Förra året levde 730 000 människor i Sverige i materiell och social fattigdom enligt SCB, en fördubbling sedan 2021. Bakom siffrorna finns ensamstående föräldrar, arbetslösa, pensionärer och människor som inte kan arbeta.
Vänsterpartiet prioriterar ständigt satsningar som lyfter eftersatta behov. I valrörelsen gör vi det genom satsningar på välfärdsreformer, som att höja kvinnors låga löner inom offentlig sektor, babypeng inför första barnet, stärka barnbidraget och frysa hyrorna. Vi vill finansiera reformerna genom att beskatta de mer välbeställda, från en inkomst på 65 000 kr/mån och uppåt samt införa en miljardärsskatt. Vi vill samtidigt sänka skatten på lägre inkomster.
Detta handlar om vardagsekonomin för många. Det handlar om steg mot att förverkliga en vision om ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Det handlar också om steg mot ett tryggare samhälle.
I media påstås att hushållen har det bra i dagens samhälle. Det finns dock fakta som kraftigt motsäger detta. Stadsmissionen möter människor där pengarna inte räcker till nödvändigheter som mat för hela månaden. Förra året levde 730 000 människor i Sverige i materiell och social fattigdom enligt SCB, en fördubbling sedan 2021. Bakom siffrorna finns ensamstående föräldrar, arbetslösa, pensionärer och människor som inte kan arbeta.
Rädda barnen rapporterar om en barnfattigdom som år 2023 innebar att ungefär 276 000 barn levde i ekonomisk utsatthet vilket motsvarar nästan 13 procent av alla barn i Sverige. Detta kan leda till att barn tillgriper skadliga strategier för att minska sin ekonomiska utsatthet. De kan avbryta sin skolgång, utsätta sig för sexuella övergrepp eller lockas in i kriminalitet.
Dessutom vräks allt fler. 2025 genomfördes 3 330 vräkningar, 60 procent fler än 2020, och där 824 barn drabbades. Trots att Sverige har en nollvision sedan 2008 mot att barn ska vräkas förlorar alltså hundratals barn sitt hem.
Forskningen pekar på att det finns många skäl till att bekämpa fattigdom: det stärker barns livschanser, minskar ohälsa och kriminalitet, ökar tilliten och är samhällsekonomiskt klokt.
Utöver skattetrycket är också frågor om hur skattemedlen används centrala politiska frågor.
Vänsterpartiet är särskilt kritiskt till de friskolor som drivs som aktiebolag. Privatiseringarna medför att skattemedel inte enbart går till den aktuella verksamheten utan också förväntas ge avkastning till ägarna. 2025 var ett starkt år för friskolorna. Av 31 miljarder skattekronor till verksamheterna gick 1,7 miljarder till vinst. Inom vården pågår uppköp av små vårdenheter till stora aktiebolag. Redan försöken till kontroll av de privata verksamheterna kräver resurser av våra skattemedel. Och riskerna för missbruk blir tydliga när rubriker om fusk duggar tätt.
I rapporten Svarta siffror – en ESO-rapport om den kriminella ekonomins omfattning (2026:1) uppskattar en grupp etablerade forskare den kriminella ekonomins totala omfattning i Sverige till cirka 352 miljarder kronor per år i omsättning och 185 miljarder kronor per år i vinster uttryckt i 2024 års fasta priser. Rapporten visar att den kriminella ekonomin bör betraktas som ett system av ekonomiska möjligheter, där lönsamheten drivs av låga upptäcktsrisker, svaga kontrollmekanismer och en infrastruktur av penningtvätt, målvakter, falska fakturor, skalbolag och branschspecifika sårbarheter.
Den är därför nära sammanvävd med den legala ekonomin och brister i regelverken.
Vänsterpartiet har länge krävt ökade resurser till Ekobrottsmyndigheten men det är uppenbart att det visserligen är viktigt men inte tillräckligt att lagföra enskilda personer. Vi vill också finna och begränsa fler strukturella ”öppningar” för missbruk än de som privatiseringarna innebär.
Vänsterpartiets har visioner. Ett förverkligande av dem innebär att många har mycket att vinna.
Gudrun Nordborg (V)
Riksdagsledamot