Psykologisk behandling
Idag drabbas cirka en av tre av en depression någon gång i livet och cirka en av fyra får ett ångestsyndrom. Framför allt är det kvinnor som drabbas och som i högre utsträckning blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, medan män har en högre risk att dö i suicid.
Förskrivningen av antidepressiva läkemedel ökar, trots Socialstyrelsens rekommendation om att i första hand erbjuda psykologisk behandling vid lindrig och medelsvår depression samt vid ångest.
Sociala orsaker grund till ökad psykisk ohälsa
Vi lever i en tid med ökande inkomstskillnader, växande klassklyftor och ett hårdare samhällsklimat. Vänsterpartiet menar att ökningen av den psykiska ohälsan går att hitta i sociala orsaker.
Två viktiga faktorer för en god psykisk hälsa är ekonomi och sysselsättning. Människor som drabbas av psykisk ohälsa riskerar att få sämre ekonomi och människor med sämre ekonomi riskerar i högre grad att drabbas av psykisk ohälsa. De drabbade löper dessutom större risk att drabbas av somatisk ohälsa. Och människor som lever i ekonomisk utsatthet drabbas allra hårdast.
Den psykiska ohälsan ökar i ojämlika samhällen. Det är därför viktigt med tidiga, förebyggande insatser och åtgärder mot samhällets orättvisor för att minska den
ekonomiska utsattheten och på så vis även minska riskerna för psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa bland unga har ökat de senaste decennierna, särskilt bland elever med svaga
skolresultat. Forskarna har sett allt tydligare och starkare samband mellan skolmisslyckanden och psykiatriska diagnoser som ångest och depression.
Utveckla primärvården
Hälsocentralerna fyller en viktig roll i att fånga upp människor med psykisk ohälsa på ett tidigt stadium. För att ge bästa möjliga vård till de som drabbas vill vi att primärvården utvecklas till att bli en verklig första linjens sjukvård inom psykiatrin för att kunna ge snabb
hjälp.
Det ska finnas snabb tillgång till psykosociala team på hälsocentralerna och tillgången till psykolog inom primärvården måste förbättras. Vi vill även utveckla samarbetet mellan primärvården och specialistpsykiatrin.
Samtalsterapi ska erbjudas jämlikt
Storleken på plånboken ska inte avgöra om en människa som lider av psykisk ohälsa ska kunna få samtalsbehandling av psykolog eller psykoterapeut.
Samtalsterapi ska erbjudas jämlikt. Ökad tillgång till samtalsbehandling kan förebygga allvarligare psykisk ohälsa och sjukskrivning.
Stärk den psykiatriska vården
Vänsterpartiet i Västerbotten vill förstärka den psykiatriska vården. För att den ska vara
verkningsfull krävs en helhetssyn på patientens livssituation. Den psykiatriska diagnosen kan inte ses som isolerad från problem med arbete, bostad, ekonomi och familj. Samverkan mellan olika samhällsaktörer behöver utvecklas och säkerställas.
För att få psykologlegitimation krävs en ettårig praktisk tjänstgöring för psykologer, så kallad PTP, som går att jämföra med läkarnas AT-tjänst. Det råder brist på PTP-platser och konkurrensen är väldigt hög. Antalet månadsavlönade PTP-psykologer har minskat med
ungefär 12 procent på bara två år. För att kunna erbjuda hjälp och behandling vill vi att regionen ska ha fler PTP-platser i Västerbotten.
Delaktighet och inflytande
En viktig del i arbetet med psykisk hälsa är att främja brukarinflytande på alla nivåer samt att öka patienters och brukares delaktighet. Bland de samhällsinstanser som har till uppgift att förebygga psykisk ohälsa, stödja dem som drabbas av psykisk sjukdom eller lever med
psykiska funktionsnedsättningar, är delaktighet och inflytande en jätteviktig del i arbetet. I länet finns ett antal organisationer som byggt upp väl fungerande verksamhet. Vi vill se att personer med egen erfarenhet av till exempel psykisk ohälsa, används som ett stöd i hälso- och sjukvården, Peer Supporters. Vi vill skapa utrymme för att anställa Peer Supporters.
En förutsättning för tillfrisknande är att patienten har ett inflytande över sin behandling. Det innebär att inte bara ett behandlingsalternativ ska finnas tillgängligt.
Medicinering hjälper många människor idag men inte alla. Därför behöver fler patienter nås av andra
behandlingsmetoder inom psykiatrin. Vi ser också framför oss att samarbetet mellan psykiatrins olika spår ska förstärkas. En samordnad vård ger patienter tillgång till vård för olika psykiska tillstånd samtidigt.
Samsjuklighet De kommande åren förväntas en förflyttning av huvudmannaskapet för vård och
behandling för personer med ett skadligt bruk av alkohol och droger. Regionen kommer på sikt att ansvara för hela vård- och behandlingskedjan, vilket kommer att underlätta att fler människor får tillgång till vård och behandling och att färre människor faller mellan stolarna.
Det är en god tanke som vi stödjer. För att visionen om samsjuklighetsvården ska kunna genomföras, krävs att staten skjuter till pengar för ökningen av ansvar inom psykiatrin.
Samverkan och tidiga insatser för barn och ungdomar
Psykisk ohälsa är ett av de största hälsoproblemen för barn och ungdomar i Sverige. Och symtomen på psykisk ohälsa är vanligare hos barn i familjer med akuta, ekonomiska problem.
Det är av största vikt att barn med psykisk ohälsa, psykiatriska eller neuropsykiatriska diagnoser tidigt får stöd och insatser från såväl hälso- och sjukvård som exempelvis skola och socialtjänst. För att kunna förbättra det psykiska välbefinnandet krävs fungerande
samverkan mellan olika vårdnivåer och huvudmän.
Tidiga insatser måste alltid säkerställas och barn och unga får aldrig utsättas för hinder i vårdkedjan.
Barn- och ungdomspsykiatrin måste arbeta mer konsultativt och i samverkan med elevhälsan, primärvården och ungdomsmottagningarna.
Föreningslivets viktiga roll
För många människor spelar föreningslivet en jätteviktig roll för det psykiska välbefinnandet. Känslan av att ha en meningsfull tillvaro hänger tätt samman med god
psykisk hälsa och att vara engagerad i en förening skapar ett socialt sammanhang och en samhörighet, vilket fungerar som skydd mot psykisk ohälsa. Vi menar att ökad samverkan mellan föreningar, civilsamhälle och hälso- och sjukvården spelar en viktig roll för att öka det psykiska välbefinnandet och minska den psykiska
ohälsan.
Den som drabbas av psykisk ohälsa, psykisk sjukdom eller har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, ska vara trygg i att det finns hjälp och stöd att få.
