Medlemskap i Nato ökar riskerna för Sverige
(Den här debattartikeln publicerades den 26 maj i Västerbottens-Kuriren. Här är den i sin helhet.)
Vänsterpartiet säger nej till ett svenskt medlemskap i Nato. Att bli medlem i denna militära allians leder till ökade risker för vårt land. Vi menar att den svenska alliansfriheten har tjänat oss väl och kan komma att göra det för lång tid framöver. Vårt land har på ett unikt sätt klarat sig undan krig i mer än 200 år.
I klartext menar vi att Sveriges trygghet utmanas genom ett medlemskap i Natos kärnvapenallians. Vi ser ökade risker för Sverige, och till att vi dras in i de krig och konflikter som Natoländer driver. Att processen dessutom går extremt fort, utan debatt och folklig förankring, och i ett tillstånd av chock som drabbat Europa, är enligt våt mening direkt oansvarigt.
Den ryska invasionen av Ukraina är oprovocerad, oförsvarlig och helt i strid med folkrätten. Angreppet är en grov kränkning av Ukrainas suveränitet och medför ett oerhört lidande för det ukrainska folket. Vänsterpartiet har under lång tid haft en tydlig politik och kritisk syn på den negativa utvecklingen i Ryssland under Putins regim. Vi vill fortsatt se omfattande sanktioner mot Ryssland och ett minskat beroende av rysk gas och olja i hela Europa.
För Vänsterpartiet är försvaret av Sverige centralt. Vårt land ska ha ett starkt och folkligt förankrat totalförsvar med förmåga att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför, ytterst väpnad konflikt. Inför ett angrepp från en stormakt kan Sverige inte försvaras enbart av ett nationellt militärt försvar. Samarbete med länderna i vårt närområde blir i ett sådant läge avgörande. Diplomati och internationella samarbeten av olika slag kommer alltså att vara nödvändiga. Men vi menar att Sverige självt avgör hur och med vilka dessa samarbeten bäst ska utformas.
Om vi ansluter till Nato så innebär det att vi överlämnar en stor del av vår säkerhetspolitik till USA. Även om många beslut i organisationen kräver enighet är det otvivelaktigt så att Nato bygger på USA:s militära kapacitet och särställning. Ett medlemskap innebär också att vi förväntas att delta på olika sätt i andra länders krig och insatser, i synnerhet USA:s. – Ser vi inte detta som en realitet är det en bluff att hävda att Sveriges medlemskap innebär ett garanterat skydd av oss om vi angrips. – I närtid har Nato och Natoländer genomfört tre extremt misslyckade krig; i Afghanistan, i Irak och i Libyen. Dessa krig har också bidragit till den flyktingvåg som EU nu misslyckas med att hantera och de bidrog dessutom till framväxten av terrororganisationen Daesh/IS.
Just nu bedriver Natos näst största medlemsland Turkiet en militär offensiv i grannlandet Irak. Turkiet är också problematiskt med sin tvekan inför mänskliga rättigheter och sitt hot mot kurderna. Turkiet har motsatt sig att Sverige ska få ingå i Nato. Deras krav idag, den 20 maj, för att acceptera oss är att vi ska lämna ut 30 namngivna kurder och oppositionella turkar. Kommer detta att vara det enda kravet eller kommer det fler från Turkiet och/eller andra länder inför framtida meningsskiljaktigheter? Det vet vi inte.
Kärnvapen är en bärande del av Nato. Ett medlemskap innebär en lojalitet till organisationens kärnvapendoktrin. De amerikanska kärnvapnen är den
yttersta hotet och avskräckningen. Att USA och Ryssland tillsammans har 90 procent av alla kärnvapen och fortsätter att modernisera sina stridsspetsar skapar osäkerhet i omvärlden. Vissa menar att Sverige oavsett medlemskap kan driva frågan om kärnvapennedrustning. Att Sverige efter påtryckningar från just Nato fortfarande inte ratificerat FN:s konvention mot kärnvapen visar dock på motsatsen.
Sverige ska aldrig vara med och planera för eller öva på att använda kärnvapen. För att tydliggöra detta bör Sverige stifta en lag med förbud mot kärnvapen på svenskt territorium i likt vad Finland, Litauen och Spanien gjort. Sverige bör också skriva under FN:s kärnvapenkonvention för att fortsatt tillhöra de länder som tydligt förespråkar en kärnvapenfri värld.
Det är inte rimligt att en fråga av samma dignitet som ett medlemskap i EU eller EMU ska hastas fram, helt utan folklig förankring eller debatt. Vänsterpartiet har presenterat förslag om en folkomröstning. Den omröstningen menar vi bör ske innan riksdagen tar det nödvändiga beslutet om att ratificera avtalet med Nato eller inte.
Gudrun Nordborg, riksdagsledamot (V)
Håkan Svenneling, riksdagsledamot och utrikespolitisk talesperson (V)