EU har under lång tid haft ambitionen att ”modernisera” offentlig sektor. Modernisering betyder på EU-jargong ofta detsamma som att privatisera den offentliga sektorn. Detta har varit en viktig beståndsdel i EU, en så kallad Lissabonstrategi, en strategi som satt fokus på att öka konkurrenskraften i EU.

Nu anser EU-kommissionen att tiden har mognat för att gå vidare och skapa en kundorienterad marknad för sjukvården. Beslutet följer av flera EG-domar som slagit fast att i princip alla tjänster har ett så kallat allmänt ekonomiskt intresse, även den offentliga sektorn. I ett ögonblicksverk så har själva existensen av den offentliga sektorn, betraktat som en frizon från marknadsfundamentalismen, fått underkänt.

Än så länge tvingar inte EU Sverige att privatisera sjukvården. Men det kanske bara är en tidsfråga innan EG-domstolen beslutar att den svenska offentliga sektorn utgör ett konkurrenshinder för privata tjänsteföretag.

Det scenariot förstärks av sjukvårdsdirektivet som skapar en marknad för sjukvårdstjänster i EU. EG-domstolen väger nämligen in hur konkurrensutsatt och marknadsmässig sjukvården är i sin helhetsbedömning. Detta har särskilt stor vikt vid lagförslag som bygger på att artikel 95 – att skapa en gränslös fri marknad i EU. Och trots massiv kritik från bland annat Europeiska offentliga arbetsgivares fackförbund är sjukvårdsdirektivet grundat på just denna avregleringsartikel. Mot denna bakgrund är det möjligt att sjukvårdsdirektivet är det smörjmedel som EG-domstolen behöver för att på sikt genomföra en tvångsprivatisering av svensk sjukvård.

Fakta om sjukvårdsdirektivet

EU-kommissionen föreslår:

• Att som ny grundregel ge medborgare i EU rätt att utan förhandstillstånd söka vård utomlands. Tills nu har länder kunnat kräva förhandstillstånd för sjukvård som innebär minst en övernattning på sjukhus. EG-domstolen har sedan tidigare beslutat att vård som inte kräver övernattning får ske utan förhandstillstånd.
• Att skapa gemensamma principer för sjuk- och hälsovårdssystem i EU. Europeiska federationen för offentliganställdas förbund underkänner kommissionens förslag: principer om demokratisk kontroll, tillgång, överkomligt pris saknar rättslig status. De omnämns endast som värderingar (values) i lagförslaget.
• Att skapa ett europeiskt hälsovårdssamarbete (specialistvård, spridning av framgångsrika vårdmetoder).
• Att avreglera sjukvården i EU och skapa en kundorienterad marknad för sjukvården.

Om en medlemsstat kan bevisa att den nationella sjukvården ”allvarligt hotas” på grund av att många patienter söker vård utomlands, kan krav på förhandstillstånd få införas.

Men EU-kommissionen ger inga klara besked när ett lands finanser kan anses vara allvarligt hotade. I praktiken förefaller det därför vara mycket svårt att använda detta för att införa krav på förhandstillstånd. Huvudprincipen i sjukvårdsdirektivet att vård ska kunna sökas utomlands utan förhandstillstånd ser i praktiken inte ut att begränsas av denna skrivning i lagförslaget. Denna syn delas av Europeiska federationen för offentliganställdas förbund som anser att medlemsstaternas möjlighet till krav på förhandstillstånd är ”försvinnande liten”.

Källa: ”Sjuk” en rapport från Vänsterpartiet om avregleringen av sjukvården i EU. Du kan läsa rapporten här.

Vänsterpartiet verkar för:

• Allmän och generell sjukvård som en grundläggande medborgerlig rättighet.
• Försvar av den offentliga sektorn.
• Vänsterpartiet vill inte att vårdtagare blir konsumenter på en sjukvårdsmarknad, eftersom det riskerar att öka ojämlikheten när det gäller hälsa.
• Nationellt beslutfattande över hälso- och sjukvård. Subsidiaritetsprincipen säger att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå. Det är ett brott mot denna princip att EU konkurrensutsätter sjukvården.
• Enligt artikel 152 i EUs fördrag har medlemsstaterna det fulla ansvaret över organiserandet av hälso- och sjukvården. Ett sådant ansvar kan bara förvaltas om marknaden inte tillåts äta sig in i sjukvårdssektorn.
• Patienters rätt till vård i närmiljön. Undersökningar visar att 90 procent av alla människor vill ha sin vård i sitt hemland. Skälen är att man vill tala sitt eget språk och ha nära till anhöriga. Det blir också lättare att bygga upp en förtrolig relation till läkaren i en sådan miljö, och uppföljningen av vården blir enklare.
• Fritt vårdval i EU ska skrotas – fortsatt krav på förhandstillstånd vid utlandsvård.
• Vård ska ges efter behov, inte efter betalningsförmåga.
• Nationella myndigheter ska hållas ansvariga för kvaliteten på vård som patienter får utomlands. Det är en logisk förlängning av ansvaret att ge vård med hög kvalitet till alla som befinner sig i Sverige. Det är också en förutsättning för att medborgare ska kunna kräva politiskt ansvar för vårdpolitiken, genom val till riksdag och landsting.

Uppdaterades: 06 maj 2009