Andelen unga med ångest och oro har fördubblats de senaste tio åren. 60 procent av unga i åldern 16–24 år uppger att de har besvär av ängslan, ångest eller oro och bland 15–19-åringar är självmord den fjärde vanligaste dödsorsaken. Väldigt många barn och ungdomar visar under sin uppväxt tecken och beteenden som oroar familj, vänner, skolpersonal eller andra närstående.
Umeå universitet presenterade i början av mars i år en studie som slog fast ett samband mellan psykisk ohälsa, missbruk och ökad risk för suicid med dåliga resultat i skolan. Man har följt 3 miljoner ungdomar från årskurs nio och genom åren 1990–2018.
Forskarna uttalar sig inte om vad som kommer först: Låga skolprestationer eller psykisk ohälsa. Förmodligen finns det exempel för båda situationerna. Det man däremot visar är att den psykiska ohälsan har ökat alarmerande mycket i grupperna flickor och lågutbildade svenskfödda ungdomar.
Vår psykiska hälsa påverkas av hur samhället är utformat, hur vi lever och var vi bor. Vilken ekonomisk situation och i vilken utsträckning vi har möjlighet till delaktighet och självständighet i våra liv spelar en stor roll. Samhällets möjligheter att möta upp, som hur väl skolorna fungerar och vilka fritidsmöjligheter det finns, kan hjälpa eller försämra vår hälsa.
Känslan av att ha en meningsfull tillvaro hänger tätt samman med god psykisk hälsa och att vara engagerad i en förening skapar ett socialt sammanhang och en samhörighet, vilket fungerar som skydd mot psykisk ohälsa.
Vi menar att ökad samverkan mellan föreningar, civilsamhälle och hälso- och sjukvården spelar en viktig roll för att öka det psykiska välbefinnandet och minska den psykiska ohälsan.
Enligt en rapport om ungas psykiska hälsa från Skandias stiftelse Idéer för livet, uppgår samhällskostnaderna för psykisk ohälsa till 320 miljarder kronor för 2023. Tidöregeringen satsar en halv miljard för att möta den ökande psykiska ohälsan i Sverige, men det räcker inte.
Idag är köerna långa för att få en NPF-utredning. Psykiatrin, både BUP och vuxenpsykiatri, utreder som aldrig förr. Och diagnoserna och medföljande medicinering ökar. Samhällets krav på prestation och att passa in ökar. Idag behövs en diagnos för att få hjälp med skolsituationen och med livssituationen.
Det finns många förklaringar och bortförklaringar, men en sak är tydlig. Klassamhället och patriarkatet kostar våra ungdomar deras hälsa och framtid. Vi behöver byta regering nästa år så att vi kan börja bygga ett mer rättvist samhälle.
Så vill vi förbättra arbetet med psykisk hälsa
- Öka tillgängligheten i primärvården.
- Stärka arbetet med psykisk hälsa i primärvården.
- Korta köerna till BUP och psykiatrin.
Eva Arvidsson (V), andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden
Margaretha Löfgren (V), ordförande i beredningen för primärvård och tandvård
Jonas Karlberg (V), regionråd med ansvar för jämställdhet och jämlikhet