Skip to main content

Straffa inte kommuner och regioner som försöker få ekonomin att gå ihop

Publicerad: 9 mars 2026

Förslaget om en straffavgift för kommuner och regioner som höjer skatten riskerar att slå hårdast mot glesbygden. Samtidigt försvagar statliga beslut kommunernas skatteunderlag. Resultatet riskerar att bli en välfärd som urholkas.

Förslaget om att införa en straffavgift för kommuner och regioner som höjer skatten framställs som ett sätt att hålla nere skattenivåerna. I verkligheten riskerar det att slå hårdast mot glest befolkade delar av landet – inte minst i norra Sverige.

Kommuner och regioner ansvarar för den samhällsservice som människor är beroende av varje dag: skola, sjukvård, vägar, sophantering och trygg omsorg. Det är verksamheter som generationer före oss har byggt upp och som vi har ett gemensamt ansvar att förvalta. Borgerlighetens politik syftar till att marknaden allt mer ska ta hand om vår välfärd. Detta tror inte vi på. Välfärden ska skötas gemensamt!

När staten minskar statsbidragen och samtidigt begränsar kommunernas möjlighet att använda det verktyg som faktiskt finns, så riskerar konsekvensen att bli nedskärningar i välfärden. För många mindre kommuner är en skattehöjning inte ett förstahandsval, utan en sista utväg när kostnaderna ökar och statens stöd inte räcker.

Samtidigt försvåras situationen ytterligare genom politiska beslut som minskar kommunernas skattebas. När människor som bosatt sig och börjat arbeta i en kommun skickas ut ur landet försvinner också framtida skatteintäkter.

Ekvationen går helt enkelt inte ihop. Man kan inte både begränsa kommunernas och regionernas möjligheter att finansiera välfärden och samtidigt minska deras skatteunderlag.

Ingen vill höja skatten mer än nödvändigt. Men verkligheten ser olika ut i olika delar av landet. När staten lägger nya hinder i vägen är risken uppenbar: det är invånarna som får betala priset i form av sämre skola, sämre vård och sämre samhällsservice.

Det är lätt att tala om skattesänkningar från Stockholm. Betydligt svårare är att förklara för människor varför deras välfärd ska bli sämre.

Lilian Nilsson (V), ledamot i regionala utvecklingsnämnden , Region Västerbotten
Jamshed Molki (V), ersättare i regionala utvecklingsnämnden, Region Västerbotten
Lennart Gustavsson (V), andre vice ordförande i regionala utvecklingsnämnden, Region Västerbotten

Uppdaterad: 9 mars 2026