Allmänläkare, familjeläkare, husläkare, distriktsläkare och tidigare provinsialläkare. Kärt barn har många namn.
Oavsett vad deras titel är så bemannar de hälsocentralerna, vårdcentralerna och inte minst sjukstugorna.
Eftersom de är den läkare du som patient först kommer i kontakt med vid ditt besök är de inte bara kunniga i de vanligaste sjukdomarna, såsom förkylningar, urin-, sår-, led- och virusinfektioner, hypertoni, hjärtsvikt, hudförändringar och psykiska besvär. De måste även känna igen symptom på det som är mer ovanligt och alarmerande för att kunna remittera patienter vidare.
Allmänläkarna inom primärvården är också nyckelpersoner i omställning till nära vård. Det vill säga omställningen till en personcentrerad vård med delaktiga patienter.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är primärvården en grundläggande del av ett inkluderande och jämlikt hälso- och sjukvårdssystem. Länder med ett starkt system för primärvården har bättre och effektivare hälsoutfall än länder som fokuserar på sjukhustjänster.
Allmänläkarna står inför många utmaningar. Bland annat tung arbetsbelastning och, på vissa vårdcentraler, enormt många patienter. Socialstyrelsens direktiv och riktvärde är att en allmänläkare inte ska ha mer än 1100 patienter samt att patienterna ska ha en fast läkarkontakt. Detta är mål som Region Västerbotten strävar att uppnå, och det går i rätt riktning.
Numera har 20 procent av Västerbottens medborgare en fast läkarkontakt, vilket är en förbättring med 10 procent de senaste två åren.
Margaretha Löfgren (V)
Ordförande i beredningen för primärvård och tandvård