Klass, kön och diskriminering, ojämlikhet kan mätas i hälsa
Klassamhället lever vidare och ojämlikheten ökar i Sverige, även i vårt län. Den generella folkhälsan är sämre i inlandet än vid kusten. Det finns också skillnader inom de större tätorterna där folkhälsan är sämre i de områden som är socioekonomiskt utsatta. Vi lever idag längre, men antalet ökade levnadsår är inte jämlikt fördelat. Den ökade ohälsan hålls i schack med medicinering.
Förebyggande hälsovård
Region Västerbotten har legat långt fram i folkhälsoarbetet, och har under många år samlat
på sig gedigen kunskap och erfarenhet jämfört med andra regioner. Det är otroligt viktigt att ta tillvara och utveckla den erfarenheten och att resurser prioriteras utifrån där behoven är störst.
Forskning på folkhälsoområdet visar att förebyggande insatser inte enbart leder till bättre och jämlik hälsa utan också är ekonomiskt lönsamt för både individen och samhället. Men också att de ofta är svåra att räkna hem för en enskild verksamhet och svåra att förutse
effekterna av.
Att skapa förutsättningar för god folkhälsa är den bästa investeringen för att undvika ohälsa och sjukdom. För att göra det behöver regionen byta fokus från att vara
diagnosticerande, vård- och sjukhustung till att vara förebyggande, jämlik och hållbar.
Region Västerbottens förebyggande arbete
Västerbotten har en lång tradition av att arbeta förebyggande med folkhälsa. Västerbottens hälsoundersökningar, VHU, erbjuds i länets samtliga kommuner sedan 1996. För att öka tillgängligheten till VHU görs besöken numera digitalt. Målet är att motivera och stödja hälsosammare levnads- och vardagsvanor och på så sätt minska risken för framtida
hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Men VHU kan behöva anpassas och förstärkas för att nå alla. Under ett antal år har deltagandet i VHU minskat. Det finns en uppenbar risk att VHU inte når dem som behöver det stöd VHU innebär mest. Vänsterpartiet vill att VHU används som ett verktyg för att förbättra folkhälsan med ett uttalat syfte att minska ojämlikhet i hälsa.
Växla upp arbete för samers hälsa
Västerbotten har en stor samisk befolkning i hela länet. Samer drabbas i högre grad av ohälsa än majoritetsbefolkningen. Under senare år har en del forskning och insatser gjorts, men vi anser att mer behöver göras. De kunskapsnätverk som etablerats i samarbete med våra grannregioner i Sápmi måste fortsätta stärkas och vi bör sträva efter att etablera ett
kompetenscenter för samisk psykiska hälsa kopplat till Centrum för hälsa i glesbygd (tidigare Glesbygdsmedicinskt centrum) i Storuman. Vi vill se en motsvarighet till Sanks i Norge.
För de samer som lever och verkar inom rennäringen kan den statliga, regionala och kommunala administrativa organisationen utifrån en fast bostadsort, vara ett hinder för tillgången till samhällstjänster som vård och kontakt med myndigheter.
