Som en effekt av den koloniala politiken och övergreppen mot det samiska folket, finns också en misstro mot staten och andra myndigheter och i
relationen mellan det samiska folket och majoritetssamhället. Exploatering i Sápmi har inte
upphört. Kolonialpolitiken har också skapat konflikter inom det samiska samhället. Västerbotten är ett rikt län med stora resurser. Här finns naturtillgångar som skog, malm, vattenkraft och vindkraft. Dessa resurser ska brukas på ett ansvarsfullt och långsiktigt, hållbart sätt.
Välfärden måste säkras i hela länet
Vänsterpolitik handlar om att göra andra prioriteringar än marknaden och att sätta människors behov före vinstintresse. Vi i Vänsterpartiet anser att marknaden inte kan lösa de utmaningar som finns i länet och särskilt på landsbygden. Grundläggande infrastruktur och samhällstjänster är en gemensam angelägenhet. Vi menar att staten och regionen ska ta ett större ansvar för att säkra välfärden i hela länet.
Regionen är en viktig aktör i regional utveckling, inte bara som samordnare utan också som utbildningsanordnare och kontaktyta mot statliga myndigheter och lärosäten. De stora utmaningarna för kommunerna i Västerbotten är personalförsörjning och
kompetensförsörjning. Migration har varit, och är, bärande för att klara personalförsörjning i norra Sverige och i Västerbotten. Oavsett storlek på kommun.
Rättvist skattesystem som möjliggör utveckling
Det finns en skatteorättvisa mellan landets kommuner som tar sig uttryck genom orättvisa villkor. Det finns betydande skatteskillnader mellan kommuner och regioner som inte kan förklaras av högre ambitioner eller lägre effektivitet. Det indikerar att det nuvarande skatteutjämningssystemet är otillräckligt. De förhållandevis höga skatterna i kommunerna gör det svårt för den regionala nivån att öka sina skatteintäkter. Idag ställs fattiga kommuner mot fattiga regioner om hur en minskande kommunalskattebas ska fördelas. Fem kronors skillnad i kommunalskatt är orimligt när det primärkommunala ansvaret är lika oavsett kommunstorlek. Vi menar att en grundläggande översyn av skattesystemet ska innehålla även en översyn av kommunalskatterna. Vi behöver ett rättvist skattesystem som möjliggör utveckling i såväl stad som land.
Hållbar och fossilfri energiproduktion
Vänsterpartiet ser behovet av att bygga ny energiproduktion baserat på hållbara, fossilfria energikällor som sol, vind och vatten. Förutom att bygga ny fossilfri och hållbar energiproduktion kan de gamla kraftverken moderniseras. Delar av de vattenkraftverk som finns idag skulle behöva rustas upp och moderniseras och också byggas så att till exempel
fisk har möjlighet att vandra. De oreglerade vatten som finns kvar idag ska inte regleras med ny vattenkraft. Även om den hållbara energiproduktionen byggs ut behöver vi minska energiförbrukningen i samhället.
Ändrade konsumtionsmönster
Vänsterpartiet vill att hela vår konsumtion, även den som uppstår i andra länder när varor exporteras till oss, tas in i beräkningen när vår energikonsumtion och våra koldioxidutsläpp analyseras. Fokus behöver skiftas från sluthanteringen, avfall och återvinning, till att i
anskaffningen välja hållbarare alternativ. Vi vill gå från att minska effekten av avfall till att redan i inköpet välja flergångsanvändning, återbruk och återvinning.
Region Västerbotten har satt mål för att nå Västerbottens del av målet för minskning av växthusgaser, men är långt ifrån att nå målen. Vänsterpartiet vill att klimat- och miljömål används som en självklar del i all planering och budgetering av verksamhet, även när regionen av ekonomiska eller andra skäl, har svårt att klara klimat- och miljömål.
Region Västerbottens livsmedelsstrategi prioriterar både ekologiskt hållbara och närproducerade livsmedel. Livsmedelsstrategin ska finnas med i regionens egna inköp men också i planering för samhällsutveckling.
Resandets påverkan på klimatet
Västerbotten är genom kollektivtrafikplaneringen en viktig part i att få ner utsläppen av växthusgaser från trafik. Genom att få fler att välja att resa kollektivt och genom val av fordon och drivmedel. Region Västerbotten ligger i framkant med att använda distansteknik. Vi arbetar aktivt för att minska flygandet, och öka användandet av distansteknik. Kultur är ingen lyx – det är en motor för utveckling.
För oss är det självklart att kulturen bör spela en central roll i hela Västerbottens utveckling. Ett levande kultur- och föreningsliv gör våra samhällen mer attraktiva att bo i, stärker gemenskapen och skapar framtidstro. Men i dag riskerar fördelningen av kulturstöd att öka klyftorna snarare än att minska dem. Det vill vi förändra.
Vänsterpartiet i Västerbotten står för ett rättvist och jämlikt samhälle. Vi vill stärka nationella minoriteters rättigheter och behov av skydd och urfolks rätt till språk, kultur och respekt för urfolks nyttjanderätt av land av urminneshävd. Västerbotten har som förvaltningsområde för tre minoritetsgrupper: samer, tornedalingar
och finländare ett särskilt ansvar och ska möjliggöra att kultur och språk bevaras och utvecklas och vara ett stöd till myndigheter utanför förvaltningsområdena för respektive minoritetsgrupp.
Vi vill se en mer rättvis fördelning av stöd så att både stora och små kulturbärare, oavsett var i länet de finns, får likvärdiga möjligheter. Filmproduktionen i Västerbotten bör också ges bättre förutsättningar. Ett enklare och mer långsiktigt filmstöd – i nivå med andra delar av landet – skulle inte bara gynna det lokala kulturlivet utan också främja turism och regional
tillväxt. Vänsterpartiet vill se över förutsättningarna att utöva och producera kultur i Västerbotten.
Hela regionen ska växa – tillsammans
Vi vill att hela länet, från fjäll till kust, ska utvecklas, den gröna omställningen kommer påverka hela Västerbotten. Regionen bör vara en stark drivkraft för regional utveckling – som samordnare, och länk till statliga myndigheter och lärosäten. Oavsett om du bor i stad
eller på landsbygd ska du ha samma chans till jobb, utbildning och utveckling. För att hålla ihop länet krävs likvärdiga förutsättningar i hela regionen – stad som landsbygd.
Avståndet till storstädernas centrum ska inte avgöra hur stark välfärden är eller hur bra samhällsservicen är. För att människor ska vilja bo och leva på en ort krävs att den
grundläggande samhällsservicen tillgodoses. Det handlar både om offentlig och privat service, som närhet till vårdcentraler och postutlämning, men också till exempel mataffärer och ett befintligt kulturliv.
Samiska näringar ska vara jämbördiga med övriga näringar Samers rättigheter är under hårt tryck av olika intressen. Den samiska befolkningen är den svagare parten i förhållande till de starka ekonomiska intressen som söker exploateringsrättigheter i Sápmi. De samiska näringarna är i hög grad hållbara och viktiga inslag i länets framtida försörjning och ska ses som jämbördiga med övriga näringar i Sápmi.
De som påverkas ska också höras
Det är viktigt att vi i vår region hittar metoder för att konstruktivt och framåtsyftande hantera frågor om exploatering och bevarande av naturresurser. Samrådsprocesserna måste utvecklas så att parterna blir mer jämbördiga vad gäller olika former av resurser och
kompetens. Samrådsprocesserna är idag ojämlika och här måste det ske insatser för ökad konstruktivitet.
Beredskap för kris, katastrof och krig
Under de senaste årtiondena har den stabilitet och robusthet som funnits inom samhällets infrastruktur rationaliserats bort i syfte att göra besparingar. Effekterna blev tydliga när pandemin kom och de vanliga distributionskanalerna för utrustning, material och tjänster inte längre fungerade. Att arbeta för att göra Västerbottens län till ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart län bidrar till den gröna omställningen som samhället måste göra, och om det görs genomtänkt ökar också samhällets förmåga att möta det som ligger utanför det vanliga. Behovet av omställning blir än tydligare då effekterna av
klimatförändringar riskerar samhällets förmåga att upprätthålla grundläggande funktioner, eller gör dem betydligt mer kostsamma.
Med Rysslands krig i Ukraina, och som följd Sveriges Natointräde och försvarsutbyggnad, har kostnaderna för beredskap ökat mångfaldigt. I uppbyggnaden av den beredskapen är det än viktigare att inte glömma att bygga upp samhällets förmåga att möta kriser och katastrofer. Värdlandsavtalet och andra överenskommelser kan komma att belasta redan eftersatt lokal infrastruktur som vatten, avlopp, vägnät och sjukvård hårt. Vi vill att staten
bidrar till att underhålla och bygga upp grundläggande infrastruktur och att kommuner och regioner inte lämnas ensamma med kostnaderna som följer.