Allt fler barn går i skolor där bolagsvinster prioriteras före utbildning och trygghet. Skolkoncernerna har växt sig allt större under de 30 år som de fått göra vinst på våra skattemedel. Där tar ett antal ägare tar ut miljonvinster varje år. Förlorarna är barnen, lärarna och i förlängningen demokratin.

Skolan ska rusta våra barn för livet på bästa möjliga sätt. Vi behöver en skola där kunskap och elevernas potential sätts främst. Det kräver ett starkt utbildningsväsende där alla arbetar efter samma mål och med effektiv användning av våra skattemedel. Politiska reformer lade tidigare grunden för en av världens bästa skolor i vårt land. Så är det inte längre. Många barn går miste om en bra skolgång.

Sverige är enda land i världen som tillåter obegränsade vinster inom skolan. Vinstjakten bidrar starkt till att skolan blir allt mindre likvärdig. En praktiskt taget fri etableringsrätt har gjort det möjligt för friskolor att etablera sig i Umeå och Västerbotten. De etablerar sig utifrån vinstintresse på platser där befolkningen har hög utbildning och goda inkomster. På gymnasienivån väljer de program som kan ta de största klasserna, med de lägsta fasta kostnaderna och därmed ge största möjliga vinst. Friskolorna sparar dessutom ofta in på både skolbibliotek och kuratorer. Över hela landet bidrar marknadsskolan till ökad segregation och betygsinflation. Att stoppa vinstjakten innebär inte att valfriheten ska försvinna. Organisationsformer utan vinstsyfte, som stiftelser eller kooperativ, ska fortsatt kunna få bedriva fristående skolor.

Lärarna, i allt från förskolan till gymnasiet, har ett av vårt lands allra viktigaste uppdrag. Deras arbetsvillkor måste förbättras med fler kollegor och minskad administration. Lärarnas tid måste inriktas på eleverna; var och en ska vara sedd och få utbildning av god kvalité. Det kräver att de skattemedel som skolorna finansieras med används till sitt huvudsyfte; att säkra alla barns rätt till kunskap och utbildning. Bland lärarna, som antagligen har allra bästa insyn i den svenska skolan, är hela 97 procent emot det nuvarande vinstsystemet.

Skolpengen med en viss summa pengar som följer varje elev är problematisk. Kostnaderna för undervisningen är i stort samma oavsett klassens storlek. Därmed ger stora klasser överskott och mindre klasser underskott. Skolor med fler elever per lärare gynnas medan skolor med hög lärartäthet missgynnas. Detta skapar orättvisor mellan skolor i större tätorter och skolorna utanför på landsbygden liksom för skolor med elever som behöver små grupper. Dessutom måste skolpengen täcka ett mycket vidare ansvar för den kommunala skolan än för friskolan. Orättvisorna drabbar ytterst eleverna.

En jämlik skola är bra för alla. Forskningen visar att när elever med olika bakgrund möts förbättras både resultaten och sammanhållningen för alla. För att kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt. Vi vill att det ska finnas resurser för särskilt stöd redan i förskolan och de första åren i grundskolan. Alla ska kunna lita på att skolan närmast hemmet är en bra skola. Ersättningen till friskolor måste omedelbart minska eftersom de inte har inte ett lika omfattande uppdrag som kommunerna. Kösystemet till friskolorna måste avskaffas snarast.

Gymnasieskolan är frivillig, men samtidigt är en studentexamen viktig för ett vuxenliv med egen försörjning och god hälsa. Därför behövs ett tydligt mål om att alla ska kunna slutföra en gymnasieutbildning eller motsvarande inom andra skolformer. Det innebär en utmaning för kommuner som idag har ansvaret för att erbjuda bredd i utbudet av program. Ambitionen måste vara att i så hög grad som möjligt ge varje elev möjlighet att få läsa den gymnasieutbildning som hen önskar.

Under de senaste årtiondena har pengarna till skolan minskat. Det räcker därmed inte att åtgärda systemfelet med marknadsskolorna. Skolan måste också tilldelas mer resurser. Det är bara så vi kan skapa en skola som kan möta barn utifrån deras olikheter och skiftande behov.

Varje skola ska aktivt motverka mobbing, rasism och sexuella trakasserier. Detta innebär enligt forskningen det allra bästa brottsförebyggande arbetet. Så kan vi motverka rekryteringen till de kriminella gängen och mäns våld mot kvinnor. En trygg skola lägger grunden för ett tryggt samhälle.
Barnen är framtiden.

Gudrun Nordborg (V), riksdagsledamot för Västerbotten
Mats Lundström (V), ledamot i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Umeå

Uppdaterades: 15 aug 2022