Vården ska finansieras solidariskt via skatter

Vänsterpartiet arbetar för att vården ska betalas solidariskt via skatter och fördelas efter behov. En solidarisk välfärd där människan står i centrum, utan privata vinster och riskkapitalbolag, är vårt mål. Därför är vi kritiska till privatiseringar och ett vårdsystem där patienter ska agera som kunder på en marknad.

Vi vill att sjukvården ska ha låga avgifter eller vara avgiftsfri. Avgifter kan ibland användas för att styra till rätt vårdnivå, men gör också tillgång till vård till en klassfråga och en generationsfråga. Under perioder när vår ekonomi är som sämst i livet, under barnåren, som nyblivna föräldrar och som pensionärer, är också perioder då vi använder vården mest. Det är också därför barn och äldre har avgiftsfri vård.

Utsatthet, dåliga arbetsförhållanden, arbetslöshet, rasism, ojämställdhet och dålig ekonomi ökar risken att drabbas av ohälsa. Att vara sjuk leder ofta till låg inkomst. Låg inkomst, ohälsa och sjukdom följs åt och växelverkar. Det är inte när vi är som sjukast som vi ska betala för vården.

Vi kräver stopp för vinster i välfärden

En avgörande framtidsfråga för vården är hur hälso- och sjukvården ska kunna ta sig ur den nedåtgående spiral som vinstjakt och kortsiktighet skapar. Det är skamligt att människors vård och behandling ska styras för att skapa vinster för vårdbolag. Vänsterpartiet kräver stopp för vinster i vården.

Den med störst behov ska gå först

Om du blir sjuk och behöver sjukvård, ska du också vara trygg i att ingen kan köpa sig före i kön. Vården ska fördelas efter vilka behov vi har, inte personliga kontakter, status. Behovsprincipen ska inte kunna rundas med privata sjukvårdsförsäkringar eller med att betala ur egen ficka.

Den som har störst behov ska gå först – och det ska styra vårdens prioriteringar.

Tandvården ska vara en del av sjukvårdens högkostnadsskydd

Inkomstskillnaderna i Sverige är stora och klyftorna ökar. Avgifter och taxor i stället för finansiering via skattemedlen drabbar de som redan har det tuffast. Region Västerbottens reseersättningsregler ska inte drabba dem som har sämre tillgång till kollektivtrafik och som bor längst från vården.

Särskilt tydligt blir det i tandvården. Skillnaderna mellan olika grupper när det gäller klass och ålder ökar, och många avstår från att gå till tandläkaren för att det kostar för mycket. Tandvårdens avgifter får inte vara så höga att de hindrar förebyggande behandling och vård. Vår målsättning är att tandvården ska vara en del av sjukvårdens högkostnadsskydd eftersom vi anser att tänderna är en del av kroppen.

Försäkringslösningar hotar vårt system med offentlig sjukvård

När företag köper sjukvårdsförsäkringar för sina anställda och när vanliga människor väljer att köpa sjukvårdsförsäkringar skapas två system för sjukvård i Sverige. Ett offentligt, som möter den som inte har råd eller kan teckna försäkring, och ett försäkringsfinansierat för den som har råd och som möter behoven hos den friskaste delen av befolkningen. Vårdcentraler som har både patienter från offentlig vård och försäkringsvård, kan idag låta försäkringspatienter gå före. Den grundläggande inställningen om vård efter behov, förvandlas till vård efter betalningsförmåga.

Neddragningar inom sjukvården

Människors vårdbehov ställs mot orimliga krav på nedskärningar när regionerna saknar såväl pengar för att klara inflation och högre läkemedelskostnader som personal. Att färre utbildar sig inom vårdyrken gör det svårt att rekrytera den personal vi behöver. För att klara vården tvingas regionerna anlita dyr hyrpersonal och göra upphandlingar av vård från privata vårdbolag. Åtgärder som egentligen bara ska användas för korta perioder rullar på år efter år och skapar ytterligare underskott i vården.

Tillgänglighet, köer och fördelning efter behov

Tillgängligheten till hälso- och sjukvård behöver öka utan att det övergripande målet om att vårdens resurser ska fördelas efter behov, ifrågasätts. Vårdbolagen och regionens egen vård konkurrerar om samma personal och samma resurser.

Att köpa vård för att korta köerna måste alltid vägas mot den egna sjukvårdens långsiktiga behov och helhetsansvar. Ett problem är att möjligheterna att bedriva utbildning och utveckling minskar när vården splittras på flera utförare utan ansvar för helheten. För tandvården är det kritiskt att kunna lösa frågan med utbildningsplatser för nya tandläkare. De privatpraktiserande tandläkarna har idag inget utbildningsansvar.

Nära vård 

Den pågående omställningen till nära vård förutsätter en väl fungerande primärvård. De problem sjukvården lever med märks som tydligast inom primärvården, som bristen på personal och att upprätthålla kontinuitet mellan patient och behandlare. Förutsättningar, arbetsvillkor och arbetsmiljö behöver förbättras och arbetet med nära vård behöver accelereras.

Ny teknik för att göra vården mer jämställd och jämlik

Utmaningarna i att kunna tillhandahålla jämställd och jämlik vård över hela regionen med minskande resurser, ställer krav på att även befinna sig i framkant på utvecklingen av hur vården kan bedrivas.

Digital teknik för att kunna ha vårdmöten och ge vård på distans ger möjlighet att erbjuda bättre kontinuitet i vården och att kunna utnyttja kompetenser bättre än idag. Samtidigt kan du som patient få hjälp i hemmet eller på hälsocentralen och slippa många långa och tidskrävande resor till och från regionens vårdenheter.

För de som av olika skäl inte kan dra nytta av fördelarna med ny teknik måste andra lösningar också finnas. Användning av ny teknik är inte enbart en landsbygdsfråga, även i regionens städer och tätorter kan ny teknik underlätta kontakten med vården och bidra till bättre tillgänglighet och kontinuitet.

Primärvården ska ha bred kompetens

Basen i hälso- och sjukvården är hälsocentralerna och sjukstugorna. De ska vara den första instansen när människor, i alla åldrar, är i behov av vård.

För att du ska få mesta möjliga sjukvård i din närhet ska primärvården ha bred kompetens och arbeta med ett brett uppdrag, det vill säga grundläggande vård med helhetsansvar för dig som individ samt rehabilitering, psykosociala och hälsofrämjande insatser. Vi vill se nära samarbete mellan primärvård och specialistsjukvård.

Tillgänglighet

För att skapa ett förtroende bland befolkningen behöver vi förbättra tillgängligheten till primärvården. Ingen ska behöva leta sig fram på olika sökvägar för att få kontakt med sjukvården. Det ska vara en enkel, tillgänglig och transparent väg in.

Hälsocentraler utanför centrum

Vi vänder oss emot ett system där privata företag fritt kan etablera sig utifrån var det är enklast att göra vinst i stället för att resurserna används där de behövs bäst. 

Ett av problemen med vårdval inom primärvården är svårigheten att få nya hälsocentraler att etableras i socioekonomiskt svaga områden och på landsbygden, då det inte är lönsamt för privata företag.

Vi kräver därför att lagen om vårdval (LOV) i primärvården rivs upp tillsammans med den fria etableringsrätten så att vården i stället kan fördelas efter behov. Vinster hör inte hemma i vården. 

Sjukstugorna är avgörande för jämlik vård i hela länet

På landsbygden har sjukstugorna ett uppdrag med ambulans och akutvård med vårdplatser som är bemannade dygnet runt samt laboratorier och röntgen, i vissa fall. Sjukstugorna ska kunna erbjuda en mellanvårdnivå, mellan specialiserad sjukhusvård och primärvård, eftersom avstånden till specialiserad vård ofta är lång. Sjukstugorna är avgörande för att kunna erbjuda jämlik vård i hela länet. Om det är möjligt att samordna kommunal verksamhet och sjukstugornas verksamhet är det bra, men det kan aldrig inskränka sjukstugans grunduppdrag.

Förändrad syn på palliativ vård

Det sker en snabb utveckling av läkemedel och behandlingsmetoder som ger människor som drabbats av allvarlig sjukdom som tidigare varit en dödsdom, möjlighet att leva vidare längre. Det innebär att vi måste förändra vår syn på vad som är palliativ vård, från vård i livets slutskede till livsförlängande vård. Det är idag möjligt att leva med palliativ vård och ha ett gott liv under många år. Vi arbetar med Cancerfonden kring ”Ett handslag för en bättre palliativ vård” för att förbättra möjligheterna till ett långt och fullödigt liv.

Tänderna ska ses som en del av kroppen

Vänsterpartiet vill att tänderna ska ses som en del av kroppen och vara en del av sjukvården. Tills det har blivit verklighet arbetar vi för att tandhälsa inte ska vara en klassfråga och en ekonomisk fråga. Vi vill ha en utbyggd folktandvård tillgänglig i hela regionen där mobila tandläkarstationer kan vara en väg. Vidare, att beslutet om att tillämpa LOV (Lagen om vårdval) i barn- och ungdomstandvården upphävs. Vi vill att tandvårdsavgifterna ska vara låga.

Tre sjukhus i länet

Västerbotten är ett litet län sett till befolkning, men stort till ytan. För att behålla en fungerande sjukvård med tillgång till akutkirurgi och förlossningsvård i Lycksele, Skellefteå och Umeå, behöver de tre sjukhusen ses som tre delar av en verksamhet. Det är bra att kunna låta ett sjukhus specialisera sig på särskilda operationer eller tekniker, men det ska inte innebära att tillgång till sjukhusvård är olika beroende på var en bor i länet. De länsövergripande klinikerna säkerställer tillgång till en jämlik vård i hela länet.

Specialiserad sjukhusvård

De flesta av oss behöver specialiserad sjukhusvård få gånger under en livstid. Då kan den finnas på få ställen. För att få en väl fungerande vård krävs vana och erfarenhet hos personalen som ska möta och behandla patienterna. Norrlands universitetssjukhus (NUS) är regionsjukhus för Norrland och har ansvar att bedriva och tillhandahålla specialiserad vård – regionalt och nationellt. Det uppdraget innebär att se till att du som bor i de nordliga länen har tillgång till jämlik och jämställd vård. Det innebär också att kunna tillföra ett landsbygdsperspektiv på vården i Sverige. 

NUS har fått ett antal uppdrag för nationell högspecialiserad vård. Det är vård som bara ges på ett litet antal sjukhus i landet, ofta tre till fem sjukhus. Vi hoppas kunna bli utsedda att ta hand om ytterligare nationell högspecialiserad vård framöver. Det förutsätter ett nära samarbete mellan sjukhus, akademi och politik i att identifiera vad Västerbotten är bäst på.