Vågar regionerna hoppas inför regeringens kommande budget?
Den 22 september presenterar regeringen sitt budgetförslag för kommande år, och finansminister Elisabeth Svantesson har öppnat för att det kan innehålla skattesänkningar för hushållen. Hittills har den största delen av regeringens satsningar denna mandatperiod utgjorts av skattesänkningar för de rika. Medan väldigt lite resurser har gått till att stärka sjukvården, där behoven av satsningar är stora efter att under flera år ha varit hårt pressad av sviterna från pandemin och inflationen.
Statsminister Ulf Kristersson lovade att ingen vårdpersonal skulle behöva sägas upp, men bröt snabbt det löftet genom att inte tillskjuta i närheten av de pengar som behövdes. Konsekvenserna ser vi över hela landet i form av vårdavdelningar som läggs ned, personal som sägs upp, ökande vårdköer och regioner som höjer skatterna.
Inför det kommande valåret är det dock tänkbart att regeringen öppnar plånboken för fler än de rikaste. Men människor behöver mer än en stärkt hushållskassa, de behöver framtidstro. Förstår Tidö-laget att en gemensam välfärd, med fungerande infrastruktur, utbildning och sjukvård är minst lika viktigt? Vågar i så fall sjukvården hoppas på att få ta del av regeringens valbudgetsatsningar?
Hälso- och sjukvården blir ständigt bättre på att förebygga, behandla och bota sjukdomar, vilket är glädjande för oss alla och bra för samhället. Idag får vi mer sjukvård för pengarna, med det finns också fler behandlingar som vi kan och vill ge till de som behöver. Men det leder också till ökade kostnader för skattebetalarna och regionerna att hantera.
I Västerbotten kämpar vi för att alla invånare ska ha tillgång till en god vård som är likvärdig med resten av landet, men också med den kvalitet och spetskompetens som kan förväntas av ett universitetssjukhus. Vi har prioriterat att hålla vårdavdelningar öppna i glesbygd trots ekonomiska utmaningar. Universitetssjukhuset i Umeå ger specialiserad vård till invånarna i de fyra nordligaste länen och nationell högspecialiserad vård inom flera områden. I samverkan med andra aktörer säkrar vi vård, forskning och utbildning för en hel landsända. Mätningar visar att invånarna har högt förtroende för sjukvården i Västerbotten, men vi vet att alla som behöver vård inte kommer i kontakt med vården tillräckligt snabbt och det är ett problem.
Ett glesbefolkat län med stora avstånd innebär särskilda utmaningar. Västerbotten har en femtedel av Skånes befolkning på en fem gånger så stor yta. Det finns ett utjämningssystem som ska kompensera kommuner och regioner för att de har så olika förutsättningar. En utredning med förslag på förändringar av utjämningssystemet presenterades nyligen. Tanken var att förändringen skulle införas 2026 och det skulle ge Region Västerbotten nästan 100 miljoner kronor mer. Men regeringen har dragit ut på arbetet och inte kommit fram med något förslag.
Inte heller har Tidöpartierna valt att räkna upp statsbidragen med hänsyn till inflationen, så som våra partier vill göra. Kanske beror regeringens ointresse för sjukvården på att Kristdemokraterna, som har ansvar för frågorna nationellt, inte är särskilt måna om att regionerna ska lyckas med sitt uppdrag. De har ju varit tydliga med att de vill ta makten över sjukvården från västerbottningarna och ge den till staten. Vad som skulle ske med våra sjukstugor och sjukhus när det första kravet på effektiviseringar sedan kommer vill vi helst slippa få reda på.
Det vore glädjande för alla medborgare om regeringens budget innehåller några goda nyheter för regionerna och sjukvården, men vi vågar inte hoppas på det. Men oavsett vilket besked regeringen ger så kommer vi fortsätta kämpa för att säkerställa att vård ges efter behov och att vi har en likvärdig hälso- och sjukvård i hela Västerbotten, från fjäll till kust.
Peter Olofsson (S), regionstyrelsens ordförande
Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämlikhet och jämställdhet
Emma Lindqvist (MP), regionråd med ansvar för miljö, klimat och hållbarhet
