Sverige erkänner samerna som urfolk. Trots det saknar vi fortfarande ett nationellt kompetenscentrum för samisk hälsa.
Sedan 2021 kan samiska patienter i regionerna Dalarna, Jämtland Härjedalen, Norrbotten och Västerbotten remitteras till Samiskt nationellt kompetenscenter för psykisk hälsovård och missbruk (Sanks) i Norge för att få språk- och kulturanpassad vård inom psykisk hälsa och beroende. Avtalet är viktigt, men det synliggör också Sveriges kunskapslucka: vi saknar fortfarande en egen nationell struktur för samisk hälsa.
Historiskt har samer ofta mött myndigheter och vård som saknat kunskap om samiska språk, kultur och livsvillkor. Det har påverkat förtroendet för vården och i vissa fall inneburit att människor inte har fått ett bemötande som utgått från deras egna erfarenheter. Den historien går inte att ändra, men vi kan se till att framtiden ser annorlunda ut.
Därför vill vi att Sverige etablerar ett nationellt centrum för samisk hälsa – inspirerat av den norska modellen, men utvecklat utifrån svenska förutsättningar.
Vi föreslår att regeringen ger Kunskapsnätverket för samisk hälsa ett permanent och statligt finansierat uppdrag att etablera ett nationellt kunskapscentrum för samisk hälsa. Kunskapsnätverket för samisk hälsa har sedan starten 2017 utbildat ett stort antal medarbetare inom vården i samiska rättigheter och kulturförståelse. Kunskapsnätverket har som medlemmar i dag Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Jämtland Härjedalen, Region Dalarna, Sametinget, Landsförbundet svenska samer, Riksorganisationen Samerna, Same Ätnam, Sáminuorra och Svenska samernas riksförbund. Uppdraget ska utvecklas i nära samverkan med de nuvarande medlemmarna, men också med universitet, myndigheter och andra berörda regioner.
Nätverket leds från Centrum för hälsa i glesbygd, en enhet för forskning, utveckling och innovation inom Region Västerbotten i Storuman/Luspie, som redan har ett nationellt uppdrag att utveckla kunskap om hälso- och sjukvård i lands- och glesbygd. Redan när verksamheten hette Glesbygdsmedicinskt centrum bedrevs forskning och utvecklingsarbete kring samisk hälsa. Här finns etablerade forskningsmiljöer, erfarenhet av samverkan med samiska organisationer och ett brett nätverk inom såväl svensk som nordisk hälso- och sjukvård.
Att bygga vidare på kunskapsnätverkets arbete och knyta an till befintliga strukturer är betydligt klokare än att börja om någon annanstans.
Ett nationellt centrum för samisk hälsa skulle kunna samla forskning, utbildning, metodutveckling och kunskapsstöd för hela landet. Det skulle stärka vårdens kompetens inom bland annat psykisk hälsa, primärvård, barn- och ungdomshälsa, suicidprevention och äldres hälsa. Minst lika viktigt är att öka kunskapen om hur språk, kultur och identitet påverkar mötet mellan patient och vård.
Det är inte en fråga som enbart berör den samiska befolkningen.
När vården blir bättre på att möta människor med olika bakgrund blir den också bättre för alla. Ett nationellt kompetenscentrum skulle bidra till ökad kvalitet, bättre forskning och en mer jämlik vård i hela Sverige.
Det skulle dessutom stärka Sveriges egen kunskapsberedskap. I dag är vi delvis beroende av kompetens som byggts upp i Norge. Det är varken långsiktigt eller rimligt. Sverige bör självt kunna bedriva utbildning och forskning samt utveckla vården inom ett område där vi har ett särskilt ansvar som stat. Ett nationellt centrum skulle bli en naturlig partner för universitet, regioner, kommuner och statliga myndigheter och bidra till att samla och sprida kunskap i hela landet.
Det finns också en större princip.
Nationell kompetens behöver inte byggas upp i Stockholm. Den bör byggas upp där kunskapen, nätverken och förtroendet redan finns – i det här fallet i Sápmi.
Att ge Kunskapsnätverket för samisk hälsa ett nationellt uppdrag att utveckla ett centrum för samisk hälsa skulle därför inte bara stärka vården. Det skulle visa att staten menar allvar med ambitionen att utveckla hela landet och att ta till vara den kunskap som finns utanför storstäderna.
Sverige står inför ett vägval. Antingen så fortsätter vi att vara ett land som erkänner samerna som urfolk men saknar en nationell struktur för att utveckla kunskap om deras hälsa. Eller så tar vi nästa steg.
Vi i Vänsterpartiet i Västerbotten, Norrbotten, Jämtland Härjedalen, Västernorrland och Dalarna vill att staten tar det beslutet. Vi kommer att driva det i våra regioner om vi vinner valet. Sverige behöver ett nationellt centrum för samisk hälsa – byggt på den kunskap som redan finns och placerat där den gör störst nytta.
Vi har forskningen. Vi har erfarenheten. Vi har den nationella verksamheten. Vi har närheten till Sápmi. Ett nationellt centrum är en investering i jämlik vård, i samisk och svensk forskning, och i ett Sverige som tar sitt ansvar för sitt urfolk. Det som saknas är ett politiskt beslut.
Jonas Karlberg (V), regionråd i Region Västerbotten
Glenn Berggård (V), regionråd i Region Norrbotten
Elin Hoffner (V), regionråd i Region Jämtland Härjedalen
Patrik Liljeglöd (V), oppositionsråd i Region Dalarna
Hans Wiklund (V), gruppledare i Region Västernorrland